En tänkbar förklaring?

Idag är sociala medie-drevet igÃ¥ng igen. Nu rasar man mot pÃ¥stÃ¥dd censur frÃ¥n banker gentemot en skräckfilmsbutik pÃ¥ nätet – och en Facebookgrupp har (givetvis) ocksÃ¥ startats för att rädda butiken. Om det är sÃ¥ att banker stoppar butiker utifrÃ¥n vad de säljer för produkter sÃ¥ är det givetvis förkastligt och ska fördömas, problemet här är att alla väljer att svälja butikägarens egna ord om att det handlar om censur frÃ¥n bankens sida. Ja, kombinerat med ett olyckligt formulerat uttalande frÃ¥n en Swedbank-representant:

Det är ett ganska kort, allmänt formulerat stycke. Vissa saker är inte olagliga, men ändÃ¥ stötande för den stora allmänheten, och därför ska man inte hÃ¥lla pÃ¥ med dem. (…)

Vi rättar oss efter de internationella avtal om etik som finns i bankvärlden. Man kan kalla det moralcensur, eller så kan man kalla det för ha en moralisk kompass som man verkar efter.

SÃ¥ lÃ¥ngt allt gott, eller ja ont. Man häpnar över att bankerna leker moraliska väktare pÃ¥ detta sätt. Men jag är ändÃ¥ nyfiken pÃ¥ om det faktiskt kan vara nÃ¥got annat som ligger bakom. Jag är ocksÃ¥ nyfiken pÃ¥ om Swedbank verkligen pratar om det aktuella fallet – eller bara generaliserar. När det gäller det sistnämnda sÃ¥ hittar jag snabbt ett svar:

För att klargöra, vi har inte uteslutit någon butik pga att de sysslar med t ex erotisk film eller skräckfilm. Sådana filmer är helt tillåtna enligt Visas och Mastercards regelverk.

Ingen av butikerna i programmet är kund hos oss. Vi vet inget om dessa butikers betaltjänster. Vi vet inte om de uteslutits eller inte av någon annan bank. När vi uttalade oss om reglerna visste vi inte något om de i programmet aktuella butikerna – vi uttalade oss om reglerna för butiksanslutning i allmänhet.

Oftast säger man nej till butik pga rena affärsskäl – butiken är ekonomiskt tveksam och därför ointressant som kund.

Vanligaste skäl att säga upp en butik är att den brutit mot sitta avtal och vållat bedrägerier och andra förluster åt banken.

Det är ytterst ovanligt att neka eller säga upp en butik pga att den sysslar med något som är så grovt att det kan skada varumärke och anseende för Visa och Mastercard och banker som tillhör dessa betalnätverk, t ex sex med djur, tortyr m.m. bestialiskt beteende. Har inte i minne att vi sagt upp en butik pga detta skäl.

Vi har inget intresse att hindra butiker – tvärt om, vi tjänar pengar på att butiker tar emot kort. Under ekonomiskt ordnade förhållanden.

Ok. Det svaret är tyder pÃ¥ att det tidigare svaret alltsÃ¥ bara var ett generellt svar pÃ¥ en generell frÃ¥ga – precis som jag misstänkte.

Som ni ser så har jag fetat ett par meningar som jag finner intressanta. Kan det vara så att det faktiskt är (vilket låter rimligt) ekonomin som är avgörande. Så jag gör en kreditupplysning på det aktuella företaget, precis som alla banker troligen gör. Det visar sig att:

*Företaget har en mycket lÃ¥g omsättning – motsvarande en normal svensk inkomst – och gjort förlust motsvarande 25% av omsättningen
*Företaget har betalningsanmärkning.
*Företaget har skuldsaldo hos kronofogden
*Företaget har fem tidigare ansökningar om betalningsföreläggande hos kronofogden
*Företaget har lägsta kreditvärderingen- 1 av 10.
*Ägaren har två tidigare konkurser i bagaget

Jag säger inte att det är så att ekonomin är det som avgjort om företaget fått nåt avtal med banker om kortbetalning eller ej. Men vad tror ni själva låter som den rimligaste förklaringen: att det är pga filmer, som många andra butiker utan problem med banker kan sälja, eller en samlad ekonomisk bedömning av företaget?

Hade jag varit bank så hade jag definitivt aktat mig för det företaget i dagsläget. Och hade jag varit företagaren hade jag kollat upp alla dessa möjligheter som finns till betallösningar utan att behöva ha inlösenavtal och liknande.

Tue 13 Nov 2012 | Comments (4)

Den ädla konsten att rasa utan att förstå.

De senaste dagarna har Twitter och Facebook rasat mot en 1 1/2-Ã¥r gammal “mattebok” – nämligen boken “Östberga Komvux – matte för vuxna med särskilda behov“.  Debatten har varit – som sÃ¥ ofta när sociala medier-mobben reagerar först, tänker sen – stundtals helt absurd, mer absurd än de satiriska, ironiska, cyniska och humoristiska “mattetalen” i boken.

Först var dett upprördhet över att det var i en mattebok. Att boken givetvis inte är en riktig mattebok gick mÃ¥nga förbi. Men den största debatten kom ändÃ¥ att handla om innehÃ¥llet. NÃ¥gra av omdömena jag sett pÃ¥ Twitter är “man mÃ¥ste vara sjuk om man gillar det”, “Bonniers är idioter som ger ut det”, “jävla svin som skrivit det”, “man skämtar inte om sÃ¥nt”. Med mera. Som vanligt nyanserat och pÃ¥läst med andra ord. Som en twitter-storm brukar vara. Och nÃ¥gonstans, redan i början av diskussionen, verkar de flesta fullständig kört huvudet i sanden och bara se det de själva vill.

Det “mattetal” som orsakat mest rabalder är detta (och sätt er ner nu):

“När Carl-Fredrik vÃ¥ldtog Tessan pÃ¥ en fest i Täby, var hon bÃ¥de överförfriskad och lättklädd. Självklart fick C.F. 80% kortare straff pÃ¥ grund av dessa, enligt Ã¥klagaren, förmildrande omständigheter, och behövde bara sitta 4 mÃ¥nader. Hur länge skulle C.F. fÃ¥ sitta om Tessan varit nykter och haft en knälÃ¥ng kjol?”

Genast läser folk “vÃ¥ldtagen” och “förmildrande omständigheter” och skriker sig hesa i kampen över vem som kan vara mest upprörd över detta kränkande lÃ¥gvattenmärke. NÃ¥gra citat frÃ¥n Twitter:

Jag tror inte mina ögon. Något är fel, mycket fel med det talet. Hur fan kunde den få tryckas? Anmälan!

Vad i hela helvetet??? Förlåt ordvalet men jag blir förbannad av detta.

Allvar ?!? Jag blir heligt förbannad?!

Men fy fan!

Innehåller boken de här exemplen, på riktigt? Man blir mörkrädd.

Äckligt och så jävla fel!

Det är alltsÃ¥ ingen hejd pÃ¥ upprördheten. (”Anmälan”-citatet är f.ö min favorit. Anmäla vem till vad? Satirpolisen? Det där med yttrandefrihet verkar en del ha missat…)

Och ja, vid en första anblick så börjar man undra hur författarna är funtade. Men så läser man det igen. Och gör det ni också (nu har jag fetmarkerat det väsentliga):

“När Carl-Fredrik vÃ¥ldtog Tessan pÃ¥ en fest i Täby, var hon bÃ¥de överförfriskad och lättklädd. Självklart fick C.F. 80% kortare straff pÃ¥ grund av dessa, enligt Ã¥klagaren, förmildrande omständigheter, och behövde bara sitta 4 mÃ¥nader. Hur länge skulle C.F. fÃ¥ sitta om Tessan varit nykter och haft en knälÃ¥ng kjol?”

Plötsligt trillar det ner en polett. I alla fall hos mig – och mÃ¥nga andra som orkar tänka själva. Vänta här ett ögonblick. Detta är kanske inte nÃ¥t osmakligt skämt om vÃ¥ldtäktsoffer som fÃ¥r skylla sig själva. Detta kanske är nÃ¥got helt annat. Det här är ju samhällskritik. Satir. Ironi. Sarkasm. Kalla det vad ni vill. Det författarna vill lyfta fram är inte att “höhö”-skämta om vÃ¥ldtäktsoffer – utan det absurda i att klädsel och berusningsgrad pÃ¥verkar hur domstolen dömer. Detta är nÃ¥got helt annat än göra sig skojig pÃ¥ andras bekostnad. Det här är vasst. Eller som en kommentar sÃ¥ fint uttrycker det pÃ¥ Bokias webb:

Samtidsanalys på högsta nivå. Sitter som en seismografisk analplugg i röven på Moder Svea

Själv sitter jag dock fortfarande och skakar pÃ¥ huvudet Ã¥t twitter-mobben som fortfarande inte förstÃ¥r. De som koncentrerar sig pÃ¥ texten utan att förstÃ¥ sammanhanget eller syftet. De som tycker att författarna och Bonniers är jordens avskum. Man vill skrika ut till dom allesammans “men är ni helt jävla tomma, fattar ni verkligen inte syftet med texten? Tror ni verkligen författarna vill skämta om vÃ¥ldtäkt och vÃ¥ldtäktsoffer? LÄS IGEN! OCH FÖRSÖK FÖRSTÃ…!”. Men jag lugnar ner mig och konstaterar att mÃ¥nga bara har lite otur när de tänker.

Men jag blir ocksÃ¥ förbannad över hur denna twittermobb fullständigt missar mÃ¥l. Om de istället hade ägnat den där sekunden Ã¥t att försöka förstÃ¥ texten istället för att rasa sÃ¥ kanske debatten hade handlat om det väsentliga, det texten faktiskt pÃ¥ sitt oortodoxa sätt belyser: att det är Ã¥t helvete att kvinnor bedöms utifrÃ¥n klädsel och berusningsgrad vid vÃ¥ldtäktsmÃ¥l. Att det är Ã¥t helvete att Ã¥klagare (eller försvarare… jag anar en felskrivning i texten) tar upp det som “förmildrande omständigheter”. Ägna er Ã¥t det istället för att fullständigt försöka massakrera de som faktiskt vill belysa detta, om än i satirens form.

Och precis när jag sitter och skriver den här texten så ser jag att förlaget varit tvungen att förklara syftet med boken och exemplet ovan:

2011 gav vi ut humorboken Östberga Komvux – Matte för vuxna med särskilda behov av Ebrahim Isaacs och Joel Uhr. Kritik har riktats mot ett av talen i boken. Vi uppfattar talet som en satir mot det faktum att förövare ofta har dömts till mildare straff i våldtäktsmål när man valt att diskutera offrets sedlighet snarare än gärningsmannens övergrepp.
Till alla som ändå känt sig illa berörda av talet ber vi om ursäkt.

SÃ¥ uppenbarligen har jag uppfattat det pÃ¥ pricken rätt. Dock sÃ¥ tror jag twittermobben kommer fortsätta rasa. De som rasar utan att förstÃ¥ – eller snarare genom att missförstÃ¥.

Mon 12 Nov 2012 | Comments (2)