Gammal Vänster.

I veckans Smedjan skriver LUFs Fredrik Malm om Ung Vänster – “en allt mer auktoritär sekt”. En artikel som inte direkt framställer ungkommunisterna i god dager – eller för den delen moderpartiet. Malm skriver bl.a:

Nu ser vi en ny generation ungdomar som genomgått en ideologisk hjärntvätt där världen är svart eller vit och utan några gråzoner. I denna verklighetsbild är staten Israel en ”rasistisk apartheidstat”, den orangea revolutionen i Ukraina en ”imperialistisk konspiration” och fredsbevarande styrkor ”koloniala äventyr”. Kompromisser och samtal ses som en oframkomlig väg, eftersom samhället bygger på en konflikt där Ung vänster står på den ena sidan och resten av samhället på den andra sidan.[...]
Vänsterpartiets ledning reagerade inte när ordförande Lindahl krävde upprättelse av Lenin. Samma tystnad uppstod när Ali Esbati krävde att människor som bor på Östermalm ”ska rökas ut”. När Ung vänster symboliskt lät avrätta m-politikern Kristina Axén Olin den 1 maj 2002, med skylten ”borgarsvin” på magen, var det också sparsmakat med avståndstaganden från vänsterpartiets ledning. Lars Ohly agerade aldrig med kraft när Tove Fraurud hyllade det kubanska valsystemet. Dessa händelser är inte lösryckta; de följer en röd tråd av underkastelse inför förtryck och en preferens för extremism. Dessa uttalanden och debatten som följt dem har stärkt Ung vänsters medlemmar i deras tro att våld och diktatur är värt att stödja, eftersom all kritik kommit från högerhåll och därmed förstärkte Ung vänster i övertygelsen om de själva har rätt.

Nu är visserligen artikeln skriven av en representant för ondskan själv, eftersom ungliberaler och folkpartister är det absolut värsta ungkommunisterna vet, men för oss andra som kan tycka att t.o.m folkpartister ibland har nåt vettigt att säga så är det en intressant artikel. Ju mer man sätter sig in i Ung Vänster och deras ideologiska arv, desto mer funderar man på om det inte är dags för dem att byta namn till Gammal Vänster istället.