Jag måste hurra åt dagens dom i EG-domstolen om det svenska läkemedelsmonopolet. Förhoppningsvis så är drar snart monopolet sin sista suck, även om regeringen envist håller fast vid att “Apoteksmonopolet blir kvar“.
Ett avskaffat monopol är ytterligare ett steg i rätt riktning, en riktning där svenska folket blir lite mer myndiga. För egen del handlar det inte så mycket om rätten för privata företag att sälja läkemedel egentligen. Det handlar snarare om rättigheten för oss medborgare att exempelvis kunna köpa ett paket huvudvärkstabletter när vi behöver, utan att vara hänvisad till Apotekets 9-18-tider eller till jourapotek på sjukhus. När jag exempelvis hade huvudvärk i söndags kväll och inte hade en enda tablett hemma så hade jag velat ha samma möjlighet som människor i så många andra länder har (ja, de flesta) – nämligen att kunna springa ner till närlivsbutiken i kvarteret och köpa ett paket Alvedon. Idag har jag inte den möjligheten – det är bara att härda ut eller kolla om grannarna har några tabletter att låna ut. Givetvis helt vansinnigt.
Kritikerna hävdar att det är en folkhälsofråga och att elaka företag minsann inte ska tjäna pengar på folks lidande. Fuck´em. På vilket sätt är det bra för folkhälsan att en halv söndagskväll förstördes för min del på grund av att jag hade huvudvärk? Jag hade gladeligen gett en elak kapitalist en femtilapp för de åtrovärda tabletterna. Jag tjänar på det. Och det gör liksom inte nåt att även företaget som säljer dem till mig gör det. Det är en win-win-situation.
Att avskaffa monoplet handlar givetvis inte om att ge ICA rätt att sälja receptbelagd medicin, även om man kan tro det när man läser kritikerna. Om vi tar Norge som exempel – som avvecklade sitt monopol för en sisådär 4-5 år sen (vilket f.ö lett till ca 30% fler apotek), så krävs det att man har anställda som är utbildade apotekare för att hantera receptbelagda läkemedel. Sen finns det ett antal receptfria läkemedel som säljs i butiker eller bensinmackar, under vissa restriktioner. Så bara för att vi förhoppningsvis släpper monopolet fritt i Sverige så innebär det inte nån slags tokfri läkemedelsmarknad där man kan gå in på Nisses Chark och köpa sig ett ton alvedon och lite morfin. En del verkar tro att motsatsen till statliga monopol är att släppa all kontroll och alla restriktioner. De har givetvis tokfel.
Monopolkramarna är många en dag som denna, men som Henrik Alexandersson skriver så är Miljöpartiets Carl Schlyter argast av dem alla. Han tillhör verkligen en av de som har missuppfattat det mesta:
Marknadsliberalerna har segrat, nu ska profiten och inte vetenskapen styra vilka läkemedel folk ska erbjudas för behandling. Varför ska EU ständigt utse Sverige som försökskanin för sina nyliberala experiment? Även receptfria läkemedel kan vara starka saker som måste tas i rätt dos, vid rätt tid för rätt symptom. Paracetamol som t ex finns i Alvedon kan man få leverskador av. Vad ska kassapersonalen på snabbköpet svara när man frågar om möjliga biverkningar? säger Carl Schlyter EU-parlamentariker för miljöpartiet.
Vi tar det punkt för punkt.
1. Vad menar karln egentligen med “nu ska profiten och inte vetenskapen styra vilka läkemedel folk ska erbjudas för behandling”? Kommer all läkemedelsforskning läggas ner om vi inte har statligt monopol på att sälja dem? Kommer priserna på receptfria läkemedel öka om konkurrensen ökar? Nä, han har troligen bara släng ur sig lite floskler här. Att kasta dynga på “marknadsliberaler” funkar alltid. Men nån får gärna förklara vad han menar – så jag vet vad jag ska diskutera.
2. Nyliberalt experiment? Excuse me! Sverige är tillsammans med ett fåtal planekonomier i tredje världen (som Nordkorea och Kuba) de enda länderna med apoteksmonopol. Det går tydligen att ha konkurrens på området i typ 90% av världens länder, så givetvis går det även i Sverige. Att påstå att det skulle vara ett “nyliberalt experiment” är så dumt så att klockorna stannar. Att veta vad man pratar om är tydligen inget krav för att sitta i EU-parlamentet…
3. Vad ska kassapersonalen på snabbköpet egentligen svara? Tja, troligen ingenting. Tar vi Norge som exempel så får inte butiker som säljer receptfria läkemedel, till skillnad från apoteken, svara på frågor. De får även bara sälja ett visst antal – fortfarande receptfria – läkemedel och varje kund får bara köpa ett begränsat antal paket per dag. Det är då upp till kunden själv att läsa innantill på paketet om eventuella biverkningar. Men för att förtydliga det – avskaffat monopol innebär inte att livsmedelsbutiker och snabbköp ska ta över apotekens roll. Däremot ska de komplettera dem med ett visst urval av receptfria läkemedel, som en service till alla oss som kan känna oss krassliga efter kl 18.00 på kvällen. Apotek med högutbildad personal kommer givetvis att fortsätta finnas kvar, även om staten inte har monopol.
Man får heller inte glömma att vi även i Sverige har bevis för att det går att sälja läkemedel i butiker, nämligen på mindre orter och i glesbygden där det finns apoteksombud istället för apotek. Om det fungerar på Visingsö – varför skulle det inte fungera i centrala Jönköping eller i Stockholm?
—
Uppdatering: Det finns en del i bloggvärldens ytterkanter som tycker det är kul att kasta ur sig ord som “rappakaljabloggare” – det är alla som inte delar vederbörandes åsikt (sist jag kollade hamnade både sossar, vänsterister, centerpartister, nyliberala och indiepoppar på dessa “listor”). Vederbörande påstår även fast och fullt att “Apoteksmonopolet blir kvar” helt p.g.a uppgifter som bygger på en bedömning från monopolkramaren och minstern Ylva Johansson. Samtidigt påstås det att Subjektiv inte har koll på läget. Tydligen tolkas det som att jag har påstått att som att monopolet har avskaffats p.g.a domen. Men är man det minsta läskunnig ser man redan i mitt inledande stycke att “förhoppningsvis så är drar snart monopolet sin sista suck”. Domen är ett förhoppningsvis ett steg i – vad som är min åsikt – rätt riktning. Rappakaljabloggare? Kasta sten i glashus säger Subjektiv.