Jag noterar att Håkan Juholt varit på besök här i Jönnet. Bland annat passade han på att dänga till regeringen när det gäller deras förslag på sänkt restaurangmoms:

De pengar som går förlorade vid en sänkt restaurangmoms räcker till att anställa 10 000 lärare. Det är oansvarig att regeringen hellre finansierar våra krogbesök än vår utbildning

Billig retorik minst sagt.

För det första kan det vara värt att nämna att så sent som förra hösten tyckte socialdemokraterna – tillsammans med sina lekkamrater – exakt samma sak som regeringen gör idag, nämligen att man borde halvera restaurangmomsen. Men det är väl lättare att inte låtsas om det. Blir ju inte samma schvung att säga att det är oansvarigt att ens eget parti ville samma sak för bara ett knappt år sen.

För det andra så är ju inte ekonomi något nollsummespel även om man kan förledas att tro det ibland. Man kan ju även se det som så att sänkt restaurangmoms skapar en ökad omsättning för restaurangbranschen samt ett antal tusen nya arbetstillfällen.

Skulle restaurangernas omsättning i Sverige öka med sig tio procent tack vare detta så skulle det innebära att kostnaden för reformen i stort sätt äts upp (pun intended…) och kostnaden för staten blir alltså i stort sett noll.

Och då har jag alltså inte räknat med antalet nya arbetstillfällen det kan skapa. Det finns de som säger att det kan skapas upp till 10 000 – 15 000 nya jobb i branschen (bl.a baserat på tillväxten i andra länder som sänkt sin restaurangmoms). Säg att vi räknar lågt – att 5 000 arbetslösa ungdomar (för det är främst ungdomar som jobbar i branschen) får jobb. Då går dessa från bidragstagare till skattebetalare och på så sätt genererar pengar till statskassan istället för tvärtom. Och då bör man även tillägga att ökad inkomst leder till ökad konsumtion vilket leder till mer intäkter till staten. Ja, ni förstår. Det kallas tillväxt.

Så retoriken, den rätt uttjatade klassiska sosse-retoriken (Juholt gör skäl för sitt gråsoss-epitet), om att man tar pengar från en grupp (lärarna) och ger till en annan (elaka restaurangkapitalister) känns väl inte helt fair, eller?

Så Håkan Juholt kanske skulle ägna mer tid åt mustaschkampen än åt att plocka billiga retoriska poänger.

I tävlingen “konsten att vara så politiskt korrekt som möjlig” så tar socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin (alltså inte nån obetydlig lokalmupp – utan en verklig maktfaktor i Sveriges största parti) en stor ledning. Människan öppnar för att den muslimska högtiden Eid al-fitr ska kunna bli officiell helgdag i Sverige.

Jag är normalt en tolerant jävel; jag är för det öppna samhället, invandring, mångkultur och allt det där men det finns gränser för när “tolerans” bara blir smetig PK-smörja. Här är den gränsen passerad.

Jämtin hänvisar bl.a till att vi är ett “multikulturellt samhälle” men då gör hon ett misstag som många numera gör – nämligen att likställa multikulturalism med att vi har muslimer i landet. Detta innebär att man gärna särbehandlar just muslimerna – vilket i sin tur har helt klart påverkat t.ex Sverigedemokraternas framgångar.

Förutom muslimer finns det mängder med andra kulturer och religiösa och etniska grupper representerade i Sverige – som tillsammans är betydligt fler än den muslimska gruppen. Andelen muslimer i Sverige är – högt räknat – fem procent av befolkningen (då räknar jag även med “muslimer” som inte är aktiva religiösa utövare).

Därför vore det helt vansinnigt att med hänvisning till “multikultur” införa muslimska högtider som officiell helgdag i Sverige.

Varför skulle islam få denna helgdag när andra religiösa minoriteter inte får sina högtidsdagar som helgdag? Borde inte judarna också få det också då? Visst, de är långt ifrån lika många – men de har en betydligt längre historia i Sverige än muslimerna. Eller alla olika kristna inriktningar som inte nödvändigtvis delar helgdagar med vår svenska lutheranska tradition. T.ex katoliker, syrisk-ortodoxa, grekisk-ortodoxa m.fl.

Och sen har vi mängder med andra “kulturer” som också borde få sina behov tillgodosedda. Som Iniskogen påpekar så bor det ju faktiskt fler finnländare än muslimer i Sverige, så givetvis borde Finlands nationaldag också vara helgdag.

Sen får vi inte heller glömma alla oss ateister som inte har några egna helgdagar alls, trots att 17% av befolkningen är uttalade ateister – alltså mer än tre gånger så många som antalet muslimer. Då är det alltså lågt räknat – andelen verkliga icke-troende är väldigt mycket högre än de som faktiskt säger sig vara ateister.

Nu är ju visserligen första maj och nationaldagen icke-religiösa helgdagar men det är ändå inga ateistiska helgdagar – den ena är politisk och den andra nationalistisk. Och är man som jag icke-socialist och icke-nationalist så är dessa heller inga helgdagar som jag firar alltför mycket.

Skulle man införa en ny helgdag i Sverige så är mitt förslag att man gör den 10:e december, Nobeldagen, till en helgdag för att fira vetenskapens och förnuftets triumfer över religion och vidskeplighet. Men det lär ju aldrig bli så, för det är inte ett förslag man kan ta några PK-poänger på.

PS! Jämtin tror inte på fler helgdagar utan att man i såfall måste byta ut någon av de existerande. Och det är klart – skulle hon föreslå att byta ut första maj mot en muslimsk helgdag så kanske man ska ta förslaget på lite större allvar…