Lycka i en liten plastbit (och i en plåtbit).

När jag kom hem från jobbet idag låg det i brevlådan en fin liten plastbit – ett sprillans nytt VISA-kort från Swedbank. Ni som läste om min irritation över att häromveckan blivit nekad just ett sånt, från just Swedbank, förstår att jag blir glad över det. Äntligen får man bli lite vuxen och slippa bli hånad för sitt bebiskort (ni skulle se minen när jag för ett tag sen skulle betala en hotellnota med mitt Maestro – det var som om de tittade på ett dött djur som kattungen släpat in). Så Swedbank är kanske inte sån miffobank trots allt.

(Jag testade helt enkelt att göra en ny beställning, fast från mitt lokala bankkontor istället för på internetbanken)

Nu väntar jag bara på att nästa roliga paket. Har beställt en ny klocka. Inget speciellt, bara en billig SEIKO-chronograph (dock med batteri. Usch) – som jag fick för halva priset (halva priset på en redan billig klocka = bra affär) direkt från Japan. Blir en perfekt sommarbeater. Jag har några äldre mekaniska klockor som jag verkligen gillar, men de saknar bl.a en viktig egenskap för en vettig sommarklocka – nämligen i stort sett total avsaknad av vattentäthet. SEIKOn är i alla fall vattentät till 100 meter – vilket dock inte innebär 100 riktiga meter under vatten. 100 meter – eller 10 ATM – innebär, trots namnet, att man kan bada med den, och snorkla vid ytan. 50 meter tål att duschas med och 30 meter tål vattenstänk, typ regn. Vill du kunna dyka på riktigt med din klocka så bör den vara vattentät till minst 150-200 meter. Jag vet, det är en smula förvirrande det där.