Subjektiv tar paus.

Nu kommer Subjektiv att ta ett par veckors sommaruppehåll är tanken. Men det kommer säkerligen att hända nåt som får mig att skriva och då kanske jag återkommer tillfälligt. Det verkar f.ö vara något av en trend att ta semester även från bloggandet, många av de jag läser dagligen verkar också ta längre och längre tid på sig mellan inläggen i takt med att temperaturen ute ökar. Det är helt klart ett sunt beteende. Nu ska jag ägna några veckor åt att jobba med musik, spela brädspel, äta skivad halvt förkolnad gris, fotografera och lite annat smått och gott.

Jag kommer även att hittas på torsdagar på Bongo Bar avnjutandes Hamburgare, kall dryck och musik och nya sommarklubben KOLLO!. Konceptet är att ha livemusik med lokala popförmågor varje torsdag på uteserveringen. Lysande idé – och jag ska försöka gå dit så många gånger jag kan.

Jag kommer alltså att lämna det politiska tjafset ett tag under sommaren, men jag kommer inte helt lämna bloggandet. Min fotoblogg kommer att fortsätta att uppdateras.

Bidragskaoset.

Jag har legat väldigt lågt när det gäller att skriva om bidragskarusellerna inom SSU och nu senast Ung Vänster. Jag anser att det inte är någon mening att plocka lättköpta politiska poänger på detta eftersom de flesta politiska ungdomsförbund har trixat med statitstiken genom historien. Vi som har varit med ett tag kommer säkerligen ihåg att det stormade kring LUF och MUF nångång i 90-talets början, vilket bl.a ledde till att LUF avstod bidrag under flera års tid efter det.

Men det intressanta med det senaste ”fallet”, som gäller Ung Vänster, så är det faktumet att de de senaste åren gärna skrytit om sitt stora medlemsantal, det största ungdomsförbundet och liknande – och att det skulle vara nåt bevis för att ungdomen minsann är politisk medveten (det är f.ö en term man nästan enbart hör om det är vänsterpolitik folk är ”medvetna” om…). Så om DNs beräkningar överhuvudtaget kommer i närheten av sanningen så faller hela argumentationen som ett korthus. Nu ska man givetvis ta dessa beräkningar med en nypa salt, med tanke på tillvägagångssättet. Men även om sanningen bara är hälften så illa så är det illa nog.

Som ett brev på posten kommer givetvis dementierna från vänsterhåll, egentligen inget fel i det. Självklart ska en anklagad organisation ha rätt att försvara sig. Dock är det alltid intressant att se hur detta försvar ser ut. F.d ordföranden Ali Esbati klagar – helt riktigt – på beräkningsmodellen, men nämner ingenstans att det mycket väl kan förekomma oegentligheter (vilket ändå måste anses vara relativt bevisat, även om siffrorna varierar). Däremot passar han på att, i lätt konspiratorisk anda, mena på att man inte kan förvänta sig så mycket annat av media som går på korståg mot vänstern:

För egen del var det länge sedan jag gav upp varje tanke på att det som händer i verkligheten på något sätt ska avspegla sig i medierapporteringen om allt som rör vänstern, så det är jämna plågor.

Från officiellt Ung Vänster-håll framkommer heller inget direkt nytt:

DN:s ”avslöjande” bygger på gamla uppgifter som redan figurerat i pressen. Ung Vänster har också sedan tidigare tillsatt en utredning om vad som egentligen hänt i Jämtland bestående av en av förbundets revisorer och förbundsstyrelsens ansvariga för Jämtlandsdistriktet. Den utredningen kommer enligt planerna att bli klar i slutet av juli i år.

Men samtidigt kommer de heller inte med några uppgifter som motbevisar det hela. Det minsta man kan begära när drevet går är att de faktiskt redovisar exakt hur det ligger till så slipper man alla spekulationer eller uträkningar.

Från vänsterhåll (som Esbati ovan) så hörs det rätt ofta gnöl om att det bara är vänstern som granskas (eller i alla fall granskas hårdast) – Ung Vänster och SSU. Det ligger en hel del i detta, speciellt om man kollar på medias rapportering men samtidigt har jag svårt att se nåt ”konspiratoriskt” i det hela, utan snarare ganska naturligt. Ung Vänster är det ungdomsförbund som har fått mest i bidrag, och SSU är ungdomsförbund till det statsbärande partiet vilket gör en hårdare mediagranskning av dem fullt legitimt ur journalistisk synvinkel. Och det där med journalistik och vad som anses vara viktigt går ju trots allt i vågor: ena veckan är det borgerligheten som granskas och andra veckan vänsterblocket. Och mycket hänger givetvis ihop med Makt – ju mer politisk makt ett förbund eller parti har desto intressantare är det givetvis att granska det. Och faktum är att i princip alla stora politiska ungdomsförbund har varit utsatta för granskning både från media eller myndigheter genom åren.

Med tanke på den senaste tidens bidragskaruseller gör kanske granskningen än viktigare, och jag kan hålla med vänsterfolket om att det faktiskt är på sin plats att granska även de borgerliga ungdomsförbunden igen (fast en del ur vänstern använder det nästan som bortförklaringar för sitt eget fusk, som om två fel gör ett rätt…). Det är märkligt hur slapphänt det har varit med dessa bidrag i Sverige. Trots att det gång på gång påpekas om oegentligheter så verkar inte kontroll vara norm, utan bidragen fortsätter att kastas ut.

Hur gör man då för att komma till rätta med problemen och förhindra att de upprepas igen? Det finns egentligen bara ett svar – skippa bidrag som är kopplade till antalet medlemmar eftersom det nästan är att uppmuntra till en hög ”kreativitet”. När det gäller de politiska ungdomsförbunden så kan jag tänka mig två lösningar; en kompromisslösning och en radikal lösning. Kompromisslösningen är att bidragen är kopplade till respektive moderpartis mandatfördelning i exempelvis Riksdag eller kommunfullmäktige. Det radikala förslaget är helt enkelt att skippa bidragen helt och låta organisationerna klara sig själva på exempelvis medlemsintäkter, försäljning, sponsring och liknande. Varför skulle t.ex en förening som lever över sina tillgångar (bidrag är bidrag – ingen tillgång) ha mer existensberättigande än exempelvis företag i samma situation? Det tål att tänkas på.

Live Shit.

Lördagen den 2 juli är det dags för årets stora musikspektakel, uppföljaren till mastodontpekoralet Live Aid, nämligen Live 8, där tanken är att ”påverka ledarna för världens åtta mäktigaste länder – Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Ryssland, Storbritannien och USA – som träffas för G8– mötet i skotska Gleneagles 6– 9 juli.”

På scenen i fem städer står en massa övergödda rockmiljonärer och föredettingar för att ”bekämpa fattigdomen i världen”. Och bas för det hela är – precis som vid Live Aid 1985, sir Blob Geldof (jisses, hans hår skulle kunna alstra tillräckligt med statiskt elektricitet för att säkra U-ländernas energiåtgång för flera år…)

Än så länge har jag inte riktigt förstått syftet med spektaklet, eller jo syftet förstår jag väl, men hur de hade tänkt gå till väga – vad är deras lösning på fattigdomsproblemet egentligen? Bobban själv säger

Vi förstår precis vad som krävs för att frigöra de svaga, de hungriga och de sjuka från dessa fruktansvärda levnadsförhållanden. Och nu är det dags att göra det.

Men kom igen – VAD är det som krävs då? Det vore intressant att se om jag och Bob und das ”rockelit” delar samma syn, att frihandel, ekonomisk tillväxt, stärkt äganderätt och andra småsaker är oehört viktiga delar om man vill motarbeta fattigdomen – det vore ju givetvis bra om de förstår detta. Men – tyvärr – när artister uttalar sig om politik brukar ofta ”lösningarna” var precis tvärtemot den mesta empirin. Så därför, Bob, berätta för oss vad det är för krävs. Du som förstår precis.

Som tur är (!!) så sänder vår fina Fria Television jippot i sin helhet, de vann den i dragkamp mot Elaka Kommersiella TVn vilket gjorde att programchef Mikael Österby gjorde ett lätt bajsnödigt uttalande till Aftonbladet:

Med tanke på att galans syfte är att bekämpa fattigdomen i Afrika så känns det extra viktigt att vi kan visa hela galan utan avbrott för reklam

Oh…Jebus..help me!

Får hoppas att den 2 juli är en solig dag, då ska jag sitta i en solstol vid Vätterns strand, lapa på en paraplydrink och fundera på vad jag kan göra för att minska fattigdomen. Hitta nån afrikansk produkt att importera till Sverige till exempel, eftersom handel är en av de viktigaste sakerna. Sen ska jag fundera på om det faktiskt inte är en god idé att skolka från TV-licensen ytterligare ett tag till…

"Jag är inte korkad – jag är Göteborgare"

Öppet brev till Folkhälsominister Morgan Johansson:

Hej Morgan

Du tycker ju om att förbjuda det mesta i folkhälsans namn, är det inte snart dags att en gång för alla föbjuda denna äggmökiga plåga som drivit över vårt land i årtionden, och som korkade individer från västkusten använder som bortförklaring när de har tokfel – nämligen den där j***a ”Göteborgshumorn”.

Bara senaste veckorna har jag två exempel på hur denna ”humor” (eller brist på densamma) förpestar vår tillvaro. Vi kan ju till exempel ta Högsta Domstolens ordförande, Bo Svensson, som skyllde ett djupt olämpligt uttalande på att han var göteborgare.

Nu senast är det den tokroliga marxistiska haveristbloggaren och ”journalisten” Hankins, som först skrev ett ”kul” inlägg om liberala bloggar. Som vanligt beskylls alla som inte delar hans syn med att vara humorlösa (kul kille som sagt var) och som kommentar i bloggen Viskningar och Rop så skyller han dumheterna och rena felaktigheter på – surpise – ”göteborgshumorn”!

Så snälla Morgan! Tag ditt ansvar. Gör något åt denna farsot som sprider sig, innan vi alla är drabbade. Sen så kanske du även kan tipsa om vem mer man ska kontakta. Konsumentverket kanske – eftersom denna s.k. ”göteborgshumorn” faktiskt är falsk varudeklaration, då den de fakto saknar just humor.

Är det inte snart dags att skicka Hankins och Svensson till interneringsläger tillsammans med Oldsberg, Brandeby, Malmberg, Eriksson och allt vad de nu heter?

Högaktningsfullt
Daniel, bekymrad medborgare

PS! Tacka vet jag Stockholmare – de har aldrig påstått att de har humor och har heller aldrig försökt visa att de skulle ha det. All heder till dem! DS!

Tankar kring rökförbudet.

Nu har jag varit ute på krogen för första gången sedan det omdiskuterade rökförbudet trädde i kraft den första juni (ja, jag går ut alldeles för sällan…). Och min första spontana reaktion är: ÄNTLIGEN!

Nu kan man äntligen komma hem från krogen utan att kläderna luktar som ett gammalt askfat eller att man snyter ur sig svart snor dagen efter eller låter som man ska hosta upp sina lungor.

Alltså kan jag tycka att rökförbudet trots allt inte är så dumt.

Nu får jag säkert kritik från mina liberala kamrater som ser det som en frihetlig rättighet att bolma på restauranger, och som ser förbudet som ytterligare en av Statens åtgärder för att detaljstyra våra liv. Visst – det ligger en del i det. Men var i den liberala ideologin ges individer rätten att förstöra miljön och luften för alla andra? Folk ska givetvis ha rätt att röka, men ska de verkligen ha rätten att blåsa ut sin gift över alla andra som råkar befinna sig i närheten? Nej, anser jag. Grundtanken i den liberala ideologin är att den enes frihet slutar innan den inkräktar på andra människors frihet – lev ditt liv som du vill så länge du inte skadar någon annan eller inkräktar på dennes frihet. Och ser man det ur min synpunkt så har rökning på krogen både begränsat andras frihet och skadat deras hälsa.

Den har begränsat friheten för tusentals människor som inte tål/gillar rök och därför inte haft möjligheten att gå till vanliga uteställen (jag snackar alltså inte cigarrbarer eller liknande) på grund av det ihärdiga cigarettbolmandet. Likaså så är det allmänt känt att passiv rökning skadar i nästan samma omfattning som aktiv rökning.

Sålunda kan man alltså se rökförbudet – hur paradoxalt det kanske låter – som en frihetsreform. Friheten för de dryga 80% av befolkningen som inte röker att kunna vistas i en rökfri krogmiljö.

Däremot kan jag invända mot att förbudet är så kategoriskt. Det vore t.ex önskvärt att exempelvis låta cigarrbarer få tillstånd eller möjligheten för krogar att ha rökrum, med god ventilation, där det faktiskt är tillåtet att förtära dryck i kombination med rökverk. Konjak och cigarr hör ju t.ex ihop, och med förbudet så avstängs alla möjligheter att intaga denna fantastiska kombination ihop. Där kräver jag bättring!

Efter rökförbudet på krogen så diskuteras det även lagförslag mot rökning även i lägenheter eller på balkonger – och skulle det bli så så går givetvis Staten alldeles för långt. Hur jag röker, super eller knullar inom hemmets vägar har givetvis de inte med att göra alls. Inte ett jäkla dugg. Däremot så borde faktiskt hyresvärdar kunna ha rätten att bestämma om deras hyresgäster har rätt att röka eller ej i deras fastigheter, men som sagt var – det ska Staten inte lägga sig i.

PS! Undertecknad tycker att meningar som ”nu känner man hur illa det egentligen luktar på krogen” inte alls fungerar som argument mot rökförbudet. Jag känner hellre doften av svett och öl än förstör mina lungor helt ofrivilligt.

Undertecknad feströker även i bland, men i 90% av tillfällen jag går ut gör jag det inte (jag rökte på ”heltid” fram tills för 5 år sen). Och de gånger jag har valt att feströka så är jag medveten om följder såsom hosta och att man luktar som ett askfat. Då är det helt frivilligt till skillnad från de andra gångerna. DS!

Mer om världens situation.

Häromdagen skrev jag om tillståndet i världen och hänvisade bl.a till grafik hos SVT om barnadödlighet. Nu visar det sig att SVT har haft en chat (vilket jag missade i Johan Norbergs inlägg men upptäckte nu) med professor Hans Rosling, om just detta och annat om vår värld. Om ni inte redan läst det så tycker jag att ni genast rusar till SVT och kollar upp det. Rosling säger mycket kloka saker. Bl.a:

Fråga: Är kapitalismen/marknadsekonomin en förutsättning för långsiktig ekonomisk utveckling? Går kapitalism och demokrati hand i hand även i tidigare låginkomstländer?
Svar: Marknadsekonomi är absolut nödvändigt men även totalt otiullräckligt. Demokrati förljer inte automatiskt med ekonomisk tillväxt, det är en egen kamp.

[…]

Hur stor roll har internationella hjälporganisationer i välståndsarbetet?
Svar: Det har en viktig roll men inte avgörande. Om det finns en hopplös diktator så är det inte mycket bistånd kan göra annat än att lindra lidande. Men om regeringen är bra i Landet så kan bistånd vara till stor nytta. Det är detta som är det svåra med bistånd, där det behövs mest är det svårast att få god effekt.

[…]

Hej Hans! Mitt namn är Abdul Qadir och såg nyss ditt inslag på akutellt. Jag kommer själv från Bangladesh, är 17 år (18 till sommarn) men är född här. Hur som helst, jag undrar om man skulle kunna hjälpa Bangladesh på något sett under sommarn nu då jag är arbetslös och inte har något speciellt för mig, vill inte sitta hemma och lata mig bara. Undrar om man kan hjälpa till med något eller liknande. Är även beredd att åka ner dit, gör det ganska ofta också. 🙂 /A.Q.
Svar: Försök hitta på något som du skulle kunna importera från Bangladesh och sälja i Sverige.

[…]

Fråga: Begreppet rättvis handel kopplar man väl ihop med att arbetarna bakom produktionen fått en ok lön, snarare än frihandel.
Svar: Jo men verkligheten är mer råddig, vad är OK lön? Det gäller att stödja arbtarnas vilkor och skydda miljön utan att det leder till uteblivna investeringar.

[…]

Fråga: Många av de fattigaste får det bättre men andelen extremt fattiga i världen är lika stor som tidigare beroende på befolkningsökningen. Jag tycker Du är alldeles för optimistisk.Är det inte så att om alla skall få det lika som Du uttrycker det måste vi rika sänka vår levnadsstandard betydligt? Jordens resurser är ju trots allt begränsade. Ingemar Berglun
Svar: Jag tycker du är alltför pessimistisk. Visst är resurserna begränsdade men vårt sätt att utnyttja dem kan förbättras. Vi måste ändra vårt levnadsmönster, men jag är inte övertygade om att det blir sämre standard. Det har ofta sett mörkt ut under histriens gång. Jag vill inte på något sätt förminska de offantliga problem som världen står inför, men det är faktiskt värt att glädjas åt att kvinnorna i bangladesh numera inte behölver begrava så många barn opch att världens befolkning växer saktare nu än för en generation sedan.

Ja, det var bara ett axplock – läs gärna hela chatten som sagt var. Nyanserat och pedagogiskt.

PS! jag skrev ju att jag skulle ladda batterierna och inte återkomma med inlägg förrän till helgen, men detta kvalificerar knappt som ett inlägg utan bara som ett litet tips för er som – liksom jag – har missat professor Rosling. Så där nu slipper ni klaga på att jag ljög 😉 DS!

Laddar batterierna.

Det har varit lite tunnsått här ett tag, det har varit en massa annat som gjort att jag inte har tagit tag i skrivandet. Jag har inte kommenterat EU, nationaldagen eller andra saker som händer omkring oss. Men misströsta inte – nu laddar jag batterierna här ett par dagar och återkommer till helgen. Förhoppnigsvis.

Bättre och bättre dag för dag.

Jag tillhör en av de som på det stora hela har en positiv syn på världens utveckling, och gärna visar upp motbilder mot domedagsprofeter och pessimister. Vi får intrycket att tillståndet i världen enbart blir sämre och sämre, de fattiga blir fattigare, krig, diktaturer och annat elände bara ökar. Detta är givetvis inte sant, faktum är att världen blir bättre och bättre och i en – ur historisk synvinkel – rasande takt. Det har hänt mer förbättringar de senaste 100 åren än de 1000 åren innan dess (även om det visserligen finns bakslag). Detta har jag skrivit om tidigare, bl.a här.

Idag hittade jag, via Johan Norberg, lite pedagogisk grafik hos SVT, som ytterligare bevisar detta genom att kolla på barnadödligheten i världen.
Mer grafik om tillståndet i världen hittar ni hos Gapminder.

Döda alla jävla spammare.

Genom hårdare spamsskydd har jag lyckats bli av med alla kommentarsspam, men nu har nästa plåga dykt upp. Nämligen så kallad referal spam. Det fungerar så att det ser ut som om en sajt, exempelvis en spelsida, har länkat till min blogg och skickat x antal besökare hit därifrån. Många bloggare väljer nämligen att visa exempelvis tio senaste ”referals” på sin sida, och genom att spamma det – och alltså få en länk från bloggar – så får de här aporna högre page rank i Google. Jag har ingen sån funktion på Subjektiv, men de syns tyvärr i min statistik och fuckar upp den fullständigt. Statistiken visar nämligen de 30 sidor som har genererat flest besök till min sida. På grund av dessa kukhelvetessatans spammare så tar de upp typ 20 av de 30 platserna, vilket gör statistiken värdelös.

Jag har god lust att ställa upp dessa förbannade spammare mot en vägg och i god leninistisk anda skjuta dom* en efter en.


Fotnot*:
Jag är emot dödsstraff så jag skulle nog nöja med mig att trycka in vassa bambustickor under naglarna på dem.

Musikutmanad!

Jag har inte bara blivit bokutmanad. Nu har jag blivit musikutmanad också. Av Dennis. Nu väntar jag bara på en filmutmaning!

1. Hur stor datamängd på din(a) dator(er) upptas av musikfiler? alt. Hur många cd- och vinylskivor äger du?
På jobbet har jag 9 gb MP3-or, hemma är det ca. 3,5 gb. Jag har ungefär 600 CD-skivor och kanske 100 vinylskivor. Mycket musik blir det.

2. Senast inhandlade skiva?
Bruce Springsteen – Devils and dust

3. Senast spelade låt?
Jeff Buckley – Hallelujah. En fantastisk tolkning av en Leonard Cohen låt. Så jävla bra att det gör ont.

4. Nämn fem skivor som betyder mycket för dig.

Bara fem? Oj. jag har säkert 100 skivor som betyder sjukt mycket. Men om jag ska försöka välja ut fem som har format min smak så blir det just nu:

Depeche Mode – Violator
Kraftwerk – Man Machine
New Order – Substance
Joy Division – Unknown Pleasures
Slowdive – Souvlaki

Reaktionär smak? Jag? Trams…

5. Nämn tre låtar som inte finns med på skivorna ovan, men som betyder mycket för dig.
Bright Eyes – No lies, just love
Kristofer Åström – All Lovers Hell
Kent – Ingenting någonsin

Fråga mig om vecka och du får ett helt annat svar…

6. Utse tre personer att skicka vidare frågorna till.
Copyriot, Yukio och Infidel.