Häromdagen raljerade jag över hur svälten i Niger skylls på Internationella Valutafonden (IMF), Världsbanken, kapitalismen, marknaden, USA, liberaler, högerbloggare, brunhögern – you name it. The Usual Suspects. Nu börjar även IMF bli hyfsat trötta på hur de framställs som galna marknadsfundamentalister. Så nu slår de helt enkelt tillbaka i ett öppet brev till Frankfurter Allgemeine Zeitung. Afrikachefen på IMF, Abdoulaye Bio-Tchané, skriver bl.a (hittat via Friktion):
It is wrong to assert that the approach of the IMF in low-income countries such as Niger can be simplified to “the market fixes everything.” This reflects a misunderstanding of the process of economic policy making, the economic challenges facing Africa, and the current situation in Niger.
The IMF does not view development through an ideological prism. We work with a country on the basis of its own needs and capabilities, including the financial resources it can bring to the development process. [...]
We do not “dictate” policy, as you claim. We consult and advise. [...]
With regard to the current situation, there is absolutely no truth to your suggestion that IMF policy advice has impeded free food distribution. The IMF fully supports all government spending aimed at addressing the food crisis and alleviating the effects of the drought. Regarding the assertion that we have insisted on an “education rate of at least 50 percent,” I challenge your reporter to point to a single document on Niger published by the Fund that sets any such goal in this area.
Nu kommer det säkerligen inte på något sätt förändra medias bild av IMF. De har fått skurkrollen i det hela, och exempelvis Aftonbladet kommer nog inte med en rad redogöra för organisationens egna syn på det hela. Det vet ju alla att dessa stora onda organisationer givetvis ljuger för att rädda sitt eget skinn. Och Ali Esbati och hans kamrater (om nu nån bryr sig om vad de har att säga) kommer att fortsätta hävda att
[Världsbanken] och IMF helt och hållet agerar i den amerikanska statens och de amerikanska storföretagens konkreta, uppenbara intressen.
Vad jag funderar över är hur en organisation som består av 185 medlemsstater “helt och hållet” kan agera i ett medlemslands – och dess företags “uppenbara” intressen. Nu har visserligen USA överlägset flest röster (ca 17%) i IMFs Board of Governors, vilket givetvis måste tyda på en konspiration att ta över världen med hjälp av suspekta organ. Samma situation är det i Världsbanken (WB), som har 184 medlemsstater – och även där har USA störst röstinflytande, p.g.a att de bidrar med största kapitalandelen. Det kostar att erövra världen.
På tal om WB, så kan det vara intressant att se vad de skriver om situationen i Niger:
The World Bank has informed the Government of Niger that it can redirect US$11.7 million in grant funds under the new Public Expenditure Reform Financing (US$40 million) to meet emergency needs.
The Bank is financing the purchase of improved millet seeds, cereals and food supplements for about US$1.7 million, partly through the Africa Emergency Locust Project.
A Bank team is currently on the ground in Niger to assess what further funding could be available under the Locust Project to help combat the current crisis.
The Bank has also suggested that the Government consider the use of part of the funds that have been freed up through the Heavily Indebted Poor Countries Initiative (US$84 million annually) to address the crisis.
De gör verkligen sitt bästa för att suga ut landet. Och sen har de mage att – till råga på allt – skylla ifrån sig på naturen:
Then the locusts arrived and destroyed part of the harvest. So the existing malnutrition, rain and locusts led to the situation we have today. We have pockets now where people have no more food and they need to be helped until the next harvest, about mid September.
Nu har jag ingen anledning att sätta vare sig IMF eller WB på nån slags piedestal. Jag är alldeles för dåligt insatt i dessa organisationer – och det är mer än 10 år sen jag läste någon som helst nationalekonomi eller statsvetenskap. Men däremot anser jag att det är viktigt att se flera olika sidor av samma mynt och visa upp en betydligt mer komplex och mindre svart/vit bild av världen än vad en del – både debattörer och media – verkar ha. Speciellt när det handlar om det gamla vanliga tugget om Internationella Valutafonden, Världsbanken, kapitalismen, marknaden, USA, liberaler, högerbloggare, brunhögern – you name it. The Usual Suspects.
Faktum är att både IMF och WB är mer “socialistiska” än såväl gapvänster som idiothöger helst vill kännas vid. Som vänsteragitator skulle man kunna hävda att TILL OCH MED IMF och WB idag erkänner att marknadsekonomi inte har förmågan att lyfta ett fattigt land till välstånd… Fördelningspolitik och utbyggnad av offentlig sektor har varit grundplåten i alla lyckade utvecklingsprojekt, även IMF och WB:s.
Japan, Sydkorea, nu Indien och Kina, ja även västerländerna, hade ALLA först haft ett organiserat samhälle med en utbyggd offentlig apparat innan man öppnade för frihandel och marknadsekonomi. Prematurt införd frihandel är kontraproduktivt, det finns åtskilliga exempel ur WB:s egna rapporter som talar för det (http://www.worldbank.org/oed/). Detta får vi inte glömma bort, vare sig vi är socialister eller kapitalister… Att det sedan finns utrymme att kritisera de båda organisationerna från båda läger är en annan femma.
Har diskussionsklimatet förskjutits så långt till höger i Sverige att IMF:s och Världsbaneksn policys skulle kunna beskrivas som socialistiska?
Jag tror inte det än, men helt klart är att stor del av diskussionen i Sverige rör sig längre ut till höger än såväl VB och IMF rör sig idag. I alla fall om man ser till vad de skriver, säger och argumenterar för.
Sedan har det alltid varit en viss diskrepans mellan deras ord och handling. Särskilt när det rör enskila länderns möjligheter att själva föra sin politik. I IMF stadgar och uttalanden är de bara en rådgivande organisation som itne får lägga sig i länders politik. Som vi alla vet är det och har det varit precis tvärtom under en lång tid.
Det är bara hos den svenska högern som detta inte är ett problem eftersom de faktiskt anser att västvärlden i än högre grad borde ställa krav och styra fattiga länders politik.
Detta börjar kanske VB och IMF inse inte fungerar. Det gör itne Timbro.
Ja, Staffan, jag kan inte hålla med mer. Citationstecknen jag placerade kring “socialism” i min kommentar är givetvis oerhört betydelsefulla. Poängen är väl att både vänster och höger nog oftare använder klichébilden av VB och IMF när de agiterar om än det ena än det andra, och mer sällan vad de båda organisationerna faktiskt står för.