Jag brukar ofta anvÀnda mig av Nationalencyklopedins internettjÀnst för att ta reda pÄ fakta i olika frÄgor. Jag brukar tycka den Àr bra, och ger oftast en hyfsat objektiv syn pÄ det man letar efter.
NE har Ă€ven avdelning som heter Junior, som vĂ€nder sig till barn och ungdomar, dĂ€r texterna Ă€r skrivna för att passa yngre lĂ€sare bĂ€ttre. Jag brukar sĂ€llan klicka pĂ„ de resultat som presenteras i Junior, jag kĂ€nner att jag Ă€r gammal nog att faktiskt ta till mig det som Ă€r skrivet för vuxna – men igĂ„r skulle jag söka pĂ„ republikanerna, för att fĂ„ lite bakgrundsinfo, och den enda trĂ€ffen jag fick var just en junior-trĂ€ff. Den informationen som jag dĂ„ fick upp fick mig onekligen att fundera lite pĂ„ vad det egentligen Ă€r de vill lĂ€ra ut till de unga egentligen:
republikanerna, Republikanska partiet, Àr ett av de tvÄ politiska partier som dominerar i USA (det andra partiet Àr demokraterna). NÀr det gÀller politiska Äsikter skiljer sig de tvÄ partierna ganska litet frÄn varandra. Republikanerna stÄr litet till höger om demokraterna och liknar mera ett konservativt (nyliberalt) parti.
Jag förstĂ„r att man inte kan ha alltför uttömmande politiska analyser nĂ€r man vĂ€nder sig till yngre lĂ€sare – men man behöver ju inte komma med rena felaktigheter kryddat med lite hederliga svenska fördomar.
Till exempel sĂ„ Ă€r det den gamla vanliga felaktigheten att USAs tvĂ„ stora partier stĂ„r sĂ„ nĂ€ra varandra. Det förutsĂ€tter att det amerikanska partivĂ€sendet Ă€r liknande det europeiska, vilket det inte Ă€r – partierna Ă€r mer av paraplyorganisationer Ă€n regelrĂ€tta partier. De politiska Ă„sikterna kan inom partierna skilja betydligt mer Ă€n vad de i Sverige kan göra mellan partier.
Men jag lÀmnar det för nu, det Àr lite för komplicerat för att beskriva hÀr. Men det Àr onekligen en förenkling att pÄstÄ att det skiljer lite mellan partierna.
Det jag Ă€ndĂ„ finner mest intressant i beskrivningen Ă€r beskrivningen att republikanerna “liknar mera ett konservativt (nyliberalt) parti”. HĂ€r begĂ„r man alltsĂ„ samma misstag som den svenska vĂ€nstern i allmĂ€nhet gör – nĂ€mligen att likstĂ€lla konservatism med nyliberalism. Man buntar liksom ihop allt som Ă€r “höger” till konservatism och nyliberalism. Men den som Ă€r lite mer ideologiskt bevandrad vet att nyliberaler och konservativa i mĂ„ngt och mycket Ă€r varandras motpoler.
Men under rubriken Liberal sÄ förklarar NE Junior snÀllt för oss vad nyliberal egentligen Àr
Ordet nyliberal har i regel inte med de liberala partierna att göra. Nyliberalismen Àr snarare namnet pÄ de konservativa partiernas ideologi numera.
Well. SĂ€g det till Frihetsfronten sĂ„ fĂ„r vi se vad de tycker…
Men för att ÄtergÄ till amerikansk politik. Om demokraterna skriver NE Junior bl.a
NÀr det gÀller politiska Äsikter skiljer sig de tvÄ partierna ganska litet frÄn varandra. Demokraterna stÄr inte lika mycket till höger som republikanerna. DÀrför röstar ofta amerikanska arbetare och Àven de etniska minoriteterna, sÀrskilt de svarta i USA, pÄ demokraterna.
Men det Ă€r inte bara nĂ€r det kommer till amerikanska partier som NE Junior kommer med …ehm… intressanta pĂ„stĂ„enden. Om kapitalism kan man bl.a lĂ€sa
kapitalism betyder att fabriker och andra företag Àgs av enskilda mÀnniskor eller företag som i sin tur Àgs av enskilda mÀnniskor (och inte av staten eller av mÀnniskor tillsammans).
Men om kapitalism inte tillÄter att företag Àgs av mÀnniskor tillsammans dÄ borde ju inte aktiebolag, familjeföretag, kooperativ etc. finnas i ett kapitalistiskt system.
Om höger skriver de:
höger Àr ett ord i politiken. Det brukar anvÀndas om Äsikter som sÀrskilt stöder de som redan har makten i ett samhÀlle. Ordet syftar pÄ lite olika saker i olika samhÀllen. Det kan syfta pÄ de partier som stöder dem som Àger de stora företagen i ett land, eller de partier som stöder gamla religiösa makthavare. Ett ord med liknande betydelse Àr konservativ.
Inte konstigt att höger har dĂ„lig klang bland unga nĂ€r Sveriges största uppslagsverk pekar ut dem som om de “stöder de som redan har makten i ett samhĂ€lle”. Nog för att man kunde sĂ€ga det om den tidiga, historiska högern – men det Ă€r knappast applicerbart Ă„r 2005.
Om vÀnster skriver man
vÀnster Àr ett ord i politiken. Det brukar anvÀndas om dem som vill förÀndra samhÀllet i grunden med politiska medel, i regel sÄ att tillgÄngarna i ett samhÀlle ska omfördelas mer jÀmlikt mellan mÀnniskorna. Andra ord med liknande betydelse Àr progressiv, radikal och Àven röd efter vÀnsterpartiernas fÀrgsymboler.
FrĂ„n början i Sverige anvĂ€nde man ordet “vĂ€nster” bĂ„de om liberaler och om socialdemokrater. Ăven liberalerna var dĂ„ en omstörtande kraft i samhĂ€llet.
Ăr sossarna fortfaranade en omstörtande kraft dĂ„?
NĂ„vĂ€l. You get the point. Jag ska inte trötta ut er med fler citat. PoĂ€ngen Ă€r heller inte att försöka pĂ„visa att det pĂ„gĂ„r nĂ„n slags idelogisk faktaproduktion i NE Juniors redaktion, bara att det Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt hur det kan se ut nĂ€r man förenklar lite för mycket – och Ă€r vĂ€ldigt fĂ€rgade av traditionella svenska “vĂ€rderingar”.
MĂ„nga andra av Junior-artiklarna, Ă€ven politiska, Ă€r mycket bra – sĂ„ man kunde ju önska att de kunde hĂ„lla samma hyggliga nivĂ„ över hela linjen.
Uppdatering:
Jag hittade mer om de amerikanska partierna under rubriken USA:
USA har tvÄ stora partier, demokraterna och republikanerna. BÄda Àr konservativa med europeiska mÄtt, men demokraterna Àr lite mer för statlig styrning pÄ olika omrÄden.
Well. Att kalla bĂ„da för “konservativa” Ă€r – inte ens enligt europeiska mĂ„tt mĂ€tt – inte bara en förenkling, det Ă€r tokfel. Ăven om det finns konservativa Ă€ven inom Demokraterna, sĂ„ Ă€r Ă€ndĂ„ merparten av dem snarare att klassificera som liberaler eller socialliberaler.
En annan lite mÀrklig sak jag hittade i Junior-versionen var följande beskrivning av judar:
De flesta judar skiljer sig knappast mÀrkbart frÄn andra invÄnare i de lÀnder de bor. De lever och arbetar som alla andra. [Min fetning] Den enda skillnaden Àr att mÄnga av dem, men inte alla, iakttar vissa speciella seder och bruk.
Jag tror sÀkerligen det Àr ett gott syfte att pÄpeka att judar minsann (nÀstan) Àr som vanligt folk, alla andra, men det ser onekligen lite mÀrkligt ut nÀr de beskrevs sÄ.

Judecitatet var roligt
PÄ tal om nÄgot politiskt fÀrgade formuleringar:
“Nyliberalismen har en mĂ€nniskosyn som kan liknas vid den socialdarwinistiska”.
Taget ur lÀroboken för Religionskunskap A.
Det Ă€r skrĂ€mmande att NE visar sĂ„n sjukt okunskap om ideologier och deras olika stĂ„ndpunkter. SĂ€rskilt att de inte tycks ha förstĂ„tt nĂ„gonting alls om kopplingen konservativa/nyliberaler. De gör det helt enkelt för lĂ€tt för sig, genom att bunta ihop allting till ett paket som skall etiketteras istĂ€llet för att titta nĂ€rmare pĂ„ ideologierna. Konservativa och “nyliberaler” stĂ„r ju ibland nĂ€ra varandra i ekonomiska frĂ„gor, men vad det gĂ€ller privatmoralen sĂ„ mötas aldrig de tu vad jag vet…
Ideologiproduktion kan man ju kanske inte kalla skriverierna, men klart förvillande Àr det fortfarande. SÀnde du nÄgot pÄpekande till NE?
Den stora skillnaden mellan nyliberala och konservativa finns framförallt i kulturella frĂ„gor, vilket inte alltid Ă€r vad den politiska debatten handlar om. Av det skĂ€let buntar jag ofta ihop dem till en grupp – deras Ă„sikter överenstĂ€mmer för mycket för att man ska kunna se dem som tvĂ„ skilda grupper. Falanger, möjligen.
Kan rekommendera George Lakoffs “Don’t think of an elephant”, som ger sin syn pĂ„ varför progressiva (framförallt demokrater) och konservativa (framförallt republikaner) tĂ€nker olika, och nyliberalerna tenderar att hamna i det senare facket.
Det om att republikanerna och demokraterna stÄr nÀra varandra stÀmmer, iaf i faktisk politik. Det enda som skiljer Àr lite retorik.
Har mailat ne och bett nÄgon ansvarig kommentera varför dom valt dess defenetioner av orden. Skall bli intresant och se vad dom svarar.
Helt otroligt. Vad Àr det för PRAO-elever som skrivit för NE?
Men som sagt, tur att de iallafall upprepar myten, som Ă€r sĂ„ vanligt förekommande bland svenska journalister, att Demokraterna skulle stĂ„ markant lĂ€ngre till “vĂ€nster” Ă€n Republikanerna. Jmf om hur Kerry höjdes skyarna av bĂ„de journalister och andra, medan Bush utmĂ„lades som den “Onde”. Sven Svensson hade nog svarat “Bush” pĂ„ frĂ„gan vem som representerar följande Ă„sikter:
* för dödstraff
* för krig mot Irak
* hÄrdare tag mot Venezuela
Tur att svenskar inte fÄr rösta i andra lÀnders val
>>De flesta judar skiljer sig knappast mÀrkbart frÄn andra invÄnare i de lÀnder de bor.
Dvs inte mer Àn samer, zigernare eller andra *officiella minoriteter*.
Har mejlat NE och frÄgat nÀr dom tÀnker ÄtgÀrda detta och om dom behöver hjÀlp.
Dom sa att dom tÀnker Àndra pÄ artiklarna. LÄt oss hoppas till det bÀttre.
Jag fick samma svar, hoppas, hoppas.
Bloggen fÄr hÄlla koll pÄ uppdateringar dÄ jag enbart sitter med papaperversionen av NE
Den meningen Àr borttagen och ja, den sÄg mycket mÀrklig ut. Samtidigt Àr det ju historiskt sett inte sÄÄÄ fel, judar har ju bott i getton och det har funnits en del typiskt judiska yrken.
Artikeln börjar “judar kallas mĂ€nniskor som har judendomen som religion eller som kĂ€nner sig hemma i de kulturella traditioner som judendomen medfört.”
Ăr det sĂ„ farligt att sĂ€ga “folkgrupp”?