Jag håller med att Spectator har ett ganska smalt ämnesval. Däremot har de faktiskt fått rätt ett antal gånger (precis som TT-kritik, en annan ‘one-issue’ mediakritisk blog). Att likställa SS eller TTK med Esbati funkar bara på ytan. SS och TTK gör oftast mycket väl underbyggda granskningar. Esbati argumenterar på ett (medvetet?) fel och vilseledande sätt.

Du har rätt till en punkt.
Men förutom personlig frihet, så krävs också frihet att vara med och påverka samhället där man lever. I detta ingår identifikation med detta samhälle, något som kraftigt försvåras om man upplever sig som ockuperad.

När jag först hörde om Spectator trodde jag att det faktiskt skulle vara allsidig mediekritik, men vad jag bedrog mig. Den enda journalistik som kritiseras är sådan som vänder sig mot USA (precis som Norbergs kritik mot public service) och detta görs av människor som jämfotahoppande njuter av att hacka på Sverige som sådant.

Nåja, nu var det ju Esbati det gällde. Men det är märkligt vilken uppfinningsrikedom människan har när det gäller polemik och ensidighet, så på min interna Hall of Shame står Spectator och Esbati i samma ringhörna.

Marcus o Ka Kui: tack så mycket!

Varför måste det vara målet? Jag skulle mycket hellre se att målet vara att införa personlig frihet och rikedom för individerna i området. Om de sedan är en egen stat, 51:a delstaten eller ett nytt svenskt län slår mig som en helt oviktig detalj.

Men jag har å andra sidan aldrig förstått varför ni andra hetsar upp er så över de där imaginära linjerna på marken.