Smålarvigt påhopp från Mymarkup.
Eftersom jag alltid fÃ¥r reda pÃ¥ saker sist (jag lovar – det är sant!) sÃ¥ märkte jag först idag att svenska bloggvärldens grand old man, Erik Stattin pÃ¥ Mymarkup kom med ett smÃ¥larvigt pÃ¥hopp mot mig och mot Subjektiv i söndags kväll. Under rubriken Du är historiker, jag är historiker skriver han:
Vi älskar nivelleringen: Per Svensson, kulturredaktör pÃ¥ Expressen, länkar, gissar jag uppskattande till första delen i en gissningsvis lÃ¥ng (och förhoppningsvis mer innehÃ¥llsrik) serie av inlägg i bloggen Subjektiv.se som vill nyansera (jag ser det som det) en artikel av Ã…sa Linderborg i Aftonbladet om borgerlighetens bild av 1900-talets historia. Linderborg är lektor och disputerad forskare vid Uppsala universitet. Räknar man ihop högskolepoängen bland de lärde hos Subjektiv.se fÃ¥r man säkert ihop en…20, 40 stycken.
Vi börjar med det sistnämnda. Erik har givetvis inte en aning om hur mÃ¥nga högskolepoäng jag har utan gissar här. Jag har visserligen inte sÃ¥ mÃ¥nga i historia, även om jag har läst det – men han nämner faktiskt inte nÃ¥got ämne. Även om jag inte var den mest ambitiösa studenten i Sverige sÃ¥ lyckades jag i alla fall skrapa ihop en hel del mer än 40 högskolepoäng totalt under de 6-7 Ã¥r jag snurrade runt pÃ¥ svenska akademiska institutioner pÃ¥ 90-talet. Och dÃ¥ räknar vi inte in de poängen mina läsare som pÃ¥ ett föredömligt sätt fört diskussionen om Linderborgs tokigheter vidare genom sina pÃ¥ mÃ¥nga sätt strÃ¥lande kommentarer. Men vi lämnar det med högskolepoäng därhän nu, eftersom det egentligen inte är det som är det intressanta.
Det intressantaste är att Erik här begÃ¥r samma misstag som även nÃ¥gra av mina “kommenterare” gjort, att ta Linderborgs akademiska meriter som nÃ¥got slags bevis pÃ¥ att hon skulle ha mer rätt än vad jag eller hennes andra kritiker har. Ett exempel:
Undrar hur många av er som blir lika välutbildade och kunniga, som de ni klagar på.
Men bara för att man har en helskotta massa högskolepoäng inom ett visst ämne, exempelvis historia, eller till och med doktorerat så betyder det inte att man per automatik är expert inom hela ämnet. Att man är dokumenterat duktig på Arbetarrörelsens historia är inte någon som helst garanti för att man kan mer om andra världskriget eller Vietnamkriget än den genomsnittliga historiestudenten. Det är inte ens säkert att man har större kunskaper än en akademiker som inte är historiker, men som samtidigt är väldigt intresserad av ämnet och läst på om det.
Det är alltså ingen som helst garanti att allt en doktor i historia säger faktiskt stämmer med verkligheten. Men jag kan hålla med om att man faktiskt föranleds att tro detta, just p.g.a respekten för de akademiska meriterna. Därför är det ännu mer uppseendeväckande att se att även de kan ha tokfel.
Om man nu förblindas av akademiska meriter så borde ju även exempelvis professorerna Bo Södersten (kontroversiell nationalekonom) eller Eva Lundgren (kontroversiell genusforskare) alltid ha rätt? Hemska tanke.
Men det intressenta med den här debatten och de som hänvisar till Linderborgs akademiska titel är att ingen hittills har kommit med konstruktiv kritik på det jag eller mina läsare har skrivit om ämnet. Det vore betydligt intressantare att läsa än sarkastiska kommentarer om mina högskolepoäng (eller brist på densamma).
Fan. Nu blev jag sådär upprörd och skrev ett mastodontinlägg igen. För att bemöta en kort notis som säkert knappt nån annan äns brytt sig om. Får ta och lugna ner mig så jag inte slutar bland rättshaveristerna.
—
PS! NÃ¥n fortsättning pÃ¥ Historien enligt Linderborg lär inte komma. Jag har ju med mina blygsamma akademiska meriter inte en chans att kunna mäta mig med en sÃ¥dan akademisk gigant. Äh… skojar bara. Faktum är att kommentarerna till första delen gott och väl täckte in det jag hade tänkt säga i andra delen. SÃ¥ det är ingen idé att ni sitter vakna framför era RSS-läsare och väntar pÃ¥ den spännande fortsättningen. DS!
Stå på dig Daniel;) Spelar ingen roll vilken utbildning Åsa har iom att hon förvanskar den så att den ska passa hennes egen agenda.
För övrigt har Alicio lite givetvis obildade synpunkter på hennes o Eriks senaste givetvis korrekta syn på motståndet i Irak i dagens Aftonbladet,hepp!
Daniel, du behöver inte ens bemöta sÃ¥dana larviga pÃ¥hopp som ovan. “Historien enligt Linderborg” är ett utomordentligt bra inlägg som med sina sakargument sätter punkt för just den debattrÃ¥den. Linderborg är vederlagd, end of story. Och det säger jag som har nästan 200 högskolepoäng
Vore rätt tirst om man skulle leva livet eftertesen mest poäng har rätt… vore intresant att höra om mym skulle ge mig rätt i (TYP) alla miljö/kemi/teknikfrÃ¥gor i svenska blogg-världen…
Det är ju självklart att ett blogginlägg är mer korrekt än en historiker! Att doktorera i ett ämne gör att man säker enbart kan något om en sak, när man sedan ger belägg.
Den logiken slår ju nästan relativitetsprincipen.
Ã…sa är en intressant person som jag gärna ser mer av och de flesta av de jag har träffat och pratat med hÃ¥ller med. Kul att jag enbart har stött pÃ¥ kritik mot henne frÃ¥n höger. Jag har iofs stött pÃ¥ mÃ¥nga inom högern som ocksÃ¥ hÃ¥ller med och nästan samtliga “opolitiska”. Vänstern som gillar henne är ju mer logisk
Karl: jag har inte påstått att blogginlägg är mer korrekt än historiker, däremot är det viktigt att inte svälja allt som en forskare säger, även de kan ha ideologiska skygglappar.
Du kanske tycker hon har rätt på de punkter som jag och mina läsare anser har fel, så fall är du välkommen att diskutera sakfrågan. Som det är nu faller du i samma fälla som den jag nämner ovan.
Sen är det faktiskt ingen höger-vänsterfrÃ¥ga egentligen. Hade samma galenskaper skrivits av en “höger”-person eller “opolitisk” hade det fortfarande varit lika felaktigt.
Det märks att de inte har några som helst argument i sak eftersom de kommer dragandes med meriter. Det säger en hel del.
För det första så kan de inte ha någon större erfarenhet av universitet/högskola för då vet man att det både finns geniala akademiker och inkompetenta akademiker.
För det andra så är det intressant att personer till vänster tar till det där argumentet om meriter. Jag som trodde att vara till vänster var att se förbi klasser, grupperingar och meriteringar. Det ska tydligen till liberaler då det ska tänkas fritt.