Man måste älska Vänsterpartiet.

Att vara liberal, och för nån slags ”borgerlig” politik (dvs allt från sossar till moderater) är inte alltid så lätt. Ta till exempel det där med arbetslösheten. Det är på alla sätt viktigt att sänka arbetslösheten – både ur samhällsekononomisk synvinkel och ur de enskilda individernas synvinkel. Det är inte kul att vara arbetslös. Trust me. Jag vet.

Men det är inte alltid så himla lätt att förklara hur man vill gå till väga för att sänka den. Alltså förklara för folk hur staten ska skapa nya jobb utan att staten egentligen skapar jobben, dvs i det privata näringslivet. Knivigt värre.

Tacka vet jag vänsterpartiet. De kan det där – och har en universallösning för att skapa 200 000 nya jobb:
I den offentliga sektorn givetvis. Om det nu var nån som trodde nåt annat…

Visst är det enkelt att förstå. De behöver inte ens förklara hur det ska finansieras. Det räcker med att Lars Ohly säger till Rapport:

Jag tror vi ska vända på resonemangen för det har blivit nån slags mytbildning i Sverige som utgår i från att det är den privata verksamheten som bekostar den offentliga. Och utan privat verksamhet ingen offentlig verksamhet. Jag tror att man kan se ett samband som även går åt andra hållet. Utan offentlig verksamhet ingen privat företagsamhet.

Tack Ohly! Nu är det glasklart. Den offentliga verksamheten går alltså på ren luft och genererar skatteintäkter som bekostar den privata verksamheten. Eller… eh.

Sen undrar jag lite stillsamt varför det har blivit ett sånt liv kring att Vänsterpartiets förslag till ekonomisk valplattform utgår från ”att föra över så mycket som möjligt av produktionsmedlen till gemensamma former”.

Öh. Vänsterpartiet är väl ett socialistiskt parti – och jag trodde det var just det som var socialistisk politik? Visserligen blir det vansinnigt svårt för vänsterblocket att hävda att de minsann är minst lika eniga som den borgerliga alliansen. Det var rätt länge sen man hörde en sosse som på allvar sa

Det mest långtgående och det som egentligen innebär demokrati på arbetsplatserna är att arbetarna tar över de större företagen, dvs företagen blir samhällsägda eller arbetarägda

Sen blir jag även förvånad över den hårda interna kritiken (från bl.a partiets ekonomiska talesman!) mot den ekonomiska plattformen. Utav samma anledning som jag nämner ovan. Det är väl liksom ingen hemlighet att Vänsterpartiet är socialistiskt. Stå inte där då och låtsas vara förvånade när de nu föreslår just en socialistisk politik. Idioter! Läs er Marx för fan innan ni går med i ett marxistiskt parti.

Det är ju ungefär som om en Kristdemokrat skulle klaga på att partiet utgår från kristna värderingar.

Men på nåt sätt så måste man älska Vänsterpartiet. De – tillsammans med skogsmullorna i Miljöpartiet – gör ju rikspolitiken lite mer spännande.

Offtopic:
För övrigt så rekomenderar jag intervjun med Jan Guillou i kvällens Carin 21.30. Jag har en hatkärlek till den mannen och hans ego. Han har ofta konstiga åsikter men han är nästan alltid rolig att lyssna på. Förklaringen till varför han hellre bor på borgerliga Östermalm än på kulturvänstriga Söder är en höjdare.

13 reaktioner till “Man måste älska Vänsterpartiet.”

  1. Varför kommer jag att tänka på uttrycket ”Voodoo economics”?

    Men till skillnad från Reagan kommer nog Vänstern att behöva ett helt koppel med trollkarlar, häxor och offerdjur för att få det där att gå ihop..

  2. Jag tror att Ohly rör ihop begreppen lite. När han pratar om Offentlig Verksamhet i dagligt tal så menar han det vi kallar ”välfärdsstaten”. Men när det gäller att privat verksamhet behöver offentlig så menar han nog offentlig verksamhet såsom rättstat, lagar för ägande och annat. Eller så har han bara tokfel.

    För oavsett vilken inställning man har till offentligt finansierad välfärd, så är ju inte det en naturlag. För visst behöver ett samhälle skola, sjukvård etc. men det finns inget som säger att den MÅSTE vara offentligt (skatte-) finansierad.

  3. Det jag tror at Ohly syftar på är att det är väldigt svårt att starta ett företag utan att det finns vägar, vatten och avlopp. Sånt som traditionellt har skapats av det ”offentliga”. Dessutom räknar han med att utbildat folk inte kan komma någon annan stans än från det svenska skolväsendet. Och så långt måste man nog ge honom lite rätt, det är tufft för ett fåmansföretag att bekosta en ny väg.

    Men att gå från det till att säga att privat företagande är lika bereonde på det offentliga, som tvärt om, visar bara att man inte har några som helst kopplingar till hur en skattefinansierad välfärd fungerar. Man skulle nästan kunna tro att hans ideologi utgår från ett land där människor inte får betalt i pengar, utan i mat-, cykel-, och klädkuponger som de sedan kan handla i de statliga affärerna med….

  4. Daniel –
    Jag kanske bör understryka att jag inte på något sätt är ironisk nu. Jag håller verkligen med dig om att det är bra att man från vänstern och gröningarna funderar på vad det är man egentligen vill med samhället och anstränger sig för att föra ut det budskapet. Det gör debatten mer spännande och är nog mer eller mindre nödvändigt för att det politiska samtalet ska vakna till liv igen. Sedan ”the end of history” tycker jag annars att neo-liberalismen (internationellt) och neokonservatismen (nationellt) flyttat fram sina ställningar och alternativen antingen blivit Perssonskt maktpragmatiska, främlingsfientligt populistiska eller Reclaim-the-streets-pubertalt orealistiska.

    Det behövs helt enkelt ett levande politisikt samtal om vilka idéer vi vill ska forma vår framtid, och vad olika alternativ innebär för den enskilda människan – både på vägen dit och när vi är framme. Den här retoriska sörjan vi lever i idag, där alla tävlar om att vara bäst på att säga det de tror att alla vill höra är ju helt förödande. Allt för många år av säga-en-sak-men-göra-en-annan från makthavare inom politik och näringsliv har ju urholkat medborgarnas förtroende för det demokratiska samtalet. ”Jörgen Habermas till grundlagsfader!”

  5. Unga män från högern har en outsinlig förmåga att kokettera med sin egen dumhet. Det är underhållande, men naturligtvis också beklämmande, av samma skäl som det var (och är) beklämmande att se det katolska prästerskapets påverkan på många människors liv.

  6. Översättning av ovanstående inlägg:
    ”Jag äger en synonym- och metafor ordbok, bla bla, men idag kom jag inte på några fyndiga sätt att förolämpa och förlöjliga folk, bla bla, het tom luft, bla bla, högern är dum”.

  7. Men Willie, du måste ändå ge ett erkännande till Ali då han på ett mycket spännande (och ändå fullständigt irrelevant) sätt lyckas jämföra den borgerliga alliansen, med ”det katolska prästerskapet”!

  8. Du missade väl inte Ohlys uttalande att om man kan dra ner 150.000 jobb inom den offentliga sektorn på tre år så är det jättelätt att skapa lika många på 4 år…

  9. Att det skule vara marxism att ha en stor offentlig sektor är faktiskt fel. Läs på först!

    Men mycket av den kritiken du har är riktig. Jag har själv skrivit en del om det på bla http://www.vagvalvanster.se:

    ”Vänsterpartister har i många år kritiserat moderaternas obalanserade reformer. Efter att riksdagens utredningstjänst granskat de moderata förslagen har äntligen Reinfelds gossar insett det orimliga med en sån politik, vänsterpartiet svarar genom att ta över den. Vem kläckte den brillianta idén?”

  10. Jag fick lite samma känsla när de skulle välja ny påve. Alla svenska kommentarer verkade vilja ha en påve som inte var så jämra katolsk…

  11. I Ohlys Sverige så omvandlas den offentliga sektorn till den ofantliga sektorn, och det genom att det på något magiskt vis bara ska dyka upp pengar med ett poff. Nåja, Ohlys synpunkter kan vi nog snart arkivera. Med den takt som han nu framför den sjunkande skutan M/S Vänsterpartiet så har han snart ingen styrfart alls, och då är det inte ens säkert att han håller relingen ovan vattenyta. Ett stödparti mindre för Göran.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.