“Djupt kränkta”

Jag läser om en chef i gnällbältet som rÃ¥kat skicka ett “olämpligt” julkort (pÃ¥ lite avklädda rumpor) till sina anställda. Att det överhuvudtaget blivit en nyhet kan man ju diskutera – men det som fick mig att reagera var fackets uttalande:

Det är ett oacceptabelt beteende. Mina medlemmar har blivit djupt kränkta.

Nej. Det är inte en kränkning. Och definitivt inte en djup kränkning. Att bli djupt kränkt är t.ex att bli våldtagen, misshandlad, rånad plus en massa andra saker. Att råka få en bild på halvnakna rumpor är det inte. Man kan bli arg, upprörd, ledsen, förbannad över det. Men man blir inte djupt kränkt. När i helvete ska vi sluta missburka det ordet i svenskan? När kommer botemedlet mot vinterkränksjukan?

Kränkta? My ass.

Fri 28 Jan 2011 | Comments Off

Birros tro på mänskligheten.

Häromdagen kunde man läsa en krönika av riksoffret Marcus Birro där han beskriver en sÃ¥ skakande incident som fick honom att tappa tron pÃ¥ hela mänskligheten – och dÃ¥ speciellt barn i rullstol samt östeuropeiska män.

Och jag förstÃ¥r att det var en skakande upplevelse – hela händelsen är nämligen filmad (översta klippet) – sÃ¥ alla kan se hur fruktansvärt traumatiskt det är för stackars Marcus. Lägg speciellt (inte) märke till de härjade östeuropeiska männen som (inte) jagar efter honom.

Tue 25 Jan 2011 | Comments Off

Bakom stängda dörrar.

December 2010: socialdemokrater “hängs ut” i Wikileaks för pÃ¥stÃ¥dda uttalanden. Svaret frÃ¥n utrikespolitiske talespersonen Urban Ahlin är:

Urban Ahlin förnekar det som ambassadören skriver att han ville att amerikanerna skulle hjälpa till med att en afghansk politiker kom till Sverige.
– Vi sossar kan få hit afghanska politiker själva, säger Urban Ahlin.
Han säger sig inte ha något att göra med att Afghanistans utrikesminister senare kom till Sverige.
– En sådan sak kan inte en oppositionspolitiker påverka, säger Urban Ahlin.
Urban Ahlin tror att ambassadören friserade uppgifterna om deras möte i rapporten hem för att utöva påtryckning mot Washington.

Januari 2011: moderater “hängs ut” i Wikileaks för pÃ¥stÃ¥dda uttalanden. Mona Sahlin uttalar sig:

Jag brukar vara försiktig med att använda ord som skandalöst, men det här är en skandal. Det här är verkligen politiskt hyckleri. De pratar i riksdagen om att Sverigedemokraterna är ett problem, och sen talar de så här bakom stängda dörrar.

SÃ¥ om jag har förstÃ¥tt det rätt: om socialdemokrater sagt nÃ¥t kontroversiellt enligt amerikanska ambassadrapporter sÃ¥ är det “friserat”, och om moderater sagt nÃ¥t kontroversiellt i liknande rapporter sÃ¥ är det “skandal” och sÃ¥ de talar “bakom stängda dörrar”.

Mon 24 Jan 2011 | Comments (2)

Vattenkatastrofer över världen.

Brasilien:

Över 500 döda i översvämningar i den värsta naturkatastrofen i landets historia.

- Jag förlorade mina fyra döttrar; allt jag hade, säger han knappt hörbart och kramar försiktigt en docka.

59-årige Joao de Limas förtvivlan är skriven i hans ansikte.

Australien:

Brisbane hÃ¥ller mer eller mindre pÃ¥ att drunkna i översvämningar. Man beskriver det som en “krigszon”.

Invånare i Australiens tredje största stad Brisbane vaknade på torsdagen upp i något som liknade en krigszon. Hela förorter står under vatten, och det första dödsoffret har nu krävts i översvämningarna där.

Sverige:

En vattenpöl retar invånarna i Sandared utanför Borås.

Förutom att det är svårt för kunder och patienter att ta sig fram till entrén genom vattenmassorna försvinner dessutom ett antal parkeringsplatser i och med vattensamlingen.

Personligen kräver jag omedelbar katastrofhjälp till Sandared. De andra katastroferna bleknar i jämförelse.

Fri 14 Jan 2011 | kommentarer (1)

Ranelid.

Det är nÃ¥t med Björn Ranelid som gör att det är lätt att reta sig pÃ¥ honom och därför kläcka ur sig elakheter om densamme. Han har en självbild som inte ens Jan Guillou kan slÃ¥. Han är störst, bäst och vackrast helt enkelt. Men han älskar ocksÃ¥ att känga till allt och alla han inte gillar – gärna i fantastiskt underhÃ¥llande formuleringar. Och han älskar att stÃ¥ i rampljuset.

Samtidigt klarar han inte av kritik. Om någon kritiserar honom eller hans skapande så slår han ifrån sig och på sisodär fyratusen ord förklarar varför han är den störste författaren det här lilla landet har sett. Om någon så mycket kläcker den minsta elakhet eller lustighet om honom så svarar han med en drapa mot vederbörande kritiker som är mångfalt elakare och mer svaveldoftande än nån någonsin sagt om honom själv.

Han är helt enkelt ett tacksamt mÃ¥l. Och eftersom han alltsÃ¥ är den störste författaren det här landet har sett – kanske rentav den störste människan – sÃ¥ slÃ¥r man alltsÃ¥ aldrig nerÃ¥t om man säger nÃ¥t elakt om Ranelid.

Varför skriver jag nu detta? Jo, för att Ranelid har hamnat i ett underhållande bloggbråk med Svenska Akademiens Peter Englund. Englund har på sin blogg nämligen skrivit:

Noterar att Björn Ranelid uppmanat mig att följa hans exempel och delta i dokusåpor. Det kommer inte att ske. Däremot har jag inga invändningar mot att han gör så själv. Allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas.

Elakt? Javisst. Olämpligt uttalande av Akademiens ständige sekreterare? Javisst. Roligt? Oja. Hysteriskt roligt i mitt tycke. En skön liten drapa helt i min smak.

Ranelids svar till Englund via kvällspressen går heller inte av för hackor. Fast det är kanske roligt på ett helt annat plan.

Det han har gjort är ett riktigt övergrepp. Tryck upp honom mot väggen. Han är inte så stor så det är rätt lätt. Jag kan trycka upp honom med vänster arm för jag orkar det. Kryp inte för denne man.

I fjol gjorde jag 138 framträdanden, jag har miljoner läsare, människor har låtit tatuera in metaforer som jag har skrivit på sina armar, jag har målat omslagen till fem av mina böcker, varit fotbollsspelare på hög nivå, fått Augustpriset och mycket annat. Rent vetenskapligt sett är jag mer begåvad än han någonsin kommer att bli. Jag vet inte vad han är känd för. Han har skrivit några böcker om krig.

Han är avundsam. En liten själ. Han kommer aldrig få vara med om det jag är med om, att vara känd över hela Sverige. Att skriva autografer i Ikea-kön och på bensinmackar. Ungdomar skriver brev till mig och hälsar på mig på gator och torg. Det är ingen som vet hur Peter Englund ser ut. Är det inte bättre att vara känd än att sitta och gömma sig i Svenska Akademien?

Han är en habil skribent, väl påläst. Men han är absolut ingen skönlitterär författare. Han kan inte skriva mina romaner. Det vet han om också.

Han har inte rätt att i Svenska Akademiens namn sitta och döma ut ett helt författarskap. Det innebär att han som en av de livstidsdömda att dela ut priser redan har bestämt sig för att jag aldrig kan komma i fråga. Det är mycket allvarligt. Det är ett renodlat solklart fall av tjänstefel.

Jag ska ägna mycket tid av mitt liv åt att se till att han får äta upp det här. Han kommer få låg matbudget.

Jösses.

Ranelid har nästan lika svårt som undertecknad att uttrycka sig kortfattat.

Sen kan man i en stilla undran fråga sig om inte Ranelid, som den gigant han är, inser att det inte alltid är ett likhetstecken mellan populärast och mest begåvad. Kulturen är snarare sprängfylld av exempel på motsatsen.

Mon 10 Jan 2011 | Comments (3)