Högskolekaoset.

De senaste dagarna så har Aftonbladet haft en debattserie som egentligen handlar om den svenska utbildningspolitikens misslyckande. Hur regeringen verkar se högre utbildning som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd – och ökar antalet högskoleplatser i en rasande takt för att hälften av alla unga ska kunna gå på högskola.

Kontentan av denna politik har blivit en allt mer växande arbetslöshet bland unga akademiker och en massa överkvalificerade personer på arbetsmarknaden. Idag sitter det högutbildade ungdomar på jobb som för bara några år sen krävde gymnasium eller nån typ av yrkesutbildning.

Samtidigt som konkurrens är stenhård på de jobb som faktiskt kräver en högre utbildning.

Det har funnits en övertro, och finns fortfarande, på att akademisk utbildning är the shit, något som behövs i framtiden. Men på senare år har den här fasaden verkligen börjat rämma, och de kritiska rösterna är idag många.

Läs gärna debatten på Aftonbladet. Ni kan börja med Ingenjörsexamen = helt bortkastat och därifrån klicka er vidare till de andra inläggen i debatten – och få en inblick i hur väldigt många unga akademiker har det i Sverige.

10 reaktioner till “Högskolekaoset.”

  1. Daniel: Vad är akademisk utbildning om ingen i detta land ens funderar på att använda den?

    Vi är otroligt inåtvända i Sverige. Finnarna blir oerhört förvånade över att så få företagare vill lära sig tyska. Det är ju enormt stor marknad som vi skulle kunna göra oss gällande på.

    De företag som verkligen rör sig utanför Sverige lyckas ju H&M och IKEA är ju två verkligt bra exempel likaså Securitas och Vattenfall(även om de lever på en orealistisk marknad)

    Varför tror vi att vi ska kunna få en minskad arbetslöshet när vi inte är beredda att exportera vår knowhow?

    Vi i Sverige behöver öppna oss mot omvärlde och börja försöka sälja vår kunskap utanför Sverige. Varför inte använda dessa arbetslösa akademikers kunskap och sälja utbildning till de baltiska staterna. Då balanserar vi också ut genom att deras löner kommer med ökad utbildning att bli mer lika våra…

  2. Bengt: Utbildning är bra, ja. Felet idag är att det utbildas för mer än vad det finns jobb. Du likväl som jag vet att svenskar inte är särskilt benägna att flytta utomlands, även om jobben finns där. Tragiskt, ja, men sant. Vi är ju inte ens beredda att flytta INOM Sveriges gränser! Tokigt, ja, men sant. En grundbult för högre utbildning bör vara att det inte används som ett instrument för att stoppa undan arbetslösa. Utbildning kan och skall aldrig ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är så den betraktas i Sverige idag. Fruktansvärt, ja, men sant. Detta har lett till att kvalitén sänkts på högskolorna och studenterna har sämre kunskaper när de tar sin examen. Ekonomisk kompensation, som rimligtvis borde utgå till lärosätena, har uteblivit. Istället skall högskolorna klara av fler studenter med oförändrade resurser. En ekvation som INTE går ihop så länge man inte tummar på kvalitén, och det REJÄLT. Många lärosäten som har problem att fylla antalet platser sänker intagninskraven för att på så sätt se till att inte gå med ekonomisk förlust. Det bästa vore att höja kraven för att ta sig in på högskolan, samt sänka antalet platser, för att på så sätt få en mer motiverad studentkår. Dessa kommer i sin tur att få ta del av mer resurser än idag och därmed få bättre utbilning och bättre kunskaper som kan användas både i Sverige och utanför.

  3. Utbildning är en rättighet som går långt förbi samhällets kollektiva behov av att ha en viss mängd ingenjörer och ekonomer. Alla ska har rätt att få en utbildning som matchar deras intresse. Det har vi råd med.

    Varför ska den generation ungdomar som är tiotusentals individer större få det tuffare att komma in på Högskolan? Att satsningen kommer 2006 kan förstås vara valårsbaserat men den behövs för att säkerhetsställa samma fina möjligheter som Daniel fick på 90-talet till de som är födda då.

  4. Daniel: Vem pratar om att de måste flytta? Jag pratar om att använda elearning, elärande för att exportera utbildning. Vi skulle snabbt kunna exportera högkvalitativ utbildning ut till obygden i Estland så länge uppkopplingar finns.

    Vi exporterar utbildning från Sverige till Eritrea och då spelar det ingen roll om folk bor i Göteborg, Flen eller Tjotahejti. Plats och tid spelar liksom ingen roll.

    Det här handlar om inställning att vilja finna nya marknader som finns, men som vi idag inte har tillgång till. En lamhet i Sverige att agera, man sitter hellre och fikar på kammaren och diskuterar hur svårt det är med arbetslösheten och att högskoleutbildningen blir urvattnad. Vi utnyttjar ju inte de utbildade krafter som finns.

  5. ” Alla ska har rätt att få en utbildning som matchar deras intresse.”

    Tyvärr. Det är ingen mänsklig rättighet att få en fri utbildning som ”matchar dina intressen”. Det är just den inställningen som gör att vi överutbildar t.ex journalister, informatörer och kulturvetare. Ska utbildningen vara offentligt finansierad så kan man faktiskt inte låta folk läsa exakt vad de vill, och i förlägningen utbilda till arbetslöshet. Det har vi INTE råd med.

    ”Varför ska den generation ungdomar som är tiotusentals individer större få det tuffare att komma in på Högskolan?”

    poängen är att om vi ser realistiskt på det så handlar det om att vi har lurat ungdomarna att det behövs högskoleexamen för att klara sig, trots att det i många fall är helt meningslöst. Det behövs inte civilekonomer för att jobba på bank eller civilingenjörer för att installera nätverk, just to name a few. Jag vill inte ha nån ”exklusiv” högskola för ”eliten”, men däremot så har vi en stark övertro på att högre AKADEMISK utbildning är the shit, när vi egntligen kanske borde satsa mer på yrkesutbildningar, lärlingsutbildningar och liknande. Inte lura in folk i 3-4-åriga studier som ger dem hundratusentals kronor i studieskulder för att – om de har tur – få jobb som det egentligen inte krävs akademisk examina till.

    ”den behövs för att säkerhetsställa samma fina möjligheter som Daniel fick på 90-talet till de som är födda då.”

    Om vi ska mina egna studier så har mina arbetsuppgifter idag inte mkt med mina studier att göra rent praktiskt. Jag har ingen som helst nytta av tre års tragglande av akademiska teorier i mitt dagliga yrke. Allt jag kan om webb har jag lärt mig själv vid sidan av studierna.

  6. Jag kan återknuta till Journalistyrket igen här. Det finns ett rekryteringsbehov på ca 500 journalister om året, men det utbildas det dubbla. Samtidigt har kåren en arbetslöshet på ca 10% och som ser ut att stiga. Knappt några ”unga” journalister har fast jobb utan får hoppa mellan vikariat och projektanställningar (om de har tur).
    Samma tendenser ser vi på en mängd andra områden inom ”hippa” eller ”spännande” yrkesgrupper.

    Det är ett enormt slöseri med samhällets resurser.

  7. Om vi slutade behandla dödlig cancer och lät dem dö av fortare så skulle vi inte slösa på samhällets resurser. Jag tycker vi är så pass rikt land att vi har råd med viss lyx. En lyx är att ungdomar ska få rätt att fördjupa sig i ämnen som intresserar dem. Årskullarna som kommer fram till 2012 är så pass mycket större att många skulle bli utestängda från den möjligheten bara för att det råkade födas fler samma år som dom.

  8. Daniel: Även journalistyrket är ju egentligen också ett yrke man kan arbeta vi nätet på utländska tidningar, men vi är litet korkat instängda inom våra egna gränser istället för att utforska ny mark.

    Vi utbildar deesutom för en svensk marknad som är minimal oavsett område vilket i sig också är korkat.

    Hela utbildningsväsendet borde ses över för ett nytt nätverkssamhälle där man kan verka globalt. Anpassa utbildningarna för en global marknad så att vi kan konkurrera och finna nya nischer.

  9. Mattias: att jämföra behandling av dödlig cancer med att låta ungdomar utbilda sig till kulturvetare, informatörer, kulturvetare whatever är inte speciellt relevant. Det är väl verkligen till exempelvis vård som samhällets resurser ska gå till? Så att bota sjukdomar är knappast slöseri, tvärtom. Men nu tycker jag även att utbildning också är en av delarna som våra resurser ska gå till, men det betyder ju inte att vi ska låta högskolorna flumma ut hur de vill och bara se till vad som är ”populärt” bland de unga.

    Visst ska vi ha råd med en viss lyx, men kanske är den lyxen att utbildningarna faktiskt ska fortsätta vara kostnadsfria för studenterna? Det är inte lyx att utbilda till arbetslöshet eller överutbilda inom små sektorer. Det är bara dumt, och ett enormt slöseri.
    Bara från jönköping går det om några månader ut ett hundratal nyutbildade informatörer, totalt i hela landet något tusental. Just nu finns det inte ens 100 utannonserade jobb i hela landet. Så den lyxen att få läsa vad man vill kommer de snart att känna av när de söker hundratals jobb, och ska betala av hundratusentals kronor i studieskuld.

    Poängen är att om vi ska låta högre utbildning vara offentligt finansierad så måste man kanske se mer på efterfrågan på arbetsmarknaden än vilka kurser som efterfrågas av studenterna.

    Sen vill jag påpeka att jag vill inte skära ner platser eller göra det svårare för de i stora årskullar att komma in på högskolan. Däremot så vill jag avskaffa tänket med att 50% av alla ska läsa vidare på högre utbildning, vilket är inte bara ett orimligt mål utan även onödigt. Sen tror jag även på att minska det akademiska inslaget på en hel del utbildngar och göra dem mer praktiska och yrkesinriktade. Mer kunskap och mindre teori.

  10. Bengt: jag tror du har en stor poäng där. Det är bl.a därför det är så viktigt att vi i sverige anpassar den högre utbildningen efter exempelvis Bolognaprocessen och därmed ökar kvaliten samt den internationella gångbarheten på våra svenska examen.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.