Borgarpuckon.

För några dagar sen kom den s.k ”Tsunamirapporten” som säkerligen ingen har missat, där delar av den svenska regeringen och regeringstjänstemän fick en svidande kritik. Det var egentligen bara för den s.k ”alliansen” att skatta sig lyckliga. Här kommer alltså en rapport som pekar ut väsentliga delar av den socialdemokratiska maktapparaten som mer eller mindre inkompetenta.

Borgarna hade alltså något av ett drömläge här – håll er bara enade så är det öppet mål liksom. Om bara borgarnas agerande är gemensamt och ligger på en smakfull nivå så har de ett bra utgångsläge nu när vi snart går in i ett valår. De enda som i all rimlighet kunde förlora på rapporten är den sittande regering.

Jo, vad gör borgarna då?

De börjar käbbla inbördes!

Centerpartiet går tillbaka till sin gamla politik för ett tag, dvs byta åsikt från en dag till en annan vilket leder till hårda omdömen från deras partners i alliansen. KDs ledare säger att

Jag vet inte vad som hänt med centern. Det tycks vara ett haveri i ledarskapet. Partiet tycks har intagit varje tänkbar position och jag förstår inte varför.

Moderaternas Reinfeldt är också putt:

Min bedömning är att Laila Freivalds dagar som utrikesminister är räknade. Det enda som kan stå i vägen för det är den här typen av taktiserande utspel.

Detta är alltså inte direkt de borgerliga kan göra om de vill framstå som ett enat och trovärdigt regeringsalternativ. De som inte ens hade behövt göra speciellt mycket för att framstå som vinnare i den här soppan framstår nu mer som förlorare. Det som kunde fälla en socialdemokratisk regering ser i dagsläget snarare ut att fälla den borgerliga enigheten. Briljant.

Och vem bär egentligen skuld till det hela?

De andra partierna skyller ju alltså allt på centerpartiet för deras åsiktsbyte – och själva vill de avvakta med en eventuell misstroenderöstning till efter vårens KU-granskning i ärendet.

Själv vågar jag inte ge mig in i skuldfrågan. Jag tycker visserligen det hade varit förnämligt om de borgerliga hade kunnat hålla sams och enas om en ståndpunkt och fortsätta låtsas som de vore ett trovärdigt regeringsalternativ – men samtidigt tycker jag det är på sin plats att komma till stånd med en misstroendeomröstning snarast. Om inte den kritiken som har framförts från kommissionen mot främst Laila Freivalds skulle räcka till att väcka frågan om misstroende så kan man ju undra vad som krävs. Att vänta till våren känns som främst valtaktiska skäl – att man vill ha omröstningen så nära valet som möjligt för att det ska finnas kvar i väljarnas minne.

4 reaktioner till “Borgarpuckon.”

  1. Problemet är att en KU-granskning är planerad till efter jul så det fanns flera tillfällen att välja på. Visserligen hade de borgerliga partierna fått skit vare sig de valt misstroende nu eller senare, så linjen skulle inte spela så stor roll. Det viktiga var att de (vi) måste vara eniga om den, tyvärr funkade det inte, och i kväll skrattar Göran Persson i flygplanet hela vägen till Tony Blair i London…

  2. Ett rungande medhåll. Fega är de dessutom. Vänta på KU? Varför det? Det är ju som att acceptera en kass regering. Antingen är man kritisk eller ås är man strateg, och är man det sista är det första värdelöst.

  3. Ibland är ordstävet att tala är silver – att tiga är guld mer passande än någonsin. Om alliansen inte kan prata ihop sig är det nog bäst att de inte pratar alls…

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.