Det Ă€r inte alltid lĂ€tt att bo i Jönköping. Och det Ă€r religionens fel. Eller egentligen inte religionen som sĂ„dan, utan snarare folks förestĂ€llningar om Jönköping som en sĂ€rdeles religiös och gudfruktig stad. Det Ă€r en förestĂ€llning som man hör överallt ute i landet man hamnar, “JassĂ„, Jönköping… dĂ€r Ă€r vĂ€l alla kristna?”. Men man hör det Ă€ven bland folk som bor i stan och aldrig har satt i foten i en kyrka. Mycket skylls pĂ„ “de religiösa”, om det sĂ„ handlar om sprittillstĂ„nd, öppettider pĂ„ krogen, kulturliv etc.
Smeknamnet “SmĂ„lands Jerusalem” lever i högsta grad ute i landet (”Sveriges Jerusalem” som en del försöker fĂ„ det till Ă€r helt fel), och ursprunget till detta sĂ€gs vara de mĂ„nga olika samfunden som finns i staden. Att det Ă€r sĂ„ religiöst diversifierat att det gĂ„r att jĂ€mföra med Jerusalem. Vilket faktiskt inte Ă€r namnets ursprungliga betydelse, utan Ă€r nĂ„got som lever kvar frĂ„n den tidiga vĂ€ckelserörelsens/missionrörelsens dagar – i slutet av 1800-talet/början av 1900-talet. En förklaring Ă€r att stora helger och liknande sĂ„ vallfĂ€rdade folket frĂ„n landsbygden in till stan i lĂ„nga led, som pĂ„minde om det Selma Lagerlöf beskriver i boken “Jerusalem”, en annan förklaring Ă€r en vision om kristen enhet med sĂ€te i Jönköping, ett skapande av “SmĂ„lands Jerusalem”. Men jag Ă€r inte religionsvetare sĂ„ jag ger mig inte in pĂ„ nĂ„n djupare diskussion. Och namnets ursprung Ă€r ju inte det intressanta, det vĂ€sentliga Ă€r ju – som sagt var – att det lever fortfarande i allra högsta grad ute i landet med alla vanförestĂ€llningar kopplade till det. (Intressant med smeknamn f.ö. PĂ„ 1800-talet kallades stan bl.a för Liberalernas Jönköping, TĂ€ndsticksstaden eller ByrĂ„kraternas stad)
Nu ska jag inte pÄstÄ att Jönköping med omnejd Àr helt sekulariserat och religionen har försvunnit. Bygden har en lÄng tradition av religiöst liv och leverne, med starka vÀckelserörelser och frikyrkor, och dÀr detta har spelat en ganska stor roll i alla invÄnares liv. Det Àr t.ex inte helt fel att tala om ett bibelbÀlte, speciellt inte pÄ landsbygden. DÀr gÄr ofta den kÀnda företagsamheten och frikyrkan hand i hand. Och fortfarande Àr Jönköping en stad som ligger i topp nÀr det gÀller antalet kyrkobesök. Ortsborna gör, enligt en relativt ny undersökning, i snitt tolv kyrkobesök (inkl gudstjÀnster, barntimmar, körövningar och pensionÀrstrÀffar) per Är, vilket Àr högst i landet. Men det Àr ÀndÄ sÄ att det Àr en minoritet av befolkningen som stÄr för dessa besök, fast de Àr flitiga.
Ăven om vi pĂ„ detta sĂ€tt ligger över snittet sĂ„ ska vi inte överdriva kyrkornas storlek och betydelse. MĂ„nga tĂ€nker pĂ„ frikyrkor nĂ€r de hör Jönköping och verkar tro att var och varannan invĂ„nare Ă€r med i nĂ„gon församling. Men frikyrkorna i Jönköping har totalt ca 5000 medlemmar (och ungefĂ€r lika mĂ„nga till som Ă€r “betjĂ€nade” men inte medlemmar). Detta Ă€r visserligen mĂ„nga – men kommunen har trots allt drygt 120 000 invĂ„nare, vilket Ă€ndĂ„ betyder att 90% inte Ă€r medlemmar eller knutna till nĂ„gon frikyrka. Sen finns det nĂ„gra tusen till som inte Ă€r en del av den traditionella frikyrkan, t.ex assyrier och katoliker. Och givetvis finns ju Ă€ven Svenska Kyrkan, men hur mĂ„nga som Ă€r aktiva dĂ€r Ă€r svĂ„rt att veta, eftersom de flesta fortfarande Ă€r medlemmar. Men i gĂ„rdagens val till kyrkofullmĂ€ktige lĂ„g valdeltagandet pĂ„ ca. 14% – vilket Ă€r ett par procentenheter högre Ă€n snittet i landet, och det kanske ger en vĂ€gledning.
SÄ visst. Folk hÀr Àr kristna i högre utstrÀckning Àn snittet i landet, och i jÀmförelse med andra jÀmnstora stÀder. Men rÀknar man nÄgotsÄnÀr högt sÄ Àr det kanske 25% av befolkningen som Àr aktivt i sitt religiösa utövande, vilket gör att 75% INTE Àr det.
Men det intressanta Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ om den relativt höga andelen pĂ„verkar det dagliga livet för oss andra pĂ„ ett icke önskvĂ€rt sĂ€tt. Man fĂ„r ju hela tiden höra att de kristna styr, hur starka KD Ă€r osv. Jag hĂ€vdar att det inte Ă€r sĂ„, jag kan inte se att religionen i stan pĂ„verkar vare sig kommunens beslut eller mitt dagliga liv. Visst KD Ă€r större hĂ€r Ă€n i landet i övrigt (knappt 17% i kommunvalet), men kommunen styrs av en koaltion mellan sossar och centerpartister och har gjorts sĂ„ sĂ„ lĂ€nge jag kan minnas. Visst, det kan ju finnas kristna Ă€ven dĂ€r – men det blir liksom inte lika tydligt som om det vore ett KD-styre.
Det folk kanske tĂ€nker pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller religionens pĂ„verkan pĂ„ privatlivet (i alla fall i den hĂ€r stan…) sĂ„ Ă€r det frĂ€mst nöjeslivet man menar. FörestĂ€llningarna Ă€r frĂ€mst:
- Dom kristna gör det svÄrt att fÄ alkoholtillstÄnd
- Dom kristna begrÀnsar öppettiderna
Det Ă€r tvĂ„ intressanta frĂ„gestĂ€llningar, och svaret pĂ„ bĂ„da Ă€r nej. Det finns inget som tyder pĂ„ att det finns en “kristen lobby” inom kommun och tillstĂ„ndsenheter som begrĂ€nsar tillgĂ„ngen till alkohol, eller öppettider pĂ„ krogen.
Jönköping Ă€r – hör och hĂ€pna – Sveriges femte största krogstad (om man ser pĂ„ omsĂ€ttning). 2003 omsatte krogbranschen 654 miljoner kronor, och det Ă€r bara Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala som har en högre omsĂ€ttning. Och dĂ„ fĂ„r man tĂ€nka pĂ„ att storleksmĂ€ssigt, alltsĂ„ nĂ€r det gĂ€ller antalet invĂ„nare, sĂ„ hamnar kommunen pĂ„ tionde plats. SĂ„ Ă€ven om kommuninvĂ„narna gĂ„r i kyrkan i större utstrĂ€ckning Ă€n vĂ„ra jĂ€mstora “konkurrenter” sĂ„ lĂ€gger Ă€ven Jönköpingsbon mer pengar pĂ„ krogen (t.ex sĂ„ lĂ€gger vi en tusenlapp mer per invĂ„nare och Ă„r Ă€n Linköping). NĂ€r det gĂ€ller antalet krogar med alkoholtillstĂ„nd sĂ„ Ă€r det bara sex kommuner som har fler. Förutom de fyra som nĂ€mns ovan sĂ„ Ă€r det turistmĂ„let Gotland och Helsingborg (som spöar oss med tre…). SĂ„ om nu Jönköpings samlade kristenhet har gjort sitt bĂ€sta för att begrĂ€nsa antalet alkoholtillstĂ„nd, eller folks uteliv, sĂ„ mĂ„ste jag sĂ€ga att de har misslyckats.
NĂ€r det gĂ€ller öppettiderna pĂ„ krogen sĂ„ kan jag inte heller dĂ€r pĂ„stĂ„ att det gĂ„r att skylla pĂ„ det gamla vanliga “Sveriges Jerusalem” “SmĂ„lands Jerusalem” (Oops. Gjorde sjĂ€lv misstaget hĂ€r…). Det handlar snarare om vanligt, hederligt sosseförmynderi. Barer och nattklubbar Ă€r i regel öppna till 02.00, vilket inte Ă€r pĂ„ nĂ„t sĂ€tt exeptionellt tidigt. Det Ă€r vĂ€l i princip sĂ„ det ser ut i resten av Sveriges kommuner ocksĂ„ – bortsett frĂ„n nĂ„gra fĂ„ undantag (t.ex storstĂ€derna). Och jag tror att i en puritans ögon sĂ„ Ă€r vĂ€l öppettider till 02.00 minst lika syndigt som till 04.00 – eller för den delen till 21.00. SĂ„ det dĂ€r Ă€r i mina ögon rent nonsens.
Men visst – kommer du till Jönköping sĂ„ kanske du slĂ„s över att det finns rĂ€tt mĂ„nga kyrkor av varierande storlek inne i stan. Det finns Ă€ven en risk att du ser en och annan tok propagera om att helga vilodagen. Ăven en och annan galen insĂ€ndare i lokalpressen fĂ„r du stĂ„ ut med – men de Ă€r nĂ€stan njutbara att lĂ€sa i all sin högtidliga knĂ€pphet. Men om du tror att hamnar i nĂ„t slags religiöst centrum dĂ€r alla gĂ„r omkring och Ă€r gudfruktiga och diskuterar teologi, och dĂ€r pingstkyrkan styr allt, sĂ„ har du fel. Om du sen bosĂ€tter dig hĂ€r ett tag sĂ„ kan du faktiskt inse att det inte Ă€r sĂ„ farligt. Du fĂ„r bĂ„de dricka öl, skaffa barn utan att vara gift, dansa och gĂ„ pĂ„ bio. Ja, t.o.m lyssna pĂ„ dödsmetall. Det Ă€r som vilken stad som helst. Förutom att en femtedel eller nĂ„t skippar sovmorgonen pĂ„ söndagar.
Visst finns det en hel del som jag vill förbĂ€ttra. Det kommer det sĂ€kerligen alltid att finnas. Men det beror ofta pĂ„ tvĂ„ helt andra orsaker – det svenska förmynderiet och den ibland plĂ„gsamma insikten att man inte bor i en pulserande storstad. Ăven om jag inte Ă€r nĂ„n ivrig anhĂ€ngare av religion, sĂ„ ska man kanske inte beskylla den för saker den inte har med att göra. Men folk gör det gĂ€rna lĂ€tt för sig, speciellt i en stad som Jönköping – som har sitt “rykte” att leva med. Jönköpingsbon Ă€r – av tradition – en ganska gnĂ€llig typ bör (tyvĂ€rr) pĂ„pekas.
PS! Jag kan förstĂ„ att de som bodde hĂ€r för 10-20-30 Ă„r sen har en nĂ„got annorlunda syn pĂ„ stan. Möjligen var det religionens fel, men en sak Ă€r sann. Stan var inget vidare dĂ„. Det var en djupt trĂ„kig stad i en negativ spiral. Om man t.ex lyssnar pĂ„ de som vĂ€xte upp pĂ„ 60-70-talet sĂ„ var det helt dött. Visserligen var det en synd hos de frireligiösa att ens gĂ„ pĂ„ bio pĂ„ den tiden. Men handen pĂ„ hjĂ€rtat – var inte hela Sverige, förutom möjligen Stockholm och Göteborg, aptrista fram till Ă„tminstone nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ 80-talet? DS!
Jag har alltid klurat pÄ om inte all form av statistik om Jönköping blir förvriden av Huskvarna.
Huskvarna Ă€r som en hel stad vid sidan av – utan egen försörjning av tillrĂ€ckligt med nöjen. Inga discon eller större pubar. Inga biografer etc. Ă andra sidan har Huskvarna ett hockeylag av klass…
SÄ egentligen borde de bÄda stÀdernas utbud och folktotal alltid lÀggas samman. Annars blir all statistik fel.
Fast de lÀggs vÀl samman i all statistik eftersom det Àr samma kommun? Mina siffror berör kommunen som helhet, fast Hva fÄr finna sig i att de i min tankevÀrld Àr reducerade till en stadsdel
Förövrigt tillhör rosenlund Jönköping – och det Ă€r bara max 50% av Hockeylaget som Ă€r frĂ„n Huskvarna. (H:et, humm det blir ju 25%)
Tack för den redogörelsen.
Som aktivt kristen blir man ibland ganska sĂ„ trött pĂ„ att bli beskylld för allt som inte Ă€r perfekt i den hĂ€r stan. För ett tag sedan lĂ€ste jag en insĂ€ndare i lokaltidningen om nĂ„gon som rĂ„kat ur för en sur kassör och hĂ€vdande att det berodde pĂ„ alla frikyrklighet. Med det resonemanget kan ju tsunamin, bensinpriset, Irakkriget, vĂ€dret, kĂ„rens alkoholförbud, HV:s katastrofala sĂ€song, Robinsson Robban och terrorism i största allmĂ€nhet ocksĂ„ i rakt nedstigande led hĂ€nvisas till kristnaÂ
Hmmm… jag har aldrig funderat pĂ„ att beskylla de kristna för Robinson-Robban, men det Ă€r ingen dum idĂ©
Linus: jag trodde allt du rĂ€knade upp berodde pĂ„ oss som inte Ă€r kristna snarare…
Men jag kan förstĂ„ vad du menar. Min erfarenhet av den hĂ€r staden Ă€r att majoriteten av den stora minoriteten kristna trots allt (oavsett vad folk tycker) ser religionen som en privatsak. Det Ă€r ju liksom fĂ„ som vill via rĂ„dhusets hjĂ€lp tvinga oss att leva ett “kristeligt liv”.
Visst finns det alltid fundamentalister. Men mycket av frikyrkans ursprung ligger vĂ€l snarare i just det – att tron Ă€r en privatsak. De Ă€r sĂ„ att sĂ€ga en “biprodukt” av 1800-talets liberalism och tankar om religionsfrihet och motstĂ„nd mot statskyrka.
Men visst – det finns de som vill annorlunda, och tyvĂ€rr Ă€r det vĂ€l de som hörs mest.
Jag tror att det folk frÀmst Àr rÀdda för Àr inte att troende ska tvinga oss förtappade sjÀlar att leva efter deras dogmer, utan de Àr helt enkelt rÀdda för att se troende över huvudtaget. Att man i Jönköping faktiskt ser folk gÄ i kyrkan skrÀmmer mÄnga.
Jag bodde i Huskvarna (Àr definitivt inte en stadsdel av Jönköping
) fram tom mitten av 80-talet, sen har jag bott i Ărebro. I Ărebro Ă€r det ungefĂ€r lika stor andel av befolkningen som Ă€r frikyrkliga men Ă€ndĂ„ Ă€r kommunerna _mycket_ olika.
I Ărebro rĂ„der mer av samförstĂ„nd (Ă€r du med i en kyrka? -Jaha Ă€n sen dĂ„, det gör vĂ€l ingen skillnad). I Jönköping var det det mer av vattentĂ€ta skott (Ă€r du med i pingst? – Ja dĂ„ vill vi inte ha dej hĂ€r) och just den sortens diskussioner som du skriver om. Jag hittade en gĂ„ng en akademisk rapport som konstaterar att ungdomskulturen var uppdelad mellan frikyrkliga och andra (skriven pĂ„ 80-talet, jag minns inte vad den hette, jag hittade den via Libris) ungefĂ€r som man pratar om förortskulturer idag.
Föddes i Jkpg -65 flyttade -85 pga av militÀrtjÀnstgöring till Kristianstad, och aldrig kon jag hem;) Stan var hur trÄkig som helst! Och detta mycket beroende pÄ de frikyrkliga. DÀremot har jag ganska roliga minnen;) Ett var natten innan pingstkyrkan skulle ha sin invigning av sin nya kyrka, dÄ var det nÄgra;) som var dÀr och skrev HELVETETS PORTAR över ingÄngen;) Gissa om det blev ett herrans liv;)
Denna handling var givetvis helt korrekt iom pingstkyrkans vedervÀrdiga sÀtt att dra in pengar till bygget!
Mvh Micke
Eller Ville Valle o Viktor
Micke och Desirée: Kul med tvÄ f.d som kan bekrÀfta att Jönnet var en trÄkig hÄla, pÄ 70-80-talet. Och det berodde sÀkert till stor del pÄ kyrkan. jag glömmer nÀmna en sak, antalet frikyrkliga (i absoluta tal) var lika hög pÄ 60-talet som idag. Men stan har vÀxt i storlek sen dess, och de frikyrkligas andel har sÄlunda minskats.
Sen mÄste jag Àven skÀlla lite pÄ er
Det Ă€r nĂ„got av er generations fel att bilden av jönköping Ă€r som den Ă€r ute i landet. De som vĂ€xte upp hĂ€r och flyttade under “de mörka Ă„ren”.
Men det har hÀnt mycket sen dess. Speciellt de senaste 10 Ären, och Àven om jag Àr part i mÄlet sÄ fÄr man inte bortse frÄn högskolans effekt. FrÄn att ha varit en liten regional provinshögskola med ett fÄtal studenter, sÄ Àr det idag en attraktiv riksrekryterande högskola med ca. 8000 studenter. Jönköping har kommit in i kunskapstiden. Och det finns en framtidstro som inte alls fanns nÀr jag sjÀlv vÀxte upp (i GrÀnna visserligen).
NĂ€r jag tog studenten 1993 sĂ„ flyttade jag direkt. Aldrig att jag skulle bo i Jönköping. Men kom tillbaka – flyttade igen – och kom tillbaka. Och trivs faktiskt. Att antalet alkoholtillstĂ„nd i kommunen nĂ€stan dubblats pĂ„ 10 Ă„r sĂ€ger en del… bĂ„de om dagens stad, men speciellt om gĂ„rdagens.
NÀr det gÀller vattentÀta skott sÄ Àr det möjligt att en del av det lever kvar fortfarande. Jag kan inte svara pÄ det, umgÄs sjÀlv inte med nÄgra frikyrkliga
Men frikyrkorna har ju (enligt en undersökning) blivit betydligt mjukare med Ă„ren, dĂ€remot sĂ„ Ă€r ju fortfarande de ickekyrkliga negativt instĂ€llda till de kyrkliga sĂ„ dĂ€r finns vĂ€l ett problem. Som jag inte förstĂ„r egentligen. Dom flesta religilsa Ă€r ju som “vanligt folk” om man undviker att diskutera religion med dem
Hej!
LĂ€ser din text med stort intresse!
Du, en tanke bara: Ăr det helt omöjligt att tĂ€nka sig att man skulle kunna anvĂ€nda Jönköpings frikyrkliga kopplingar som en styrka och tillgĂ„ng för staden? HĂ€r finns exempelvis ett stort och varmt engagemang för utsatta – bĂ„de pĂ„ hemmaplan och i lĂ€nder lĂ„ngt borta, hĂ€r finns ett levande barn- och ungdomsarbete, hĂ€r finns massor med sĂ„ng och musik. Skulle inte det kunna locka mer Ă€n det stöter bort folk frĂ„n stan? Bara en fundering.
Roligt att ha upptÀckt din blogg!Varma hÀlsningar frÄn Cecilia Hjorth Attefall (jobbar med missions- och bistÄndsfrÄgor i Pingstkyrkan vid VÀstra torget).
Rapporten om frikyrklig och icke-kyrklig ungdomskultur som efterlystes av Desirée heter Guds barn och vÀrldens barn. Den skrevs av Markus Idvall pÄ uppdrag av Jönköpings lÀns museum och finns att lÀsa dÀr eller pÄ stadsbiblioteket. (Jönköpings lÀns museum, rapport nr 28, 1994)