Ny artikel om Pinter.

Expressen fortsätter att publicera artiklar som inte är alltför positiva till årets litteraturpristagare, Harold Pinter. Den senaste, skriven av journalisten Christopher Hitchens och ursprungligen publicerad i Wall Street Journal, är nog det elakaste – men samtidigt det roligaste angreppet hittills:

Precis av samma skäl som man belönade Jimmy Carter med ”Fredspriset” i ett försök att förstärka förlägenheten inom Bushadministrationen, är denna löjeväckande hyllning av en tredjerangens föredetting till dramatiker motiverad av en pseudointellektuell europeisk fientlighet till regimskiftet i Irak.[…]

Den här och andra liknande verser belönades med Wilfred Owen-priset av en brittisk jury.

När jag läser Owens egna ord om krigets bedrövligheter märker jag hur svårt det är att hålla tillbaka tårarna. Men när jag går igenom Pinters ord på samma tema är det svårt att nå slutet utan att antingen gapskratta eller spy.
Den blotta barnsligheten i detta material utgör på pricken en kombination av banalitet och ondska: en förkärlek för diktaturer nedkletad med obsceniteter och enfald. (Och bör jag tillägga hoprafsad av en man som hjälpt till att grunda den internationella kommittén för Slobodan Milosevics försvar.) Man har funnit mer klarsyn och mer kvickhet på väggarna till offentliga toaletter – av den typ som tecknas i Pinters tidiga försök ”The caretaker” (1959).[…]

Precis som med fredspriset har litteraturpriset kommit att ungefärligen motsvara värdet av en resolution från FN:s kommission för mänskliga rättigheter. […]

Och vänstervriden medelmåttighet har blivit en del av Harold Pinters utbud. Är det verkligen troligt att en församling av rätttänkande skandinaver skulle ha hedrat en man som högljutt hävdade att massmordet i New York den 11 september var en rättfärdig ”vedergällning”? En man som beskrev den folkmordsanklagade krigsförbrytaren Milosevic som sann ledare för det ”Jugoslavien” som denne samtidigt bröt ned, rensade och förstörde?[…]

De som utser Nobelpriset har återigen givit sitt godkännande till en halvdan författare […]

Låt oss hoppas att den dagen närmar sig då Nobelpriset är en lokal och provinsiell tilldragelse. I synnerhet vad gäller synen på fred och litteratur – två ämnen som borde angå alla seriösa människor – har priset självt hamnat i det absurda.

Nu väntar jag bara på Aftonbladets replik, där det återigen beskrivs vilket briljant politiskt sinne Pinter har. Möjligen kan jag t.o.m tänka mig en text där hans politiska motståndare kallas för blåbruna reaktionärer och andra populära tillmälen. Var är Linderborg när man behöver henne?

Uppdatering:
Som vanligt upptäcker jag allt sist. Hitchens artikel har givetvis redan nämnts i den liberala bloggvärlden. Do´h!

2 reaktioner till “Ny artikel om Pinter.”

  1. Jag har inget problem med att Hitchens klagar på Pinters politiska uppfattningar. Men precis i stil med Stockholm Spectator är han helt säker på att det är karlns politiska åsikter som ligger till grund för utnämnandet – och det får säkert stå oemotsagt eftersom även tokvänstern (som kommer att försvara Pinter) tycker det ligger något i det.

    Har de alla glömt Naipaul?

  2. Eftersom han kommer fram till att det knappast kan vara Pinters litterära kvaliteer så måste det ju vara nåt annat 😉

    Men jag håller med dig. Jag tänker inte lägga mig i den diskussionen eftersom jag själv har för liten erfarenhet av Pinters skapande.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.