Studieavgifter: svaret pć mina frćgor.
Tidigare idag sÄ skrev jag om Studieavgiftsutredningen som skulle presenteras. Nu har den presenterats och efter att ha kollat pÄ webbutsÀndingen av presstrÀffen sÄ fick jag svaret pÄ de tre frÄgorna jag stÀllde:
1. Vad kommer siffran 80 000 kronor ifrĂ„n? Ăr detta en absolut siffra, eller bara en rekommendation? Har högskolor rĂ€tt att bestĂ€mma avgiften sjĂ€lv – eller ska det planekonomiskt bestĂ€mmas av statsmakterna?
Siffran 80 000 kronor/lĂ€sĂ„r Ă€r en rent hypotetisk utrĂ€kning av en tĂ€nkbar studieavgift. Man har tagit snittkostnaden som staten ger varje student, samt lagt pĂ„ 15% för tillkommande kostnader. Det Ă€r inte alls en fast siffra eller en rekomendation, enbart ett exempel. Det Ă€r helt upp till högskolorna att bestĂ€mma avgiften sjĂ€lva – baserat pĂ„ frĂ€mst tvĂ„ grundprinciper:
- avgiften mÄste vara kostnadstÀckande för vad utbildningen kostar, samt kostnader för stöd och service till utbildningen etc.
- avgiften fĂ„r inte vara höre Ă€n de faktiska kostnaderna. Detta innebĂ€r att den inte fĂ„r “gĂ„ med vinst”, och ge medel till andra enheter inom lĂ€rosĂ€tet. Man fĂ„r alltsĂ„ inte ta ut högre avgifter för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ge ökade resurser till skolan. Avgiften Ă€r enbart till för att frigöra resurser.
2. Kommer avgifter att vara tvingande? Eller Àr det upp till högskolorna sjÀlva att bestÀmma om de ska ta avgifter eller ej?
Ja, det kommer att bli tvingande. Alla högskolor mÄste ta ut avgifter frÄn utomeuropeiska studenter. Men dÀremot sÄ finns det inget som tvingar dem att ta emot studenterna. Utbytesprogram berörs naturligtvis inte av avgiftsreformen.
3. Varför vill utredningen Âinföra regler som sĂ€kerstĂ€ller att högskolestudier förblir avgiftsfria för europeiska studenter”? Borde inte detta ocksĂ„ vara upp till lĂ€rosĂ€tena sjĂ€lva?
Studenter inom EES-omrĂ„det (EU, Norge, Island samt Schweiz) har rĂ€tt till utbildning i Sverige pĂ„ samma villkor som svenska studenter. DĂ€rför Ă€r det inte möjligt att ta avgifter frĂ„n dessa – enligt EES-regler.
(Note to self: ta reda pÄ om exempelvis NederlÀnderna och Storbritannien följer detta)
PÄ presstrÀffen fick jag en del annan information som kan vara intressant att kÀnna till. Till exempel ansÄg man det nödvÀndigt att ha en samlad strategi, med ett flertal punkter, om man ska inför avgifter. Till dessa punkter hör bl.a:
· Fortsatt utveckling av utbildningar som Àr attraktiva för utlÀndska studenter.
· Ăkade medel till stipendier för att motverka de negativa effekterna av införandet av avgifter och minska privatekonomins betydelse för rekrytering av studenter.
· Ăkade insatser för att marknadsföra enskilda utbildningar och den svenska högskolan.
· Göra det lÀttare för utlÀndska studenter som lÀser hÀr att Àven fÄ jobba i Sverige efter studierna.
NÀr det gÀller stipendier sÄ var det lite oklart. Men om jag förstod det rÀtt sÄ ska högskolorna inte ha rÀtt att dela ut egna stipendier, utan dessa ska skötas nationellt. En högskola fÄr alltsÄ inte anta en student som de vill ha och sÀga att han/hon fÄr stipendium pÄ hela, eller delar, av avgiften. Högskolorna sjÀlva fÄr alltsÄ inte pÄ detta sÀtt subventionera vissa studenter. DÀremot kan man ju inte hindra privata donationer som gÀller stipendier pÄ en viss skola.
Ett annat förslag nÀr det gÀller stipendier Àr att utredningen ansÄg att man kan ta t.ex delar av bistÄndsbudgeten och dela ut som stipendier till studenter frÄn lÀnder som idag fÄr svenskt bistÄnd. Ett förslag som jag inte alls Àr frÀmmande för, jag har sjÀlv funderat i de tankebanorna innan.
Utredningen kan Àven tÀnka sig en övergÄngsperiod dÀr subventioner till utomeuropeiska studenter fasas ut successivt, för att underlÀtta övergÄngen för högskolorna.
Förslaget kan tidigast klubbas i höst, och införas fr.o.m höstterminen 2008.
Tidigare idag angav jag att jag var “skeptiskt positiv”, nu Ă€r jag mera försiktigt positiv.
Jag har t.o.m under dagen Àndrat mig pÄ en punkt. DÄ skrev jag:
Jag anser att det ska vara sjĂ€lvklart att svenska högskolor och universitet ska ha rĂ€tt att ta ut studieavgifter frĂ„n utlĂ€ndska studenter – men det Ă€r givetvis nĂ„got de ska besluta om sjĂ€lva. Precis som de sjĂ€lva ska fĂ„ besluta storleken pĂ„ den eventuella avgiften. Om en skola vill ta 20 000 eller 120 000 kronor per lĂ€sĂ„r borde givetvis vara upp till dem sjĂ€lva.
Men nĂ€r jag tĂ€nker efter sĂ„ Ă€r det bra att beslutet om avgifter gĂ€ller alla – och bra att avgifterna givetvis mĂ„ste vara kostnadsbĂ€rande. Eftersom högskolorna till allra största delen Ă€r statligt finansierade sĂ„ vore det givetvis orimligt att de konkurrerar med skattepengar och subventioner pĂ„ den internationella marknaden.
Samtidigt Ă€r jag dock skeptisk till att utredningen indirekt föreslĂ„r att man sĂ€tter ett “tak”. Jag tycker det ska finnas en möjlighet för skolorna att sjĂ€lva bestĂ€mma om de vill att utlĂ€ndska studenter ska kunna bidra till annan finansiering pĂ„ skolan eller ej. MĂ„nga lĂ€rosĂ€ten ser studieavgifter som en möjlighet att Ă€ven pĂ„ grundnivĂ„ fĂ„ in externa resurser och minska det statliga beroendet nĂ„got. Jag tror inte de blir helt nöjda med detta “nollsummespel”.
Om förslaget nu klubbas igenom sĂ„ Ă„terstĂ„r dock det allra svĂ„raste – fĂ„ den svenska utbildningen att bli sĂ„ bra att studenter Ă€r beredda att betala stora pengar för att studera hĂ€r.
Erixon skjuter sig i sank.
PER BILL VAR INTE BERUSAD. Det Àr skönt att se att sÄ mycket av det Per Bill sagt nu bekrÀftas pÄ flera sÀtt. Han Àr en riktigt duglig politiker.
SSU OCH SVERIGES MAKTELIT. SSU-basen Anna Sjödin i fyllecell efter att ha hoppat pÄ krogvakter och varit omöjlig att förhöra i polisbil. SÄdan ser vÄr socialdemokratiska maktelit ut. Har inte svenska folket fÄtt nog???
Vid bĂ„da tillfĂ€llena har Dick Erixon enbart förlitat sig pĂ„ medias – och ena sidans – uppgifter. DĂ€rmed blir det en intressant studie i hur hans vĂ€rdering fungerar. Om en moderat politiker anklagas för fylledumheter sĂ„ Ă€r han troligen oskyldig och “en duglig politiker”. NĂ€r en sosse rĂ„kar ut för samma sak sĂ„ Ă€r det ett bevis pĂ„ hur “Sveriges maktelit” beter sig.
Pinsamt.
(Via Haja)
Studieavgiftsutredningen presenteras.
Idag kommer den s.k Studieavgiftsutredningen att presenteras pÄ Utbildnings- och kulturdepartementet.
Enligt DN sÄ kommer förslaget bl.a att innebÀra att utomeuropeiska* studenter ska betala ca. 80 000 kronor per lÀsÄr i avgift för att studera pÄ svenska högskolor och universitet.
Enligt vad som stĂ„r i media sĂ„ Ă€r jag skeptiskt positiv till förslaget. Jag Ă€r positiv till att det ska ges möjlighet att ta betalt frĂ„n utlĂ€ndska studenter – men eftersom jag inte sett det slutgiltiga förslaget Ă€nnu sĂ„ mĂ„ste jag förhĂ„lla mig till det med en sund skepticism. Jag har nĂ€mligen nĂ„gra frĂ„getecken som jag vill ha svar pĂ„ innan. De frĂ€msta frĂ„gorna Ă€r:
1. Vad kommer siffran 80 000 kronor ifrĂ„n? Ăr detta en absolut siffra, eller bara en rekommendation? Har högskolor rĂ€tt att bestĂ€mma avgiften sjĂ€lv – eller ska det planekonomiskt bestĂ€mmas av statsmakterna?
2. Kommer avgifter att vara tvingande? Eller Àr det upp till högskolorna sjÀlva att bestÀmma om de ska ta avgifter eller ej?
3. Varför vill utredningen “införa regler som sĂ€kerstĂ€ller att högskolestudier förblir avgiftsfria för europeiska studenter”? Borde inte detta ocksĂ„ vara upp till lĂ€rosĂ€tena sjĂ€lva?
Som ni förstĂ„r sĂ„ efterlyser jag alltsĂ„ en sĂ„ liten statlig styrning som möjligt i frĂ„gan – och sĂ„ stor frihet för högskolorna sjĂ€lva. Jag anser att det ska vara sjĂ€lvklart att svenska högskolor och universitet ska ha rĂ€tt att ta ut studieavgifter frĂ„n utlĂ€ndska studenter – men det Ă€r givetvis nĂ„got de ska besluta om sjĂ€lva. Precis som de sjĂ€lva ska fĂ„ besluta storleken pĂ„ den eventuella avgiften. Om en skola vill ta 20 000 eller 120 000 kronor per lĂ€sĂ„r borde givetvis vara upp till dem sjĂ€lva.
Jag hoppas att dagens presentation kommer att ge svar pĂ„ dessa frĂ„gor. Frihet eller styrning – i eftermiddag vet jag förhoppningsvis.
Det kan Ă€ven vara intressant att notera att förra SFS-ordföranden (Sveriges Förenade StudentkĂ„rer), Tobias Smedberg, har varit knuten till utredningen i form av “expert” Ă€r skeptisk till förslaget:
Vi ser tecken pÄ en helt ny politik. Utbildning betraktas inte lÀngre som nÄgot som Àr till nytta för hela samhÀllet, utan som en individuell angelÀgenhet. DÀrmed börjar man ocksÄ ifrÄgasÀtta att högskoleutbildning ska betalas med skattemedel.
Det jag undrar Ă€r om Smedberg uttalar sig i egenskap av studenternas företrĂ€dare eller som den stĂ€ndiga socialist han pĂ„stĂ„r sig vara…
Personligen sĂ„ anser jag att sĂ„ lĂ€nge vi har odemokratisk tvĂ„ngsanslutning till studentkĂ„rer, och extremt lĂ„gt valdeltagande till kĂ„rernas beslutande organ (runt 5-15% Ă€r snarare regel Ă€n undantag) sĂ„ ska man ta allt som “studentrepresentanter” sĂ€ger med en stor nĂ€ve salt. De företrĂ€der Sveriges studenter obetydligt mer Ă€n vad jag företrĂ€der Sveriges bloggare.
PÄ SVT Texttv sÄ berör dock Smedbergs kritik ett annat Àmne:
StudentföretrÀdaren Tobias Smedberg Àr rÀdd att avgifter skrÀmmer bort studenter. Bara Chalmers, Tekniska högskolan och Handels kommer att lyckas locka nÄgra utomeuropéer.
Det kanske ligger nĂ„got i det. Det Ă€r möjligt att svensk högre utbildning helt enkelt Ă€r för dĂ„lig för att stĂ„ sig i den internationella konkurrensen, men dĂ„ mĂ„ste vi ju ge skolorna en möjlighet att göra nĂ„got Ă„t det. Att ge skolorna möjlighet att konkurrera pĂ„ en marknad ökar onekligen incitamenten för högre kvalitet i utbildningen. Om en annan tjĂ€nst eller vara inte Ă€r tillrĂ€ckligt bra för att konkurrera med sĂ„ skĂ€nker man ju inte bort den – man förbĂ€ttrar den.
Jag ser ju alltsĂ„ mycket hellre att svenska lĂ€rosĂ€ten sĂ€ljer en bra produkt Ă€n att de skĂ€nker bort en undermĂ„lig dito. Idag Ă€r det vĂ€l knappast nĂ„gon utlĂ€ndsk student som kommer till Sverige för vĂ„r höga kvalitets skull? Nej, de kommer troligen hit frĂ€mst för att de slipper betala studieavgifter. Och Ă€r det rĂ€tt vĂ€g att gĂ„ om man vill ge en bild av “kunskapssamhĂ€llet” Sverige?
Men samtidigt sÄ Àr det en risk för att det uppstÄr ett slags moment 22-liknande lÀge hÀr.
Vi kan inte börja ta betalt för utbildningar om de ser ut (lĂ€s: Ă€r lika dĂ„liga) som idag – men samtidigt sĂ„ kanske vi behöver de hĂ€r studieavgifterna och den hĂ€r konkurrensen för att öka kvalitĂ©n.
Det rimligaste Ă€r alltsĂ„ att pĂ„börja kvalitĂ©tsökningen innan vi börjar ta betalt av utlĂ€ndska studenter. Och ett första steg Ă€r att svenska högskolor och universitet pĂ„ allvar anpassar sig efter den s.k. Bolognadeklarationen, vilket kortfattat innebĂ€r en harmonisering av den högre utbildningen inom de europeiska lĂ€nderna. För svensk del skulle det bl.a innebĂ€ra en tydligare skillnad mellan kandidat- (bachelor) och magister- (master) nivĂ„. Som det Ă€r idag sĂ„ rĂ€knas bĂ„de svenska kandidat- och magisterutbildningar som undergraduate-level pĂ„ den internationella “marknaden”. Medan en master-utbildning enligt allmĂ€n internationell standard ses som graduate-level.
Svenska magisterutbildningar Àr alltsÄ för dÄliga och för korta idag (undantag finns) för att stÄ sig i den internationella konkurrensen. Att i Sverige idag och lÀsa en fyraÄrig magisterutbildning rankas sÄlunda, nÀr man kommer utomlands, obetydligt högre Àn att ha lÀst en treÄrig kandidatutbildning.
SÄ en anpassning till Bolognaprocessen Àr sÄlunda en absolut nödvÀndighet om vi vill öka kvalitén och ta emot betalande utlÀndska studenter.
—
Fotnot*:
Med utomeuropeiska studenter menas hÀr studenter utanför EU, Norge och Island.
Jag bör Àven pÄpeka att jag arbetar pÄ en högskola som inte bara Àr drivande i bolognaprocessen utan Àven nÀr det gÀller rÀtten att ta betalt av utlÀndska studenter. De har dock inget med min personliga övertygelse att göra, Àven om det Àr intressant och nyttigt att se det hela frÄn insidan.
Fyra smć rätter.
SÄ har fyra smÄ rÀtter-frÄgorna Àven nÄtt mig, via Globaljuggler.
Four jobs IÂve had in my life
ButiksbitrÀde
Servitör
Originalare
Webbansvarig
Four movies I can watch over and over
Shaun of the dead
Blade Runner
Pleasantville
Ghost World
Four places I have lived
GrÀnna
Linköping
Stockholm
Jönköping
Four TV shows I love to watch
The Simpsons
Family Guy
West Wing
Antikrundan
Four places I have been on vacation
Azorerna
London
Berlin
Paris
Four websites I visit daily
Subjektiv
DN
SR Jönköping
Ankdamm
Four of my favorite foods
Mezza Luna pĂ„ Ă
tta Glas
Tagliatelle al Pollo pÄ Twin City
Biff Greta pÄ Anna-Gretas
Burgare pÄ Bonkan
Four places I would rather be right now
Azorerna
London
Berlin
Paris
Four bloggers I am tagging
Ă
terkommer i Àmnet.
Grattis till Riksteatern.
För första gÄngen gör Riksteatern en turné utan att det kostar skattebetalarna en enda krona. Med enbart sponsorpengar ska pjÀsen Geten eller Vem Àr Sylvia? visas runt om i landet, skriver Svenska Dagbladet.
Riksteatern har köpt uppsÀttningen med Michael Nyqvist och Suzanne Reuter som dragplÄster och en hotellkedja stÄr för kostnaderna.
Skönt att se en representant för den fina kulturen som vÄgar testa nya vÀgar som inte innebÀr att kultur per automatik ska vara finansierade av skattepengar.
Batongvandringen fortsätter.
I sin iver att fylla upp tomrummet efter ett rejÀlt högerparti lanserar nu Folkpartiet ett förslag om att Äterinför betyg i ordning och uppförande.
Nog rÄder det nÄgot av en vÀrdekonservativ vÄg i Sverige, men att det enda partiet som har benÀmningen liberalerna i namnet ska vandra lÀngs den vÀgen kÀnns minst sagt olustigt.
Jag vĂ„gar inte svara pĂ„ om det Ă€r stökigt eller ej i skolan. Det Ă€r 13 Ă„r sen jag tog studenten och jag har – mig veterligen – inga barn i skolĂ„ldern. Det sĂ€gs att det Ă€r de som sjĂ€lva inte gĂ„r i skolan eller har barn i skolan som samtidigt Ă€r mest negativa. Jag vet inte om det stĂ€mmer – men jag tĂ€nker inte fastna i det diket och diskutera nĂ„t jag faktiskt inte vet mer om Ă€n det som media och politiker sĂ€ger.
Men om vi sĂ€ger att det Ă€r sant – att skolorna Ă€r stökigare Ă€n nĂ€r jag gick dĂ€r – Ă€r det dĂ„ inte vettigt att göra nĂ„got Ă„t det? Jo, givetvis – men ett nygammalt förslag som ordningsbetyg lĂ€r knappast hjĂ€lpa. Folkpartiet sĂ€ger:
Vi vill inte ÄtergÄ till en gammal disciplin  det handlar snarare om att skydda de svaga, i dag Àr det de brÄkiga som hörs mest och tar tid frÄn andra
Hmm. PÄ vilket sÀtt skyddar ett sÄnt betyg de svaga?
Har de brĂ„kiga eleverna höga betyg? Nej, oftast inte. Bryr sig dĂ„ de brĂ„kiga eleverna sig om om de fĂ„r underkĂ€nt i ordning och uppförande? Nej, troligen inte. Om de skiter i hur de klarar engelskan varför skulle de dĂ„ bry sig om ordningsbetyget – som inte ens ska vara med i slutbetyget.
Det finns t.o.m en risk för att det fĂ„r motsatt effekt – att det blir nĂ„n slags status att ha anmĂ€rkningar och lĂ„gt betyg i ordning och uppförande. Det sĂ€gs att nĂ€r man i England försökte stĂ€vja dĂ„ligt upptrĂ€dande av fotbollsfans genom att införa ett slags betygssystem för supportrar sĂ„ fick det omvĂ€nd effekt. Det blev istĂ€llet en tĂ€vlan om vilka som kunde vara vĂ€rst (nĂ„n som kan mer om detta – upplys mig. Anders E?). Huruvida det Ă€r sant eller ej lĂ„ter jag alltsĂ„ vara osagt – men det Ă€r inte osannolikt. AlltsĂ„ Ă€r det heller inte osannolikt att liknande kan intrĂ€ffa pĂ„ svenska skolor – om Folkpartiet fĂ„r bestĂ€mma.
Visst Ă€r det viktigt att stĂ€vja en brĂ„kig skolmiljö, och jag har inte i Ă€rlighetens namn nĂ„gra bra förslag pĂ„ hur. Jag bara kĂ€nner att det inte Ă€r rĂ€tt vĂ€g att plocka upp – och damma av – förslag ur den reaktionĂ€ra gottepĂ„sen.
Jag vill ju egentligen tycka om Folkpartiet. Redan i skolvalet 1988 röstade jag pĂ„ dem – och de har sen dess haft en speciell plats hos mig (förutom nĂ„gra Ă„r av mörkblĂ„ vandring). De har alltid framstĂ„tt som ett sympatiskt socialliberalt mittenparti, Ă€ven om det sociala ofta har varit starkare Ă€n det liberala. Men Ă€ndĂ„. De har alltid varit ett alternativ. Nu vet jag inte lĂ€ngre.
Ănda sedan sprĂ„ktestförslaget 2002 har de vandrat Ă„t ett hĂ„ll som jag inte kĂ€nner mig hemma i. Med utspel som har fĂ„tt mig att himla med ögonen och sucka djupt. Ofta har det dock funnits förslag – eller delar av förslag bakom utspelen som har varit vettiga. Men retoriken och batongimagen utĂ„t har gjort att jag för varje Ă„r som gĂ„r sneglar mer och mer Ă„t andra hĂ„ll. Det Ă€r frustrerande.
NĂ„nstans inom mig hoppas jag att det ska bli annorlunda inför Ă„rets val. Men det Ă€r djupt tveksamt. De verkar ha lĂ€rt sig att röstmaximera Ă€r viktigare Ă€n ideologi. Det verkar kvitta varifrĂ„n vĂ€ljarna kommer. Men jag kan inte rösta pĂ„ ett parti – trots att de har mĂ€ngder av vettiga politiker – som plockar vĂ€ljare som gillar tankar om sprĂ„ktesta invandrare, ordnungsbetyg och SĂPO-tomtar i skolorna, batongpoliser i förorter, kasta ut de som “missbrukar gĂ€stfriheten” och sĂ„ vidare. Populism med andra ord.
Mćnga bäckar smć…
Sveriges kanske roligaste politiska skribent, Johan Hakelius pÄ Aftonbladet, har sammanstÀllt en lista över statliga engagemang som han vill dra sig ur:
HĂ€r Ă€r en liten lista – inte fullstĂ€ndig, bara ett smakprov – pĂ„ statliga engagemang som jag, av samvetsskĂ€l, vill uttrĂ€da ur.
(Beloppet efter Àr vad de kostar oss per Är.)
Delegationen för jÀmstÀlldhet i förskolan: 2,5 miljoner, NÀmnden för hemslöjdsfrÄgor: 2 miljoner, Statens folkhÀlsoinstitut: 130 miljoner, bidrag Riksförbundet Goodgame 340 000, presstöd: 507 miljoner, partistöd: 170 miljoner, sametinget: 21 miljoner, trÀngselskattförsök: 1, 4 miljarder, bidrag Sveriges schackförbund: 1,5 miljoner, Medlingsinstitutet: 50 miljoner, Myndigheten för skolutveckling: 96 miljoner, bidrag Sveriges förenade gaystudenter: 300000, Nordiska högskolan för folkhÀlsovetenskap: 18 miljoner, JÀmstÀlldhetsombudsmannen: 28 miljoner, maxtaxa i förskoleverksamheten mm: 3,7 miljarder, Nationellt centrum för flexibelt lÀrande: 100 miljoner, Centrala studiestödsnÀmnden: 393 miljoner, Lotteriinspektionen: 43 miljoner, Statens biografbyrÄ: 10 miljoner, Försöksverksamhet med Àndrad regional fördelning av kulturpolitiska medel: 151 miljoner, KonstnÀrlig gestaltning av den gemensamma miljön: 40 miljoner, FrÀmjande av hemslöjden: 21 miljoner, Ungdomsstyrelsen: 19 miljoner, bidrag för kvinnors organisering: 29 miljoner, Ungdomsbostadssamordnare: 2,5 miljoner, AllmÀnna regionalpolitiska ÄtgÀrder: 1,4 miljarder, Glesbygdsverket: 26 miljoner, ErsÀttning för vissa kostnader vid avveckling av BarsebÀcksverket: 313 miljoner, FrÀmjande av rennÀringen: 47 miljoner, GÄrdsstöd och djurbidrag: 6 miljarder.
Well. Om nu nÄgon undrar varför vi har höga skatter sÄ Àr det hÀr en del av svaret.
Staten och Kapitalet.
Googleidioterna gĂ„r diktaturens Ă€renden för att “stĂ€rka sin position”:
Google lanserar en censurerad söktjÀnst för den kinesiska marknaden. Kina har tidigare blockerat Google eller gjort sökmotorn lÄngsam.
Den nya Googlevarianten begrÀnsar tillgÄngen till e-post, chattsidor och bloggar, tjÀnster som enligt kinesiska myndigheter kan anvÀndas för politiska och sociala protester.
En inbyggd sjÀlvcensur tar ocksÄ bort möjligheten att nÄ tusentals Àmnen och hemsidor. KÀnsliga omrÄden kan vara exempelvis frÄgor om Taiwans eller Tibets sjÀlvstÀndighet eller den förbjudna Falungong-rörelsen.
Fy fan.
Synd bara att Google Àr den överlÀgset bÀsta sökmotorn, och att konkurrenterna Microsoft och Yahoo ocksÄ har censurerade kina-versioner. Men det Àr en mörk dag för yttrande- och Äsiktsfriheten.
Trams och socialism.
Den rÀtt mÀrkliga bloggen Vetenskap och Socialism skriver om sig sjÀlv:
Jag startade denna sÄ kallade blogg för att i första rummet skriva om socialism och vetenskap, hur de tvÄ kan och bör korsbefrukta varandra, och hur marxismens filosofi pÄverkar vilka ansprÄk vi kan ha pÄ vetenskapen et cetera. Nu Àr dock fallet som sÄdant att det har blivit mer leninologi och en del dagspolitik.
Jag tror att det Àr en inriktning som kommer att bestÄ, dock inte utan inslag av den filosofiska sidan av myntet, eller den vetenskapliga (som ni mÀrker behöver vi ett mynt med mer Àn tvÄ sidor).
Och den lever verkligen upp till sin programförklaring…
Det senaste inlĂ€gget Ă€r ett bissart pĂ„hopp pĂ„ “glamourbloggaren” Karolina Lassbo:
Hela Lassbo kĂ€nns som en stererotyp av borgerlig ideologi, men jag antar att SvDs artikel om “glamourprinssessan” och Lassbos egna blogg inte ger hela bilden. Lassbo kommer frĂ„n en mellanskiktsfamilj (mamma lĂ€karsekreterare, pappa sektionschef pĂ„ socialbyrĂ„n) och har troligen varit besmittad med borgerlighetens ideologi, i viss utstrĂ€ckning, redan innan hon kom till Uppsala. Dock sĂ„ har jag svĂ„rt att tro att nĂ„gon, som Ă€r uppvĂ€xt pĂ„ en gĂ„rd utanför Falun, pysslat med kaninhoppning och började plugga till psykolog var sĂ„ indoktrinerad frĂ„n början. Men osvuret Ă€r bĂ€st.
Att Lassbo kommer frÄn mellanskiktsförhÄllanden tror jag Àr viktigt, för vad man uppfattar bÄde i artikeln och pÄ Lassbos blogg Àr en stark vilja att BLI, inte en mer blaserad kÀnsla av att VARA.
Vetenskap och socialism kan inte annat Àn önska att Lassbo inte kan förverkliga sina drömmar om att bli överklass, dÄ glamouren lever av merprodukten.
Ja, jisses. Vad ska man sĂ€ga liksom? Personligen fĂ„r jag allvarliga stalker-vibbar av VoS – men samtidigt sĂ„ mĂ„ste man ju Ă€ndĂ„ garva Ă„t bloggens mĂ€rkliga pĂ„hopp. Det förstĂ€rker liksom sterotypen av skogstokiga kommunister i rutiga flanellskjortor som kliar sig i skĂ€gget – och det gillar vi. Och den vetenskapliga approachen dĂ„, som bloggaren skryter om? Ja, det mĂ„ste ju vara anvĂ€ndandet av orden mellanskiktsförhĂ„llanden och merprodukten.
I bloggens kommentarer ger en annan ur tokvÀnstern sin syn pÄ glamour kontra revolution:
Vi fÄr vÀl se hur det gÄr efter revolutionen, jag tror inte det Àr sÀrskilt mÄnga som anser att handgjorda praliner Àr nÄgot det ska slösas arbetskraft pÄ (ja, eller dÄ fÄr man vÀl lÀra sig att tillverka sÄdana sjÀlv om man nu vill ha det).
Och dĂ€r har vi sjĂ€lva kĂ€rnan till varför folket aldrig skulle vilja ha en socialistisk revolution. Det handlar inte om chokladpraliner specifikt (förutom att jag kommer att bevĂ€pna mig om nĂ„n skĂ€ggtomte vill sno dem frĂ„n mig) – det handlar om att vi medborgare inte gĂ€rna ser att Staten (eller nĂ„n annan centralistisk organisation) bestĂ€mmer Ă„t oss vad det ska “slösas arbetskraft pĂ„”.
Jaja. Han lÀgger in en brasklapp senare:
Naturligtvis betyder kommunismen Àven för mig handgjorda chokladpraliner, lamatröjor och vackra böcker Ät alla.
I fablernas vĂ€rld…
NÄvÀl. Det kan inte vara lÀtt att vara socialist.
Men de ger i alla fall upphov till mycken glĂ€dje – Ă€ven om det Ă€r högst ofrivilligt.