Batongvandringen fortsätter.

I sin iver att fylla upp tomrummet efter ett rejält högerparti lanserar nu Folkpartiet ett förslag om att återinför betyg i ordning och uppförande.

Nog råder det något av en värdekonservativ våg i Sverige, men att det enda partiet som har benämningen liberalerna i namnet ska vandra längs den vägen känns minst sagt olustigt.

Jag vågar inte svara på om det är stökigt eller ej i skolan. Det är 13 år sen jag tog studenten och jag har – mig veterligen – inga barn i skolåldern. Det sägs att det är de som själva inte går i skolan eller har barn i skolan som samtidigt är mest negativa. Jag vet inte om det stämmer – men jag tänker inte fastna i det diket och diskutera nåt jag faktiskt inte vet mer om än det som media och politiker säger.

Men om vi säger att det är sant – att skolorna är stökigare än när jag gick där – är det då inte vettigt att göra något åt det? Jo, givetvis – men ett nygammalt förslag som ordningsbetyg lär knappast hjälpa. Folkpartiet säger:

Vi vill inte återgå till en gammal disciplin – det handlar snarare om att skydda de svaga, i dag är det de bråkiga som hörs mest och tar tid från andra

Hmm. På vilket sätt skyddar ett sånt betyg de svaga?

Har de bråkiga eleverna höga betyg? Nej, oftast inte. Bryr sig då de bråkiga eleverna sig om om de får underkänt i ordning och uppförande? Nej, troligen inte. Om de skiter i hur de klarar engelskan varför skulle de då bry sig om ordningsbetyget – som inte ens ska vara med i slutbetyget.

Det finns t.o.m en risk för att det får motsatt effekt – att det blir nån slags status att ha anmärkningar och lågt betyg i ordning och uppförande. Det sägs att när man i England försökte stävja dåligt uppträdande av fotbollsfans genom att införa ett slags betygssystem för supportrar så fick det omvänd effekt. Det blev istället en tävlan om vilka som kunde vara värst (nån som kan mer om detta – upplys mig. Anders E?). Huruvida det är sant eller ej låter jag alltså vara osagt – men det är inte osannolikt. Alltså är det heller inte osannolikt att liknande kan inträffa på svenska skolor – om Folkpartiet får bestämma.

Visst är det viktigt att stävja en bråkig skolmiljö, och jag har inte i ärlighetens namn några bra förslag på hur. Jag bara känner att det inte är rätt väg att plocka upp – och damma av – förslag ur den reaktionära gottepåsen.

Jag vill ju egentligen tycka om Folkpartiet. Redan i skolvalet 1988 röstade jag på dem – och de har sen dess haft en speciell plats hos mig (förutom några år av mörkblå vandring). De har alltid framstått som ett sympatiskt socialliberalt mittenparti, även om det sociala ofta har varit starkare än det liberala. Men ändå. De har alltid varit ett alternativ. Nu vet jag inte längre.

Ända sedan språktestförslaget 2002 har de vandrat åt ett håll som jag inte känner mig hemma i. Med utspel som har fått mig att himla med ögonen och sucka djupt. Ofta har det dock funnits förslag – eller delar av förslag bakom utspelen som har varit vettiga. Men retoriken och batongimagen utåt har gjort att jag för varje år som går sneglar mer och mer åt andra håll. Det är frustrerande.

Nånstans inom mig hoppas jag att det ska bli annorlunda inför årets val. Men det är djupt tveksamt. De verkar ha lärt sig att röstmaximera är viktigare än ideologi. Det verkar kvitta varifrån väljarna kommer. Men jag kan inte rösta på ett parti – trots att de har mängder av vettiga politiker – som plockar väljare som gillar tankar om språktesta invandrare, ordnungsbetyg och SÄPO-tomtar i skolorna, batongpoliser i förorter, kasta ut de som ”missbrukar gästfriheten” och så vidare. Populism med andra ord.

8 reaktioner till “Batongvandringen fortsätter.”

  1. Har sagt det förut, säger det igen: Vad fan, anstränger de sig för att få mig att inte välja dom den här gången heller? Förra gången var det invandrarna.

  2. Jag skulle vilja se att man slängde ut Leijonborg och lät Birgitta Ohlsson ta över rodret. Då tror jag det skulle bli ordning. Till dess är det nog mest sannolikt att det blir en röst på Centern från mig.

  3. Mattias: jadu, det är en bra fråga. De vill väl göra allt för att inte längre framstå som det dumsnälla alternativet – så då väljer de att bli dumhårda istället.

    Humus: Ja, Birgitta är bra – men jag tror att hon är för kontroversiell för att vara ett verkligt alternativ till att leda partiet.

  4. Angående motsatt effekt, så kommer jag ihåg att vi min mellanstadieskola (anno 1990-) fick ett streck på tavlan varje gång vi var stökiga (e.d.) och visst blev det en slags tävlan om att ha flest streck, i synnerhet då de visades så tydligt – kvarsittning hjälpte sällan heller, ty den, utgår jag från, socialstatusen var viktigare.

  5. Mattias: Du är inte ensam om detta. Jag blir imonerad hur FP lyckas med att göra mig skeptisk. Dom tar ofta bra idéer men lyckas på något sätt slå dessa idéer med dum-påken så att dom kommer ut populistiska och ogenomtänkta och bara helt fel…

  6. På gymnasiet tycker jag att betyg i ordning och uppförande är onödigt, här håller ändå ingen på och bråkar. I grundskolan däremot kan jag se poängen med att ha det eftersom alla pubertala alphahannar har så jävla mycket att bevisa… dock kan det ju som du säger få motsatt effekt..

  7. Ja något fel är det. Jag har varit förbannad på Fp ända sedan de började föra sig med SD-retorik. Det sjuka är att när du läser utredningar och annat som de gjort så är det ofta intressant och bra. Men i pressreleaserna väljer de att mörka de bra sakerna och lyfta fram saker som uppfattas som ”tuffa”. Speciellt en person är anledningen till att jag aldrig tänker rösta på Fp. Och det är Jan Björklund. Han är för mig allt vad de vidrigaste militära befälen jag hade i lumpen var i ett. Han har en förklemande syn på andra människor och tror stenhårt på disciplin och tuffa tag. Det är en riktig idiot, om du frågar mig. Synd att man bantade försvaret så att gubben inte kunna sitta kvar i det systemet och mögla…

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.