Men jag får hålla med om att Anakin blir rätt platt i vissa lägen.

Men samtidigt kan jag få känslan av att det skulle varit smart av Lucas att ta hjälp utifrån av någon riktigt bra coach för skådisar. Någon som har kapaciteten att locka fram det bästa, han själv är ju inte någon mästare på den fronten.

Jag gillade faktiskt filmen, men blev ändå störd eftersom den hade potential att vara så mycket mer.

Tänk hur mycket som sägs med så små åthävor i en film som Blade Runner… Där hela dödens enigma, tragik och skräck fångas i en enda mening på slutet:
“All those moments will be lost in time… like tears… in rain…”

Anakin framstår i kontrast som en tjurig unge. Borta är det som diskuteras av Last – republikens dysfunktionalitet, borta är Jediriddarnas problematik – samma som det katolska prästerskapets, att trycka ner känslor istället för att vända dem till något positivt.

Borta är hela balansperspektivet med Skywalker som den som skulle balansera kraften – något som enligt mig endast skulle kunna göras genom att ta båda sidors styrka och förena dem till något större. Den ena sidan har blivit fyrkantig och omänsklig den andra manipulativ, impulsiv och amoralisk. Men båda behövs.

För övrigt så när Anakin väl har blivit Darth Vader så blir det nästan som hämtat ur Simpsons (tänk principal Skinner) när han vrålar ur sitt “nooooo!”

Grejen är ju den att det är kanske den mest spännande storyn i hela serien filmer – psykologi mitt i all rymdsåpa. Kunde ha varit sämre, men jag lämnade ändå filmen med lite fadd smak i munnen.

När det gäller senaste SW-filmen så tror jag att Haydens träiga skådespeleri satte stopp för mer om Anakins väg mot ondskan. fast träigt skådespeleri har aldrig hindrat G. Lukas förr

Resonemanget skulle lika gärna kunnat handla om Hitler och Tredje Riket. Hitler hade liknande syn som Palpatine och Anakin på demokratins funktionalitet och av ungefär lika goda skäl.

Tyskland hade sett sig förudmjukat, tandlöst, ekonomiskt instabilt och kaotiskt med ett parlament som var handlingsförlamat, rebeller som ville införa sovjetisk kommunism, rövarbaroner (gulashbaroner) som utnyttjade sina tillgångar för att närmast ockerlikt berika sig själva etcetera.

I slutändan handlar det om vilka rättigheter man är villig att ta sig och med vilken legitimitet. Palpatine saknar legitimitet eftersom han i flera steg manipulerar sin väg till absolut makt. Skälet till varför han söker makten blir då sekundärt eftersom han kommer dit med händerna röda av blod och tungan svart av lögner.

Det är här jag har mest negativt att säga om vissa neokonskribenter. De har en tendens att tro att ändamålen helgar medlen och bara se till resultat och inte till metoder – det ger oss fenomen som Abu Graib och Guantanamo. Börjar man ursäkta övertramp i “ett gott syfte” så gör man bara det gamla talesättet sant:
“Vägen till Helvetet är kantad av goda föresatser”

Men jag predikar för kören tror jag… ;D
En tendens jag har ibland.

För övrigt anser jag att den senaste filmen sög mindre än de två förra, men att den inte skulle lidit av att gotta sig mindre i effekter och fördjupa Anakins väg mot Darth Vader lite mer – den delen känns lite rumphuggen och inte helt trovärdig.