Hur korkad är Bert?

Hur blev Bert Karlsson kändis? Vem släppte från början in honom i debatten? Jag bara undrar – för han förtjänar verkligen inte att tas på allvar. Men tyvärr har han de senaste 20-åren fått alldeles för stort utrymme i media (med Ny Demokrati som kronan på verket) när han egentligen kunde suttit hemma och hållt käften, skött sina företag och dyngat ut usel musik till svenska folket. Det är uppenbart för alla som någonsin hört Bert lägga sig i debatten att han har ogenomtänkta (=korkade) mannen på gatan-åsikter av absolut värsta sort – precis som partiet han en gång representerade.

Anledningen till att jag just nu väljer att hoppa på Skara-ikonen är att jag precis läste gårdagens Bert-skröna i Aftonbladet – en debattartikel så urbota dum att den aldrig borde publicerats. Om Bert inte vore nån slags kändistyckare vill säga.

Den största dumheten Bert gör är att han påstår att det är högerextrema krafter som ligger bakom The Pirate Bay – och påstår att TPB bäddar för framgångar för Sverigedemokraterna:

Bakom Pirate Bay hittar vi människor som är aktiva anhängare till högerextrema grupper och som finansierar sin verksamhet med hjälp av annonsörer inom porrindustrin med inriktning på exploatering av tonårstjejer. […]
Pirate Bay har genom att simpelt bjuda ut film och musik gratis lyckats få en hel generation i sitt järngrepp. De lyder minsta vink och självklart innefattar detta också politiska åsikter. Därför är jag inte förvånad över sverigedemokraternas framgångar i ungdomsvalet.

Äh. Okeeeej. Hissen går kanske inte ända upp där.

För det första så är det inte direkt några anhängare till högerextremister som ligger bakom TPB vad jag vet, utan den eh… slutsatsen bygger Bert helt på en tendentiös och konspiratorisk – med en rättshaveristisk känsla – artikel av antipiratlobbyisten Per Brumark – som med en guilt by association-logik har bestämt sig för att TPB drivs av högerextremister eftersom de varit sponsrade av Rix Telecom/Port 80 som ägs av en företagare med en påstådd högerextrem böjelse. Fast troligast är att Bert har läst Aftonbladets artikel från förra veckan, som helt okritiskt tar till sig allt som Brumark nämner i sin text. Aftonbladets artikel kommenteras av Yabosid här.

Det andra är att han dumförklarar i princip alla Sveriges ungdomar genom att påstå att de ”lyder minsta vink och självklart innefattar detta också politiska åsikter”. Hmm. Okej. Vad har han för belägg för detta egentligen? För det första är inte unga så korkade att de lyder minsta vink, visserligen har de oftast mer ”radikala” åsikter än de äldre, men med tanke på hur stor politisk divergens det finns bland de unga, troligen även hos de som ”piratar” (vilket den stora majoriteten gör) så finner jag inget belägg för att de är viljelösa får som följer flocken. Och vilken flock förresten? På TPB har jag inte sett någon politisk propaganda – inte ens för Piratpartiet (som Bert av nån outgrundlig anledning också kopplar samman med Sverigedemokraterna). Och inte ens på piraternas favvoforum Piratbyrån finns det någon enhetlig politisk linje att följa. Inom fildelarkretsar blandas det friskt mellan liberaler, vänsterfolk och helt opolitiska. Här finns åsikter om att avskaffa all upphovsrätt, behålla den men reformera etc. Och ingenstans har jag sett nån direkt debatt av ”högerextrem” eller främlingsfientlig karaktär.

Tvärtom skulle jag säga att den här ”generationen” snarare är öppnare och tolerantare än äldre generationer, speciellt den som Bert tillhör (han verkar ha ”glömt” sin egna bakgrund som populistisk och främlingsfientlig politiker). I den unga generationen idag spelar saker som gränser, hudfärg och ursprung betydligt mindre roll än hos de äldre. Och detta har vi till stor del nätet att tacka för – som öppnar upp för kontakter med folk från hela världen och alla kulturer. Men Bert Karlsson har själv sagt att han inte använder datorer – så detta är väl totalt främmande för honom.

Det tredje storfelet Bert gör är att hänvisa till Sverigedemokraternas ”framgångar” i Ungt Val, en framgång som verkar bero på fusk. Ett fusk som också mer eller mindre bekräftas av opionsmätningar bland unga väljare, där de är långt ifrån så stora som Ungt Val-resultatet vill påvisa.

Näni, Bert Karlsson har inte många rätt här. Han är en mediakåt pajas som inte förtjänar den uppmärksamheten han får. Han förtjänar egentligen inte min heller, men en sån artikel är för dum för att jag inte ska kommentera den.

Hade det inte varit så att han sålt sitt skivbolag så skulle jag uppmana er alla att fildela allt han gett ut – i mängder. Om det inte vore så att Mariann släppte så genomusel musik. Nu blir det ju som att uppmana er till självplågande.

Ironiskt nog så skyller han försäljningen på just fildelare, något jag alltså finner högst osannolikt. Det är inte direkt dansband och schlagers som rullar flitigast på fildelarnätverken. Men som så många andra i skivbranschen så skjuter han mil över målet.

Uppdatering:
Det kan vara intressant att i sammanhanget nämna att Carl Lundström, styrelseordföranden i RIX Telecom – och utpekad som ”högerextremisten som finansierade TPB” – i början av 1990-talet sponsrade Bert Karlssons Ny Demokrati, och blev sedemera även medlem. Visserligen bad partiledningen honom att utträda ur partiet p.g.a mediauppmärksamhet kring hans bakgrund.

Men eftersom även Berts parti har tagit emot pengar av samma man som uppges ha ”sponsrat” TPB så borde således Bert, med samma Guilt-by-association-logik sägas vara styrd av högerextremister och ha kopplingar till Sverigedemokraterna. Kanske dags för någon att hålla käften?

I dagislandet.

Sverige är på många sätt ett märkligt land. Finns det nåt annat land i världen där en forskare kan föreslå att folk som inte fuskar ska få bonus? Jag tror inte det. Men i det här landet är det tydligen fullt möjligt. Igår skrev svenskan om en undersökning som visar att inför förra fotbolls-VM så ökade sjukskrivningarna bland män dramatiskt. Och vad föreslår människan bakom undersökningen:

Malin Persson slår fast att det inte går att fastställa vem som verkligen är sjuk eller inte utan omfattande kontroller. Men hon föreslår några åtgärder för att minska
VM-effekten nu i år: bonus till dem som kommer till jobbet, ökade möjligheter till flexande eller fler VM-sändande tv-apparater på arbetsplatserna.

Bara i Sverige, barn. Bara i Sverige.

Bonus till de som sköter sig, och inget straff till de som missköter sig. Fantastiskt.

Var det förresten inte nån skola som införde bonus till de som var på lektionerna för att komma till bukt med skolket?

Sverige är ett dagisland – befolkat av dagisbarn. Barn som ska ha en klapp på huvudet och en godisklubba bara för att de gör det som man förväntas göra. Jisses.

Om ni vill läsa mer om detta så rekomenderar jag Ann-Charlotte Marteus ledare i dagens Expressen.

Kompisar från förr.

DNs valwebb kan man se bildspel över hur de olika partiernas valkampanjer har sett ut genom åren. Det som slår mig är att de äldre affischerna är snyggare, och mer vågade, både grafiskt, typografiskt och även till viss del budskapsmässigt. Dom är helt enkelt tråkigare nu för tiden, trots alla dyra reklam- och PR-konsulter.

Här är i alla fall några personliga favoriter:

Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) 1928

Oj. Finns mycket att säga om den här. Först den schyssta illustrationen över de otäcka kommunisterna (sossarna) som smider sina onda planer. Och med ord som ”barnens förvildning” och ”sedernas förfall” så måste man bara älska den! Varför vågar inga partier gör sånt idag?

Socialdemokraterna 1936

Sloganen ”Arbete och trygghet åt alla” känns igen, men formen känns ganska främmande för sossarna årgång 2006. Klara vibbar av sovjetisk propaganda – komplett med hammaren och skäran! Men snyggt är det. Mer propagandaaffischer åt folket!

Socialdemokraterna 1946

Det är intressant att man inte ens behöver sätta ut partiets namn här – Per-Albins fagra (eh…) nuna räckte som varumärke. Men en gissning – han skulle nog inte fungera lika bra i dagens mer ytliga samhälle. För ärligt talat – skulle ni rösta på en man som ser ut som den mest skrämmande folkskollärare ni kan tänka er? Caligula – släng dig i väggen.

VPK, 1946

Den här skulle Vänsterpartiet kunna väcka till liv i årets val, de behöver bara modifiera den lite. Det är inte bara Reinfeldt som har anklagats av vänstern att vara en ulv i fårakläder (eller ett svin i zebradräkt…). Fast idag skulle nog vänstern tvingas ta bort tvångslagar och monopol från zebran. Det är ju snarare deras politik…

Folkpartiet, 1958

Idag blir det moralpanik över varenda liten nidteckning eller politisk satir. 1958 gick det alldeles utmärkt att hänga upp valaffischer över landet med karikatyrer på dåvarande statsministern Tage Erlander. Idag skulle Bagdad-Bob Ulvskog sitta i TV-sofforna och säga att det är ”ett hot mot demokratin”.

KDS, 1970

På 70-talet fegade inte kristdemokraterna – då hade man abortmotståndet som valfråga. Idag har de mesat ner sig hårt och vågar knappt ta ställning i sina gamla knökkonservativa kärnfrågor. Trist. Jag vill ha fler revolutionärer och fler högerkristna i politiken. Mer rock and roll helt enkelt än dagens soppa.

Folkpartiet, 1970

Öh. Va? Hur. Tänkte. Dom? ”Ett land. En klass. Ett folk” – var folkpartiet nationalbolsjeviker på 70-talet? Jag ryser.

KDS, 1982

Kan det bli mer kristet? En tecknad bild av den lyckliga kärnfamiljen flankerad av den äldre generationen. Jag gissar att de har anlitat samma illustratör som Jehovas Vittne brukar begagna sig av.

Centerpartiet, 1991

Okej. Det kan bli mer kristet. Om jag ovan gissade på Jehovas Vittnes illustratör så är jag övertygad här. Frågan jag ställer mig – och som säkert mina centerläsare kan svara på är: VARFÖR? HUR TÄNKTE NI?

Jag är rädd för Henning Mankell.

Jag har precis tittat klart på Debatts rätt tröttsamma diskussion om Tillståndet i nationen. Det som slog mig mest – förutom att debattörer med mer ”borgerliga” åsikter var mer optimistiska och de med ”vänster”-åsikter var rätt pessimistiska – är att jag är på fullt allvar rädd för Henning Mankell och det han står för. Jag kan inte riktigt säga exakt vad det är, men det är en känsla helt klart. En känsla av att Mankell inte är nöjd med statens storlek som den är idag, en känsla över att Mankell vill att staten ska styra – och uppfostra – dess medborgare ännu mer. Det finns i Mankells argumentation otäcka vibbar av en föråldrad statskramande socialism som jag vill vara så långt borta ifrån som möjligt.

Så fort någon argumenterade för att staten är för stor och mer makt borde ges tillbaka till de enskilda individerna så skakade författaren på huvudet och med en dåres envishet hävdade att de har fel, de vill avskaffa all välfärd och missförstod ungefär allt annat också.

Nä du Mankell, du kan fortsätta skriva kioskdeckare och ägna dig åt skatteplanering – bara jag slipper höra dig diskutera politik i fortsättningen. Och du kan väl ta med dig Janne Josefsson, Britt-Marie Mattsson och en bunt andra av dina kamrater från diskussionen med till Afrika? Please! Och Bert Karlsson. Glöm inte Bert! Vem fan bjuder in honom till debatter egentligen?

Fotnot:
Det här har inte riktigt med saken att göra, men Globaljuggler har ett finfint exempel på hur Stat (i det här fallet Landstinget i Stockholm) och Parti smälter samman till en enhet och ägnar sig åt politisk propaganda i förklädnad av officiell information. Vidrigt.

"Vi har folket med oss – men de fattar det inte själva"

I går så redovisade Sydsvenskan en undersökning som visar att vänstertrenden bland unga kan vara påväg att brytas:

Vänstervinden bland unga har mojnat. Det borgerliga blocket har ett övertag i Sydsvenskans Temomätning bland förstagångsväljarna.
Men över en fjärdedel av ungdomsväljarna vet fortfarande inte vad de ska rösta på.

Om det vore val i dag skulle moderaterna bli största parti bland unga väljare. Socialdemokraterna går mot ännu ett dåligt val bland 18–21-åringarna.

Det är visserligen ett intressant trendbrott, även om en opinionsundersökning med tusen deltagare inte är något man ska dra för stora växlar på. Men samtidigt så är det inte så förvånande – det där går ju trots allt i vågor. Senaste året har det ju varit medvind till viss del för de borgerliga partierna, vilket även speglas hos de unga. Precis som borgerligheten var populär i början av 1990-talet.

Vänstern, då menar jag vänsterpartiet, har ju varit oroväckande starkt hos unga i de senaste valen. Toppen kom i förra valet, 2002, då de samlade nästan 20 procent av förstagångsväljarna. I den nya undersökningen är de nere på mer modesta 7,4 procent. Miljöpartiet som fick 14% av förstagångsrösterna 2002 är nu nere i åtta procent.

Vad detta beror på är ingenting jag ska spekulera i, även om jag har mina aningar, men samtidigt så är det en anmärkningsvärd minskning.

Men Ung Vänsters ordförande har ju givetvis förklaringen klar:

Det har ju varit en tid av försvagning i ungdomsförbundet. Det politiska läget har handlar om allt annat än politiska frågor. När högern lyckas få debatten att handla om icke-politiska frågor som Göran Perssons övervikt eller huruvida det var snällt att göra Fredrik Reinfeldt till en varulv i en karikatyr, då blir det sådana här resultat.

Ida Gabrielsson hävdar att vänsterpartiets politik i praktiken har ett starkt stöd bland unga.
– Det finns mätningar som visar att det finns ett starkt stöd för trygga jobb och upprustning av välfärden och för fred istället för krig och bomber. Så det vi kommer att göra är att tvinga högern att ta debatten. Vi ska jobba för att organisera fler ungdomar, så fler går med i ungdomsförbundet och fler röstar på vänsterpartiet.

Det är alltid skönt med självinsikt och självkritik. Inte ett ord om att den egna politiken faktiskt kanske inte är så intressant (jag menar hur fräsch känns kommunism och Che Guevara-tröjor egentligen…) utan det måste bero på nåt annat – det är givetvis medias fel. Och högerns fel. Och alla andras fel. Och över allt andas den klassiska vänsterpartisynen:
Vi har egentligen folket med oss – men de fattar inte sitt eget bästa!

En intressant betraktelse över Vänsterpartiets – och Ung Vänsters – syn på politik ser man i en intervju med 13 ungdomar där Karin, 18 år, aktiv i Ung Vänster, svara på frågan vad hon tycker om politik:

Jag tycker att politik är extremt viktigt. För mig är politik allt som rör en människa.

Kanske är det just det som är förklaringen till att vänstern tappar? För många människor anser nog tvärtom – att politiken ska röra en människa så lite som möjligt. Folk kanske helt enkelt är trötta på att allt är politik och att allt är genompolitiserat?

Jag rear ut min röst.

Just nu känner jag mig helt desillusionerad när det gäller höstens riksdagsval – och vilket parti, eller vem, jag ska rösta på. Det känns som det är shame shit, different names när det kommer till svensk partipolitik. För ärligt talat – nån som tror på nån större förändring om det blir regeringsskifte i höst?

Så eftersom jag just nu är förvirrad så sa jag på lunchen att jag säljer min röst till högstbjudande – enda kravet är att det är på något av partierna som redan sitter i Riksdagen inte är på SD, ND eller liknande högerextrema partier, eller för den delen vänsterextrema.

Just nu har en vän och kollega bjudit fem spänn för en röst på Vänsterpartiet. Dum som jag var satte jag inte ett utgångsbud.

Så kom igen – bjud. Vi lever i en marknadsekonomi – och min röst är till salu.

Uppdatering:
Aktuellt bud är en lunch (ca. 69 spänn) för en röst på Vänsterpartiet
Aktuellt bud är 51 spänn på Moderaterna.
Aktuellt bud är 50 spänn på Piratpartiet.
Jag kommer även så småningom att lansera ett ”Buy now”-pris.

And the wiener is?

Den här chat-beefen mellan Timbuktu och Erik ”Popvänstern” Zsiga måste vara den mest okonstruktiva och meningslösa debatt jag har läst. Eller vad sägs om briljansen i:

Erik Zsiga säger: Vad bra att du inte är vänster, du är kanske inte vänster alltså. Det var ett viktigt påpekande som gör mig glad. Jag håller verkligen med, vänstern borde inte äga begreppen. Särskilt inte som det är de som har gjort världen ondskefull.
Virre säger: Timbuktu, hur skulle musikindustrin se ut utan kapitalismen?
Erik Zsiga säger: Kapitalismen har tagit miljontals människor ur fattigdom. Vänstern har hela tiden varit emot och gett oss det kalla samhälle Timbuktu inte gillar.
Jason ”Timbuktu” Diakité säger: Jag sa inte att jag inte var vänster Erik. Jag kan iaf säja att jag absolut inte är höger!
Erik Zsiga säger: Är du mittemellan?
Jason ”Timbuktu” Diakité säger: Typiskt högerstil att bara häva ur sej nåt sånt, helt ogrundat argument. Förklara dej Erik o droppa dina populistiska snabbmatsargument!!

Ok. Erik har lite väl fördomsfull syn på vänstern när han skriver att det är de som har gjort världen ondskefull. Det finns rätt många högergubbs som har hjälpt till också… antar att det är det Timbuktu menar med ogrundade argument. Erik har ju dock delvis rätt i att kapitalismen har lyft miljoner ur fattigdom. I och för sig är det grymt förenklat att säga så – det är liksom mer som spelar in än bara varianter av ett ekonomiskt system. Det är ju inte direkt så att något land har haft en 100%-ig ”renodlad” kapitalism helt utan statlig inblandning, regleringar, skatter och liknande.

Så nog är det är lite ”populistiskt snabbmatsargument” över det (nåt som f.ö just popvänstern – inkl. Timbuktu – är experter på).

Och varför i hela friden vill inte Timbuktu erkänna att han är vänster? Om han nu absolut inte är höger? Skulle det sälja färre plattor eller? För han är väl ingen centerpartist direkt…?

Lite till. Till exempel det här citatet från Timbuktu:

Men Erik, du måste förklara dej mer, du kan inte bara droppa soundbites. Ditt sätt att argumentera är typiskt för högern, man går inte in för att verkligen förklara, man säjer bara olika små rubriker som låter bra.

Äh. Kom igen nu. Kasta sten i det berömda glashuset kallas det. Om ni läser chattet så hittar ni knappt ett enda välunderbyggt argument från Timbuktu – det känns mest som ”magkänsla” i hans argumentation – om ni förstår vad jag menar. Och det är just där ”popvänstern” så ofta förlorar i debatter – det handlar mycket om att allt blir bara sämre och det är kapitalismens fel. Som t.ex argument som

tack vare kapitalismen har vi fler väpnade konflikter i världen och en mer förorenad planet.

Speciellt med tanke på att antalet väpnade konflikter minskar:

+ Antalet väpnade konflikter har minskat med mer än 40 procent sedan 1992. De dödligaste konflikterna (de med fler än 1.000 dödade på slagfältet) har gått ned ännu mer, nämligen med 80 procent.

+ Antalet internationell kriser, vilket ofta förebådar krig, gick ned med mer än 70 procent mellan 1981 och 2001.

+ Krig mellan länder är långt mer ovanligt än tidigare och utgör nu mindre än 5 procent av alla väpnade konflikter.
+ Antalet militärkupper och kuppförsök har minskat med 60 procent sedan 1963, då 25 kupper eller kuppförsök ägde rum. År 2004 var antalet 10 och alla misslyckades.

+ De flesta väpnade konflikter äger nu rum i de fattigaste länderna i världen, men i takt med att inkomsterna ökar så minskar också krigsrisken.

Och att miljön blir bättre:

Den europeiska miljömyndigheten visar att floderna och sjöarna blir allt renare och att luftföroreningarna har minskat med ungefär en tredjedel sedan 1980.

Och inte kan väl Timbuktu påstå att världen har blivit MINDRE kapitalistisk sedan 1980?
Populistiska snabbmatsargument var det ja.

Tyvärr blir det riktigt tragiskt när Kuba kommer på tal i slutet av debatten. Som så många andra faller Timbuktu i fällan genom att berömma exempelvis det sociala skyddsnätet men samtidigt inte besvara kritiken om att Kuba faktiskt är en diktatur. Motargumentet känns igen:

Och USA, det är ett demokratiskt land??

Det är alltid lika dräpande…eh. Även om man inte ens nämner USA i en diskussion om Kuba så kommer det ”argumentet” i nio fall av tio.

Well. Jag tänker inte gå igenom allt de skriver – gå dit själva och läs. Det är en orgie i just ”populistiska snabbmatsargument” från båda två. Vilket gör det både underhållande och smått bissart.

Till sist skulle jag vilja utropa Zsiga som vinnare på poäng – helt enkelt för att hans argument är lite mer välgrundade. Fast hans närmast frireligiösa syn på kapitalismen som den stora och enda räddaren gör att det blir med knapp marginal. Men man får inte glömma att det var korpnivå på debatten.

Nu ska jag ta och lyssna på Timbuktu när han gör det han är bäst på istället.

Ein zwei polizei.

När det gäller kampen mot ”pirater” så verkar rättssäkerheten vara ungefär på samma höga nivå som när det gäller kampen mot ”terrorister”. Man mår fasen illa när man läser om polisen stöveltramp vid tillslaget mot Piratebay igår. Den härliga polisstaten närmar sig med stormsteg:

Polisen tog med sig många servrar under tillslaget igår. Varken kammaråklagare Håkan Roswall eller polisens presstalesman vill säga vem tillslaget egentligen riktade sig mot. Allt tyder på att polisen gick in och tog alla servrar som fanns i lokalerna utan att kontrollera vem de tillhörde.

En av de servrar polisen beslagtog var en spelserver för Counterstrike som spelföreningen Birdie.org hade hos ett av de webbhotell polisen slog till mot. En annan var en privat server som Lezgin Bakircioglu drev.
– Spelservern var pris i en tävling som vi hade under helgen i Uppsala. Det var femton stycken 16-åringar som just vunnit den. Det var deras maskin, säger Lezgin Bacircioglu.

Kammaråklagare Håkan Roswall säger att han inte kan svara ens på frågan vem eller vad tillslaget riktade sig mot.

Fan det är så man får rysningar – som om man lever på Kuba eller i Kina där stat och polis kan göra vad som helst utan att behöva motivera det. Samtidigt så visar det på vilken brist på kompetens det verkar finnas hos svensk polis och rättsväsende i de här frågorna.

Polis och Antipiratbüron gnuggar nog händerna över att de lyckats stänga ner The Pirate Bay – men den lär komma upp igen när som helst. Och slutresultatet av aktionen kommer möjligen att leda till att ett fåtal personer kanske åker dit och får böter för upphovsrättsbrott – men det kommer troligen att ses som piratjaktens kanske största misstag hitills. För allmänhetens syn på polisen och piratjakten kommer ju inte direkt att öka i och med detta. Speciellt inte när så många som är helt oskyldiga drabbas. Det luktar illa i rättstaten Sverige just nu.

Sen kan jag tyvärr inte låta bli att flina lite åt att snatta.nu är en av sajterna som har stängts ner p.g.a servrarna är beslagtagna. Det finns ett litet mått skadeglädje inom mig över att de får känna på hur det känns att bli av med sin egendom…