Den som sÃ¥ ofta briljanta kulturchefen pÃ¥ Expressen, Per Svensson, har skrivit en fin krönika som alla som ser sig som liberaler borde läsa – men även ni andra som gärna klumpar ihop begreppen. Han skriver bl.a:

Liksom stora delar av vänstern utgÃ¥r de konservativa och de högerreaktionära frÃ¥n kollektiva identiteter och kategorier: klassen, folket, fosterlandet, den kristna kulturen och sÃ¥ vidare. Den liberala utgÃ¥ngspunkten är en annan: individen och hennes rätt att fritt välja och skapa sitt eget liv. “Over himself, over his own body and mind, the individual is sovereign”, som John Stuart Mill formulerade det. Det är en princip som härbärgerar oräkneliga filosofiska, moraliska och politiska dilemman och konflikter, men den gör det ocksÃ¥ ibland lätt att avgöra hur man ska förhÃ¥lla sig till omvärlden. [...]

Islamisten och nationalisten (liksom för övrigt kommunisten) förenas i sin paradoxala syn pÃ¥ individen som Ã¥ ena sidan fullständigt betydelselös – religionen, nationen, partiet betyder allt – och Ã¥ andra sidan livsfarlig – varje avvikare utgör ett hot mot det som verkligen betyder nÃ¥got, den kollektiva identiteten.

Den liberala ståndpunkten är radikalt annorlunda. Det är därför den är så omistlig. Den borde tydliggöras oftare, inte minst i det parti som anser sig förvalta den svenska liberalismen.

En intressant krönika – lite extra intressant att den kommer samma dag som Sveriges s.k. “liberala” parti Ã¥teraktualiserar populistförslaget om sprÃ¥kkrav för medborgarskap.

Mitt förslag till ny folkpartislogan inför valet är:

Höger om marsch! Rättning i ledet!

Ibland kan jag inte fatta att det finns de som inte gillar fotboll.

Men det här kan nog avskräcka t.o.m Glenn Strömberg.

Sveriges Radios “bloggkrönikör” har tröttnat och lägger ner Bloggkrönikan – och han skräder inte pÃ¥ orden:

När de politiska bloggarna är som sämst kan man jämföra dem med illa tillyxade tidningsinsändare i sms-format. Att hitta det välskrivna, välgrundade och samtidigt relevanta kan osökt få en att tänka på det gamla ordstävet om gumman som klippte grisen och nödgades konstatera att det var mycket väsen och lite ull.

Har han läst Esbati nu igen? (Eller det här inlägget, om det inte vore så att jag skrev det efter han skrev sin krönika. Hahaha.)

Att hitta självständiga och fristående bloggare kan vara svårare än många tror. Bloggosfären vimlar av tyckare som redan har andra plattformar för sina idéer. Politiker bloggar för att få fler väljare, kvällstidningarna startar bloggportaler för att knyta läsarna ännu närmare sitt varumärke, journalister bloggar om sådant som inte håller för publicering i pappers- eller webbtidningen, författare bloggar för att sälja fler böcker.

Okej… den stora majoriteten av bloggar jag själv läser är skrivna av helt vanliga svennar, lÃ¥ngt ifrÃ¥n politikens finrum eller DN-debatt. Men, men. Vet man inte var man ska leta sÃ¥ vet man inte.

Livet levs inte heller på nätet och de stora, verkligt nyskapande och kreativa tankarna hittar man inte på bloggarna. De tänks helt enkelt någon annanstans.

Well. SÃ¥ kanske det är, även om jag inte kan svara pÃ¥ det. En sak är i alla fall säker – pÃ¥ Sveriges Radio tänks dom i alla fall inte.

Idag skriver Aftonbladet om en folkpartistisk politiker i Halland som åkt fast med ett förfalskat pendelkort.

Korkat, javisst, men det intressanta är inte att han försökte blåsa länstrafiken utan att han kommer med politikernas standardsvar:

Jag mår mycket dåligt. Jag skäms verkligen för att jag gjorde så här.

Som vanligt skäms de alltså inte, eller mår dåligt, förrän de åkt fast.

Men. Tyvärr, grabben, det är inte det minsta jävla synd om dig att du mÃ¥ste avgÃ¥ frÃ¥n alla politiska uppdrag – inklusive styrelseuppdraget i Hallandstrafiken, samma bolag som du försökte blÃ¥sa.

Du kan skämmas precis sÃ¥ mycket du vill – men kom inte och grÃ¥t ut bara för att du har Ã¥kt fast. SÃ¥nt kan du ju tänka pÃ¥ lite tidigare. Det borde alla göra. Jag är sÃ¥ trött pÃ¥ skenheliga och bluffande och fuskande kretiner som ska grÃ¥ta ut sÃ¥ fort de Ã¥kt fast för sina dumheter.

Sköt er istället – sÃ¥ slipper ni stÃ¥ där med arslet bart!

Idag uppmärksammas hur man i LO:s tält pÃ¥ Hultsfredsfestivalen har kunnat slÃ¥ i spikar pÃ¥ bilder av “alliansens” partiledare. Ett korkat och barnsligt tilltag av LO:s representanter pÃ¥ plats – givetvis. Ett lÃ¥gvattenmärke i en politisk debatt om man vill säga sÃ¥.

Argast på tilltaget är LUF:

Jag reagerade direkt och sa åt dem, men de var helt oförstående av kritiken, säger Liberala ungdomsförbundets förbundssekreterare Nina Larsson till Expressen.se. [...]
LUF:s ordförande, Fredrik Malm, kräver att LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin offentligt ber partiledarna om ursäkt.
- Wanja är ansvarig för det här och måste be om ursäkt, säger Malm.
Han ser ingen rolig grej i spikningen.
- Att fackligt anställda delar ut hammare och spik för att slå in i ansiktet på partiledarna är osmakligt. Det är groteskt.

Givetvis har de rätt att bli upprörda, men samtidigt kan man ta och fundera på om det inte är så att LO kanske har fått inspirationen från just LUF?

PÃ¥ Pride-festivalen 2001 ordnade nämligen LUF, som mÃ¥nga säkert kommer ihÃ¥g, en uppmärksammad pilkastning – där folk uppmanades att kasta pilar pÃ¥ foton av bl.a Alf Svensson – under devisen “Pricka homofoben”.

Groteskt var ordet för dagen.

Sten i glashus kanske är ett annat?

Okej. Sverige ÄR en demokrati. Sverige HAR yttrandefrihet och Ã¥siktsfrihet. Tyvärr mÃ¥ste man säga att det är illa ställt med respekten för detta bland vissa extremister. GudnÃ¥de dig om du kommer med förslag som inte faller vissa pÃ¥ läppen – dÃ¥ fÃ¥r du en anonym pöbel efter dig. Speciellt om du vÃ¥gar sticka ut hakan och synas i debatten.

Detta har bl.a Fredrick Federley, ordförande i CUF fått erfara. Idag skriver han lite om något av det politiska våld, hot och trakassier man tydligen måste stå ut med som politiker:

Mycket har handlat om politiskt våld. Mitt parti har varit utsatt för stenkastning, nedklottring, sambotage av offentliga möten, trackaserier av våra demonstranter mot arbetslöheten, Maud Olofsson har skydd och jag har mottagit brev med dödshot och annat. Långt ifrån allt publiceras av självklara anledningar här. Det man kan konstatera är att tonen och kopplingarna är helt uppenbara.

Jag kallar det för vad det är, maffiametoder och politiskt våld. Den som tillåter, och i vissa fall ursäktar, dessa ageranden legitimerar våldet. Den som gör det för sina egna gör det också för andra. Det yttervänstern nu gör är att legitimera trackaserier av olika slag för att föra politik. Då måste det också vara ok för andra, läs nazister.

Varje gång jag kommenterar detta så är det bara ett långt förlöjligande som kommer. Hur kan jag göra jämförelser hit och dit. Det kan jag med gott hjärta göra. Politiskt våld som börjar i denna skala fortsätter. Många regimer har börjat i dena lilla skala och det har tagits vidare.

Han har en klar poäng pÃ¥ slutet där. Om man som politiskt aktiv har tagit steget över första trösklarna, och man börjar slÃ¥ sönder andras egendom, komma med hotelser och pÃ¥hopp – vad är dÃ¥ nästa steg? När kommer de att gÃ¥ över till rena vÃ¥ldshandlingar riktade mot enskilda politiker? När kommer den första idioten att lägga sig pÃ¥ ett tak och prickskjuta pÃ¥ riksdagspolitiker? Var gÃ¥r gränsen egentligen? Och vad skulle egentligen hända om – hemska tanke – denna begÃ¥vningsreserv faktiskt nÃ¥n gÃ¥ng fÃ¥r nÃ¥gon reel politisk makt? Vi kan redan nu föreställa sig hur oppositionella kommer att tas emot i deras förvridna “idealsamhälle”.

En politisk riktning som redan pÃ¥ gräsrotsstadiet bygger pÃ¥ vÃ¥ld i olika former kan aldrig föra nÃ¥t bra med sig – det är ett första steg i förverkligandet av en utopi där den enskilda individen inte längre spelar nÃ¥gon roll, utan enbart är underordnade det ansiktslösa kollektivetivets vilja. Där varje form av oliktänkande bestraffas.

Sen kan de tala sig varma om att brinner för “verklig demokrati” och annat bjäfs. Det är inget annat än fascism under röda och/eller svarta fanor.

Riktigt vidrigt blir det när de även börjar trakassera familjemedlemmar. Federley skriver i ett annat inlägg:

Igår kom min syster hem till sin lägenhet i Örebro efter att ha bott i min lägenhet i Stockholm ett tag. Som den enda dörren i trapphuset har Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF) satt ett klistermärke på hennes dörr. På dörren står det så klart Federley.

Klisterlappen lyder typ så här:
“Fred mellan folken krig mellan klasser”

I Nordkorea har de, enligt vittnesuppgifter, ett rättsystem som bygger pÃ¥ nÃ¥t som kan liknas vid “arvssynd” eller “genetisk synd”. Om nÃ¥gon begÃ¥r brott, eller agerar oppositionellt, sÃ¥ bestraffas hela familjen för det – inte bara den enskilda individen.

Är det det vi har att vänta oss om extremisterna får bestämma?

Jag tror ingen av oss är speciellt sugna pÃ¥ att testa och se…

Okej för att förra bostadsministern har gjort bort sig big time genom sitt lägenhetsköp, men Expressen gör som vanligt enorma överdrifter. I en artikel idag skriver de om hur “karriären hjälpt Lövdén bo flott”. Den inleds med:

Sedan 1980 har Lars-Erik Lövdén fått husrum via politiken.
Expressen har kartlagt hans spikraka bostadskarriär.

“Kartläggningen” börjar med att han 1980 fick övernattningsbostad i Stockholm tack vare att han kom in i Riksdagen. Inget konstigt med det. Det har riksdagsledamoter som kommer utanför Stockholm rätt till.

Expressen – Lövdén 0-0 (resultatet beror pÃ¥ att Expressen har rätt – men ändÃ¥ fel if you get the point)

1983 köper han “ett parhus pÃ¥ Lindeborg i Malmö för 475 000 kronor. Huset är pÃ¥ 140 kvadrat, plus källare.”. Hmm… pÃ¥ vilket sätt är det politikens “förtjänst”? Ok, han har väl lön som politiker – men ändÃ¥.

Expressen – Lövdén 0-1 (att köpa en villa kan knappast räknas som att fÃ¥ “husrum via politiken”)

1994 kommer dock första riktiga “sosseförmÃ¥nen” – dÃ¥ han fÃ¥r en lägenhet i det aktuella huset, en etta som han 2002 byter upp till en mindre trea i samma hus. Här är det dock ingen tvekan om att han fÃ¥tt lägenheterna p.g.a sitt engagemang i Socialdemokraterna.

Expressen – Lövdén 2-1 (här gör Expressen tvÃ¥ mÃ¥l – eftersom han i praktiken fÃ¥tt bÃ¥da lägenheterna p.g.a sitt s-märkta engagemang)

2003 köper han ett nytt hus i Malmö-trakten för 2,9 miljoner. Hur han fÃ¥tt denna villa “via politiken” framgÃ¥r heller inte.

Expressen РL̦vd̩n 2-2

2005 blir han landshövding i Halland och fÃ¥r flytta in i tjänstebostaden pÃ¥ Halmstad Slott. Heller inget konstigt med det, visserligen har han blivit landshövding p.g.a sitt engagemang i Partiet – men alla landshövdingar har tjänstebostäder den begränsade tid de innehar tjänsten.

Expressen – Lövdén 2-2 (här har Expressen precis som i fallet med övernattningsbostaden bÃ¥de rätt och fel samtidigt och därför kan ingen fÃ¥ poängen. Det intressanta här är inte bostaden – utan att han blev landshövding…)

SÃ¥ som ni ser sÃ¥ Ã¥ngar Expressen pÃ¥ som sÃ¥ ofta förr med överdrifter och rena dumheter i sin iver att granska politiker. Det är visserligen en god gärning att politiker och politiska förmÃ¥ner granskas – men dÃ¥ bör man kanske ha mer pÃ¥ fötterna. Det är fortfarande sÃ¥, trots Expressens artikel, att det enda som man kan reagera pÃ¥ är att Lövdén fick lägenheterna pÃ¥ Östermalm genom sitt partiengagemang – och att han brutit mot sina egna principer. Men resten är ingenting direkt att bry sig om.

Det andra är liksom irriterande nog.

Det här kan vara Expressens fÃ¥nigaste “granskning” sedan deras artikel om Moderaterna i mitten av april. Sen kan man diskutera om det är ren slump eller ej att deras “politiska reporter” Cecilia Garme har varit inblandad i bÃ¥da artiklarna…

(Det här inlägget kan tolkas som att jag fortsätter agera djävulens advokat. Så är dock inte fallet. Jag är bara innerligt trött på kvällspressens fördumning av den politiska debatten. Lövdéns hyckleri är fortfarande lika illa.)

Precis när man har jublat klart över Sveriges seger över Paraguay så läser man hur Den Store Ledaren försöker sossefiera fotbollen:

Han tyckte också att man kan se den svenska segern som en framgång för den svenska modellen:

- Ja, det kan man nog säga att det är. Det är ett lag där alla håller ihop för alla ska med. Och så småningom får någon göra målet men alla känner sig delaktiga, sade Göran Persson.

Men dÃ¥ vill jag ge nÃ¥gra fler likheter. Precis som i Sverige i övrigt sÃ¥ sitter en stor andel pÃ¥ bänken och fÃ¥r bara titta pÃ¥ när de andra jobbar. Och har ett par-tre stycken tur sÃ¥ fÃ¥r de hoppa in nÃ¥gra minuter pÃ¥ nÃ¥gon annans egentliga position – som ett friÃ¥r ungefär. Men när turneringen är slut sÃ¥ är det fortfarande säkerligen 25% av spelarna som aldrig har fÃ¥tt vara med pÃ¥ plan.

Den svenska modellen.

Med rätta sÃ¥ är det mÃ¥nga som kritiserar nyheten om att förra bostadsministern Lars-Erik Lövdén gör ett miljonklipp pÃ¥ att köpa loss sin hyresrätt i Stockholm. Samma person som när han var minister var stark motstÃ¥ndare till att hyresrätter ombildas till bostadsrätter. En lägenhet som han fÃ¥tt p.g.a sitt politiska engagemang – i ett hus som ägs av en stiftelse vars styrelse tillsätts av regeringen – och vars ordförande är förra sosse-ministern Ingela Thalén.

SÃ¥ lÃ¥ngt är det ett solklart fall av sossehyckleri. Vara emot en sak – sÃ¥ länge det inte gynnar en själv.

Men om man ska försöka sig på att vara lite djävulens advokat här så är det en sak jag funderar över.

Till SvD säger Ingela Thalén

För att få köpa en lägenhet måste du vara medlem i föreningen och det vet inte jag om Lars-Erik Lövdén är. [...]

Men styrelsen kan inte fatta beslut om en försäljning till bostadsrättsföreningen där vi undantar en person som har kontrakt

Och eftersom Lövdén – eller bostadsrättsföreningen – själv inte har uttalat sig ännu sÃ¥ är det väl att gÃ¥ lite väl lÃ¥ngt att utpeka honom som hycklare av värsta sorten.

Det enda vi vet är att fastigheten han har en lägenhet i ska säljas till bostadsrättsföreningen för ett pris under marknadsvärdet. Vi vet alltsÃ¥ inte ännu huruvida Lövdén har varit “aktiv” i ombildningen, eller ens om han fÃ¥r eller vill köpa. SÃ¥ vad Lövdén borde göra nu är att lägga korten pÃ¥ bordet.

Sen tycker jag dock det finns stor relevans i Lars Leijonborgs uttalande:

Varför ska en stiftelse som i praktiken är skattebetalarnas bli en bostadsförmedling åt socialdemokraterna?

Uppdatering:
Lars-Erik Lövdén har valt att kommentera saken skriftligt:

Vid niotiden på torsdagen valde Lars-Erik Lövdén att ge en skriftlig kommentar angående den påstådda bostadsaffären. Han avslöjar dock inte om han kommer att köpa loss lägenheten eller inte.
“Jag har bara fÃ¥tt samma erbjudande som de övriga hyresgästerna”.
“Sedan 20 Ã¥r tillbaka har jag hyreskontrakt med samma fastighetsägare i Stockholm. Jag har kvar lägenheten vid sidan om min tillfälliga tjänstebostad i Halmstad. När fastighetsägaren nu vill sälja har vi fÃ¥tt samma erbjudande att köpa som övriga hyresgäster”, skriver Lars-Erik Lövdén.

Det hÃ¥ller inte om man vill slippa anklagelserna om hyckleri. Korten pÃ¥ bordet – kommer han att köpa? Är han medlem i föreningen? Har han ändrat Ã¥sikt om bostadsrättsombildningar? Det är inte lätt att agera djävulens advokat när den eh… misstänkta inte kommer med nÃ¥gon bevisning som friar honom.

Uppdatering 2:
Jag avgår från mitt uppdrag som djävulens advokat, eftersom det har framkommit nya vittnesuppgifter som är synnerligen komprometterande för den misstänkte. DN skriver:

De boende i fastigheten på Östermalm bildade bostadsrättsförening i höstas. Lars-Erik Lövdén valde då att bli medlem och anmälde senare sitt intresse att köpa trerummaren, uppger föreningens ordförande för DN.se.

Jag har inget annat än säga att vår förre bostadsminister här gör sig skyldig till hyckleri. Att han som minister kämpade för att hyresrätter inte ska omvandlas till bostadsrätter, samtidigt som han nu går tvärt emot sina egna ideal går inte att beskriva på något annat sätt.

Idag har Aftonbladet fört in en replik till Bert Karlssons komiska mästerverk som de publicerade häromdagen – och som jag skrev om igÃ¥r. Repliken är skriven av PiratbyrÃ¥ns Marcus Kaarto och Rasmus “Copyriot” Fleischer och tar väl kÃ¥l pÃ¥ alla Berts “argument”. Slutklämmen är extra snygg:

Piratbyrån och The Pirate Bays ideologi stavas ”Copy me” och vår politik är en skön mix av allt mellan nyliberaler och radikal vänster. Några högerextremister har vi aldrig sett till och vi har ingen aning om deras inställning i kopieringsfrågor. Vad vi däremot vet är att sist det satt ett högerpopulistiskt parti i riksdagen, så drevs det av en misslyckad skivbolagsdirektör. Kasta inte sten i glashus, Bert.

Dock tycker jag det är synd att det inte nämns att Berts parti fick sponsring av just RIX Telecoms huvudägare inför valet 1991 – det hade nog svidit en smula till.

Dock är det en sak jag funderar över. De skriver:

”Upphovsrättsbrott går att jämföra med tillgreppsbrottet stöld.” – Nej Bert, de som bryter mot ett monopol är inte tjuvar, vare sig det handlar om att sälja Ipren på Ica, ta med sig en extra flaska sprit från semestern eller att ignorera skivbolags ensamrätt att kopiera låtar.

Jag hÃ¥ller med om att det absolut inte gÃ¥r att jämföra med stöld, t.ex sÃ¥ tar man ju inte en fysisk vara utan en fil som är kopierngsbar i oändlighet utan att nÃ¥t original försvinner (just det brukar väl vara fildelarnas huvudargument mot branschens “stöld”-gap?). Men att jämföra med att t.ex sälja Ipren pÃ¥ ICA eller ta med sig en extra flaska sprit köper jag inte riktigt. I fallet med bÃ¥de ICA och spriten sÃ¥ har ju trots allt nÃ¥gon fÃ¥tt betalt. Om inte ICA pirattillverkar Ipren sÃ¥ har ju “upphovsmannen” (i det här fallet Pfizer) fÃ¥tt betalt oavsett om medicinen säljs pÃ¥ Apoteket eller ICA. Och likadant gäller ju spriten. Köper jag en flaska Macallan utomlands och smugglar in till Sverige sÃ¥ har ju trots allt tillverkaren fÃ¥tt sina pengar.

Laddar jag däremot hem den nya Thursday-plattan frÃ¥n valfritt fildelningsnät sÃ¥ fÃ¥r ingen nÃ¥gra pengar – varken skivbolaget eller artisten. SÃ¥ ser man det ur en rent ekonomisk synvinkel sÃ¥ finns det en skillnad där.

Sen är det ju heller inte sÃ¥ att vi har ett lagstadgat skivbolagsmonopol för lÃ¥tkopiering, till skillnad frÃ¥n de statliga monopolen för alkohol och mediciner. Det är faktiskt fritt fram för artister själva att bryta mot vad man kallar “skivbolagsmonopolet” och hitta andra vägar att nÃ¥ ut med sina alster. NÃ¥got som däremot är omöjligt (i lagens mening) för en alkhol- eller medicinproducent.

Det är ett snårigt ämne det där visserligen, det beror på vilken syn man har på upphovsrätt givetvis. Och har man en negativ syn på upphovsrätt så är det självklart att man tycker den jämförelsen är relevant.

Det hade troligen alltså varit bättre att förklara varför det inte är att jämställa med stöld på ett annat sätt än monopol-jämförelsen. Speciellt med tanke på att replikens andra argument bygger på en mer objektiv kunskap, medans den här jämförelsen helt beror på vilken inställning man har till monopol, upphovsrätt och liknande.

PS! Apropå Bert Karlsson så noterar jag att han kommer att få en egen pratshow på TV8 i höst. Mitt svar på det är: noooooooooooooooooooooo!!!!! Då kommer karln ännu mer att tro att han har nåt att säga. DS!