Inför första maj.

Som den mörkerman jag Àr sÄ kommer jag Àr komma upp ur min hÄla och förklara att arbetarrörelsens dag Àr förlegad och bör lÀggas ner.

SĂ„dĂ€r – nu Ă€r det sagt. SĂ„ nu blir vĂ€l Ali glad.

Fast ska jag vara Àrlig sÄ bryr jag mig inte om folk vill demonstrera pÄ första maj, ja förutom nÀr ungar ur dagisgenerationen tycker det Àr kul att slÄ sönder saker.

Annars tycker jag det Ă€r smĂ„tt komiskt nĂ€r Socialdemokraterna demonstrerar. Okej för att grĂ€srötter tycker att det Ă€r vĂ€rt att protestera mot ett vilset och fifflande parti, det kan jag köpa. Men nĂ€r i princip varenda sosse-tĂ„g ska krönas av tal av nĂ„n partipamp eller politruk sĂ„ blir jag alltid konfundersamt road och oroad pĂ„ samma gĂ„ng. HallĂ„! Ni har haft makten i 60 av de senaste 70 Ă„ren! SĂ„ nĂ€r ni stĂ„r dĂ€r och talar om vĂ„rd skola omsorg sĂ„ Ă€r det liksom ingen annan Ă€n ni sjĂ€lva som ligger bakom hur det ser ut! Ni kan inte skylla pĂ„ att borgarna satt i regeringsstĂ€llning i tre Ă„r för mer Ă€n tio Ă„r sen. SlĂ€pp sargen och kom in i matchen! Ni… protesterar… mot… er… sjĂ€lva! NĂ€r ni samtidigt stĂ„r dĂ€r och sjunger Internationalen sĂ„ börjar man verkligen himla med ögonen. För trovĂ€rdighetens skull kan ni ju i alla fall skippa stycket “BĂ„d’ stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner”. Ni Ă€r vĂ€l för fan inga liberaler heller? StĂ„ för er politik, goddammit! Stat, lagar och skatter Ă€r ju vad hela socialdemokratin vilar pĂ„.

Nu Ă€r det visserligen inte bara sossarna som demonstrerar pĂ„ första maj. Men det börjar dĂ€r, och fortsĂ€tter vĂ€nsterut, via VĂ€nsterpartiet – dĂ€r de första kubakramarna och Leninisterna dyker upp. Sen accelererar det ju lĂ€ngre Ă„t avgrunden man kommer. Och ju lĂ€ngre man kommer ditĂ„t, ju mindre har de egentligen med arbetarrörelsen att göra. Helt enkelt för att de för fram en politik och ideologi som Ă€r för extrem för den normala arbetstagaren i Sverige. De flesta arbetare vill liksom inte ha kommandoekonomi och femĂ„rsplaner. Inte ens arbetslĂ€ger och systematiska avrĂ€ttningar av borgarsvin och aktieĂ€gare. JĂ€vla fjollor. Fast de Ă€r ju bara lurade av kapitalet mĂ„ste jag ju pĂ„peka. De vet inte sitt eget bĂ€sta. The story of communism.

Sen har vi ju de autonoma ocksĂ„. De som brukar slĂ„ sönder busskurer och Silja Line-butiker (Silja transporterar överklassen. De har pĂ„stĂ„tt det pĂ„ fullt allvar. Och att det Ă€r sant vet alla som har Ă„kt FinlandsbĂ„t…). Och de har ju inget med arbetarrörelse eller arbetarklass att göra överhuvudtaget. De vill ju – som jag tidigare har skrivit – undvika att jobba. NĂ€r resten av vĂ€rlden ser det som en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att ha ett jobb sĂ„ ser de det som en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att slippa jobba. Gulligt.

NĂ„t som Ă€r nytt för de senaste Ă„ren Ă€r The parade of the nerds, eller fildelarnas första maj tĂ„g, arrangerat av PiratbyrĂ„n. De försöker fĂ„ oss att tro att fildelning och piratkopiering Ă€r en politisk handling (nĂ€r troligen 90% av fildelarna och nedladdarna gör det för att det GÅR, inte för att de har nĂ„n agenda bakom…). Kortfattat gĂ„r deras demo ut pĂ„ att ge folket rĂ€tt att gratis ta vad konstnĂ€rer och kreatörer har gjort (ja, varför ska de ha rĂ€tt till vad alla andra ser som sjĂ€lvklart: att fĂ„ betalt för sitt arbete eller vad de tillverkar? Orimligt.) samt att ge gratis bredband till alla. En av parollerna Ă€r nĂ€mligen “VĂ€lfĂ€rden börjar vid 100 mbit”! Fan vad glad min mormor ska blir för sitt nya supersnabba bredband. Hon kommer fullstĂ€ndigt att glömma bort den dĂ€r höftoperationen hon aldrig fick för att det inte fanns pengar efter att alla fĂ„tt 100 mbit i hemmet. Men vad Ă€r en trasig höft mot möjligheten att lĂ€sa Aftonbladet pĂ„ nĂ€tet vĂ€ldigt snabbt? Ja, om hon hade haft en dator vill sĂ€ga.

Well, det var lite tankar om första maj, och eftersom jag föredrar Simpsons-maraton pÄ ZTV framför att beskÄda spektaklet pÄ plats, sÄ kan jag ju roa mig att lÀsa beskrivningen av förra Ärets demonstrationer. Det lÀr ju med all sannolikhet inte vara nÄgon större skillnad i Är.

Jag sÀtter tio spÀnn pÄ att sossarna krÀver mer resurser av sig sjÀlva, att USA kallas för fascistiska imperialister, att Ali Esbati kallar folkpartiet för rasister och att minst en av borgarklassens förhatliga busskurer eller telefonkiosker faller offer för lite revolutionÀrt vÄld. NÄn som vÄgar sÀtta emot?

Fri 29 Apr 2005 | Comments Off

Vad driver en liberal?

Dagens lÄnga text kommer av att jag fick inspiration frÄn Fredrick Federley som idag skriver en intressant post om Vad driver en socialist? Det som jag finner intressantast i texten Àr nÀr han beskriver sin bakgrund, som ger en bild av borgerligheten av idag:

Mina förÀldrar har aldrig haft det gott stÀllet ekonomiskt. Jag vet att det Àr ett helvete att leva under existensminimum, att aldrig Äka pÄ semester, att aldrig ha den nya cykeln, att aldrig fÄ en Amiga för det fanns inte pengar till det.[...]

Mina förÀldrar lÀrde mig tidigt att jobbet ger det du söker. Genom att jag sjÀlv har jobbat och tjÀnat pengar har jag kunnat fÄ det jag har önskat. Att Äka pÄ Salafestivalen, resan till London och datorn jag ville ha fick jag jobba ihop sjÀlv. Underliggande genom hela min uppfostran har varit att hederlighet och hÄrt arbete lönar sig Àven om det kan ta tid till belöningen kommer.

NÀr jag vÀxte upp och gick i skolan sÄ var bilden av unga borgerliga den av vÀlbestÀllda unga mÀn och kvinnor som gick med i Moderata Ungdomsförbundet för att supa till det och dissa arbetarklassen. Man hörde aldrig nÄgon tala med verkligt engagemang, att man verkligen trodde pÄ att den politiken kunde göra det bÀttre för lÄgavlönade. Det talades heller inte speciellt mycket om internationellt engagemang, hur fria ekonomier i kombination med demokratiska reformer kan förbÀttra villkoren för miljarder mÀnniskor. Det handlade mest om att försvara företagen, sÀlja sprit till minderÄriga och tycka sÄssar Àr sÄ dÀr allmÀnt korkade. Och givetvis skryta om hur framgÄngsrika ens förÀldrar var.

Nu vet jag inte om min bild av det tidiga 90-talets unga borgare Ă€r fĂ€rgad av att jag sjĂ€lv var “aktiv” (vĂ„r frĂ€msta aktivitet var kreativt bidragssökande…) inom MUF ett par Ă„r, eller om det verkligen var sĂ„ det lĂ„g till. Men sĂ„ hĂ€r i backspegeln kĂ€nns det som om det egentligen bara existerade MUF bland de borgerliga ungdomsförbunden. Visst, de andra fanns dĂ€r, men ungmoderaterna hade verkilgen sin storhetstid under det tidiga 90-talet och var klart dominerande. Carl Bildt var statsminister och livet lekte.

Men pĂ„ senare Ă„r har det hĂ€nt nĂ„got. Inte bara att ungdomar i större utstrĂ€ckning har radikaliserats och vĂ€nster och avgrundsvĂ€nster lockar relativt mĂ„nga med sig i förfallet (nĂ„n som för 15 Ă„r sen hört ordet “autonom”?). Även borgerligt sinnade, lĂ€s liberala, unga har förĂ€ndrats – vilket troligen hör ihop med vĂ€nsterns ökning. Den borgerliga vĂ€nstern syns idag betydligt tydligare. CUF och speciellt LUF tar idag minst lika mycket plats som MUF. Och det dyker Ă€ven upp fler och fler debattörer med en liberal agenda som saknar partibok – och med bloggandets genombrott ökar denna grupp snabbare Ă€n nĂ„gonsin.

I och med detta sÄ hÄller ocksÄ bilden av unga borgare pÄ att förÀndras. Den bild jag hade i början av 90-talet, fÀrgad av dÄtidens unga moderater, hÄller i princip pÄ att suddas ut. DÄ det förr var korrekta unga mÀn (frÀmst) som skröt om pappas framgÄngar och kramade storföretag Àr det idag en brokig skara. Det finns folk med arbetarklassbakgrund, det finns feminister, veganer, bögar och flator, invandrare och svennar. Det de har gemensamt idag Àr engagemanget och övertygelsen. NÄt som jag tidigare saknat.

Förra sommaren sammanfattade skribenten Per Andersson det hela i Expressen:

MÄlet Àr för unga borgare inte att gynna de redan rika. MÄlet Àr att skapa ett bÀttre samhÀlle för alla.
De lyckas bara inte göra sig begripliga.
Vem vet att den moderna borgerligheten vill stÄ pÄ de förtrycktas sida?

Det sammanfattar egentligen ganska bra vad jag vill mena med den hĂ€r texten. Det Ă€r viljan att skapa ett bĂ€ttre samhĂ€lle för alla som Ă€r liberalernas drivkraft. Och jag mĂ„ste nĂ€stan sĂ€ga att de Ă€r pĂ„vĂ€g att göra sig begripliga. Jag vet inte om det stĂ€mmer, jag har tidigare varit skeptisk, men börjar sĂ„ smĂ„tt kĂ€nna tillförlit och framtidstro. Visst – vĂ€nstern Ă€r fortfarande starkast bland unga – Ă€ven om just Ung VĂ€nsters framgĂ„ngar verkar bero till stor del utav pĂ„hittade medlemmar (liksom MUFs framgĂ„ngar i början av 90-talet) – men Ă€ndĂ„. Det Ă€r en kĂ€nsla jag har. Jag kanske har tokfel.

För samtidigt sĂ„ gĂ„r ju den unga vĂ€nsterns strategi ut pĂ„ att man inte behöver jobba. NĂ€r socialister traditionellt sĂ€tt vĂ€rderar arbete högst, som nyckeln till vĂ€lfĂ€rd, sĂ„ Ă€r unga socialister i mĂ„ngt och mycket fientliga till arbete. Man försöker sĂ€lja en ideologi som till stora delar bygger pĂ„ drömmen om lyckoriket, landet av mjölk och honung dĂ€r arbete knappt behövs och dĂ€r alla kan fĂ„ eller ta vad man behöver. Lika orealistiskt som religion men det Ă€r ju liksom svĂ„rt att övertyga dagisgenerationen (”alla fĂ„r medalj”) om raka motsatsen, att hĂ„rt arbete lönar sig. Men förhoppningsvis vĂ€xer de upp och inser att ingenting Ă€r gratis. Men vi fortsĂ€tter kĂ€mpa.

Wed 27 Apr 2005 | Comments Off

Bruce vs Marx

I dagens DN kan man lÀsa en recension av Bruce Springsteens nya platta Devils & Dust med den smÄtt underbart kultvÀnstriga rubriken Bossen borde lÀsa lite Marx. Jag blir nÀstan glad. Det Àr skönt att se att det gamla illadoftande proggliket lever pÄ DN Kultur:

Medan sĂ„ngerna Ă€r tydliga i sin solidaritet med arbetarklassen, de förfördelade och de som brukar kallas illegala invandrare, lyckas han samtidigt med konststycket att avpolitisera deras historier eftersom han konsekvent utelĂ€mnar deras motparter i konflikten; den republikanska administrationen, kapitalet och USA:s – för att bli konkret – illa fungerande arbetsmarknadslagstiftning. Sensmoralen blir dĂ€rför oftast urvattnad och lösningen pĂ„ karaktĂ€rernas tragiska belĂ€genheter i slutĂ€ndan en vag förhoppning om förlĂ„telse eller större vĂ€rdighet. Springsteen borde lĂ€sa lite Marx.

Springsteen Ă€r en del av den amerikanska berĂ€ttartraditionen, som kan vara nog sĂ„ politisk och samhĂ€llskritisk men med en till stor del avsaknad av den europeiska traditionens röda fanor och marxistiska analyser – vilket jag ser som styrkan i det hela. Ärligt talat – hur kul Ă€r marxistisk musik egentligen, dvs det som vi i Sverige ser som politisk musik? Historien talar mot att musik som blir alltför politisk stinker. Som exempel kan vi ta 70-talets svenska proggrörelse – som kanske Ă€r det största musikaliska brottet mot mĂ€nskligheten. NĂ„gonsin. Musik som var sĂ„ överpolitiserad att man bara krĂ€ks Ă„t det. Eller snarare garvar rĂ„tt Ă„t det:

Enhetsfronten vi nu formerar,
klasskÀnslan Àr vÄr kompass!
FramÄt till kamp och seger marcherar
arbetets enade Klass!
Hotfullt kapitalets trupper
stÄr vid vÄr horisont.
In i ledet ProletÀrer,
slut en Röd Front!

OvanstÄende citat Àr hÀmtat frÄn Knutna NÀvars DemonstrationssÄng. Kanske de grövsta musikaliska brottslingarna vi har haft i landet. Men samtidigt de mest komiska. Men de hade minsann lÀst pÄ sin Marx (vilket borde göra DN-skribenten Po Tidholm nöjd).

Utav dagens musikaliska marxister kan vi som exempelvis ta och nĂ€mna Dennis LyxzĂ©n som gĂ€rna kör ner politiska Ă„sikter i halsen pĂ„ oss, fast till skillnad frĂ„n proggen Ă€r det förklĂ€tt i en snygg förpackning, men budskapet Ă€r ungefĂ€r desamma. Ja, det har funnits och finns gott om band med en marxistisk vinkling – Ă€ven om de flesta har politiskt intellekt ungefĂ€r som en genomsnittlig 14-Ă„rig palestinasjal eller folkölspunkare (*host* LyxzĂ©n *host*) – och det blir sĂ€llan speciellt intressant.

Jag Àr dÀrför glad att skribent Tidholm inte hittar nÄgra marxistiska referenser i Springsteens musik, det gör musiken betydligt mer uthÀrdlig. Jag föredrar nÀmligen berÀttelser som tillÄter oss att tÀnka sjÀlv och inte trycka pÄ oss Äsikter. Musik som inte uttalat tar stÀllning för det eller det partiet eller den eller den ideologin. En musik som inte underskattar oss lyssnare och kommer med fÀrdigpaketerade lösningar. Först dÄ blir politisk musik intressant.

Fotnot:
Skivan dÄ? JorÄ, den Àr helt ok, ingen Nebraska direkt och den har nÄgra riktiga bottennapp. Men jag ger den ÀndÄ 3,5 av 5 i betyg.

Mon 25 Apr 2005 | Comments Off

Subjektiv pć övre halvan.

Jag kan konstatera att jag pĂ„ Internetworlds omröstning om Sveriges bĂ€sta bloggar hamnade pĂ„ den övre halvan, nĂ€mligen pĂ„ plats 21, och dĂ„ var det 50 som var nominerade – och totalt 212 bloggar som fick röster (man fick ju lĂ€gga till egna alternativ). Det mĂ„ste jag faktiskt sĂ€ga att jag Ă€r nöjd med. Eller nöjd och nöjd. Jag ska inte vara sĂ„ jĂ€vla ödmjuk, men det var helt okej. Fast med tanke pĂ„ hur fĂ„ det var som röstade sĂ„ kĂ€nns det som det kvittar. Totalt var det 2029 som röstade, men eftersom de fördelade sig pĂ„ över 200 bloggar sĂ„ förstĂ„r ni att det krĂ€vs inga enorma tal för att komma hyfsat till. Det krĂ€vdes enbart 47 röster för att komma in pĂ„ topp tio. SjĂ€lv drog man in hela 23 röster vilket alltsĂ„ placerade mig pĂ„ den övre halvan. Ints sĂ„ mycket, men tack Ă€ndĂ„ ni som röstade – jag tror faktiskt jag vet vilka ni Ă€r.

Grattis till Johan Norberg som drog hem förstapriset. Inte direkt förvÄnande om man sÀger sÄ, med tanke pÄ att han Àr en kÀnd debattör Àven utanför den snÀva bloggvÀrlden.

Thu 21 Apr 2005 | Comments Off

Gestapo Büro.

Tor pĂ„ Frihetsblogg har skrivit en lysande text om nazismen inom GB, eller Gestapo BĂŒro, som de heter internt. Detta Ă€r en viktig granskning och förtjĂ€nar nog minst en nominering nĂ€r nĂ€sta Ă„rs Guldspade ska delas ut till grĂ€vande journalister. Janne Josefsson hade inte gjort det bĂ€ttre. Vad Tor dock glömmer Ă€r den perversa sidan av GB, den med glassar som Daimstrut och Sandwich med sina uppenbara porrkopplingar. Men det Ă€r en annan diskussion. Jag skĂ€ms. Han hade inte alls glömt det. DĂ€remot missade jag det fullstĂ€ndigt trots att jag lĂ€ste texten noggrant (trodde jag). Jag fĂ„r skylla pĂ„ stress. Stress pĂ„ jobbet och stress av hotet frĂ„n alla glass-nazister som hotar oss.

Tue 19 Apr 2005 | Comments Off

Mer glassbrćk.

Det finns tydligen fler anti-rasistiska organisationer som inte Àr rÀdda för att framstÄ som de blev tappade i golvet som barn. Nu Àr det AntidiskrimineringsbyrÄn i Malmö som Àr i gÄng:

“Glassen 88:an Ă€r nazistisk”

Man fĂ„r vara bra jĂ€vla pantad om man pĂ„ fullt allvar tror att 88:an Ă€r nazistisk. Det Ă€r betydligt mer lĂ„ngsökt Ă€n det löjliga Nogger-fallet. Visst, inom en liten snĂ€v krets mentala kalhyggen – also known as skinnskallar – sĂ„ anvĂ€nds sifferbenĂ€mningen 88 som en kod för Heil Hitler.

Vad Ă€r mer nazistiskt i sĂ„ fall? Absolut Vodka – den har varunummer 88 pĂ„ systemet. Radioamatörkoden 88 – som enligt dem betyder Puss och Kram. Bullshit. Klart att radioamatörer Ă€r nazister. SkateboardmĂ€rket 88 helt klart. Ericsson har flera telefoner som innehĂ„ller sifferkombinationen 88. Ja – och sĂ„ vidare. Nazisterna Ă€r överallt.

Sen fĂ„r vi inte glömma alla som innehĂ„ller siffrorna 18, som ju som vi alla vet stĂ„r för Adolf Hitler, heller för den delen . Note to self: ring inte 118 118! Och inte minst 14, som syftar pĂ„ texten syftar pĂ„ antalet ord i texten “We must secure the existence of our people and a future for white children”.

Återigen gĂ„r vĂ„ra skattepengar till vettiga saker med andra ord.

Uppdatering:
KÀnns Àven vÀrt att pÄpeka att innan 88:an kom sÄ fanns det en glass som hette 77:an. Eftersom 77 Àven kan utlÀsas som GG sÄ förstÄr ju alla att det syftar pÄ Goebells och Göring. Kopplingen Àr ju solklar.

Uppdatering 2:
Det finns t.o.m bildbevis pÄ GBs nazikopplingar! Upprörande! (Tack till Magnus för tipset.)

Uppdatering 3:
SÀkerligen Àr det heller ingen slump att Kristanstadbladet rÄkar skriva följande om Nogger Black:

12. Nogger Black

GB Glass

Nadine: KÀnns kopierad frÄn 88:an lakrits. Den Àr rÀtt enformig.

Marcus: Denna Àr godare Àn 88:an lakrits. Nogger Black Àr inte salt som 88:an var.

Snittbetyg: KKK

Notera betyget… (via Dennis och Henrik)

Uppdatering 4:
KÀnns som om CMR och AntidiskrimineringsbyrÄn har hittat den Àr satirtexten frÄn 2003 och tagit den pÄ allvar.

Uppdatering 5:
Eller sĂ„ har de fĂ„tt “tipset” om 88:an av nazister sjĂ€lva. PĂ„ en “patriotisk” hemsida (som jag inte tĂ€nker lĂ€nka till) hittar jag texten:

Slutligen kan vi tipsa Centrum mot Rasism om GB:s glass 88:an som bÄde finns i blÄtt, brunt och svart utförande. 88 Àr ju en kÀnd nazistisk kod som stÄr för Heil Hitler. Varför inte ta och utreda om det inte Àr sÄ, att GB egentligen Àr ett hemligt nazistiskt företag som finansierar stora delar av Sveriges patriotiska rörelser. Vem vet?

Tue 19 Apr 2005 | Comments Off

Rasande artister.

Vi Är isen hal? Sanda! och Copyriot hittar jag en lista hos SvD pĂ„ artister som rasar över att folk laddar ner deras musik. Vilken underbar lista! Copyriot sammanfattar det kul med

Antagligen hotas dessa artister verkligen av internet. Men inte för att folk laddar hem deras musik istÀllet för att köpa den, utan för att vi upptÀcker bÀttre musik Àn deras att lyssna pÄ.

Jag blir helt förundrad över vilka dyngiga artister som uttalar sig. Utav de 114 som har skrivit under har jag vÀl hittat enbart tre som jag kan tÀnka mig att köpa, samt ett par-tre till som gÄr att lyssna pÄ.

Resten Ă€r enbart avföring. En sur Ă€ggmök som har lagt sig som en dimma över den musikaliska vĂ€rlden. Ärligt talat – GĂŒnther! Magnus Uggla! Markoolio! E-type! Da Buzz! GĂŒnther!! GÜNTHER!!! Jag Ă€r förvĂ„nad att de överhuvudtaget fĂ„r slĂ€ppa skivor eller att nĂ„gon vill bemöda sig att ens ladda ner skiten. Utav de 114 artisterna Ă€r det i runda slĂ€ngar 100 stycken som direkt Ă„ker upp mot vĂ€ggen nĂ€r den musikaliska revolutionen kommer. Om det Ă€r de som drabbas hĂ„rdast av piratkopiering sĂ„ blir jag nĂ€stan sugen pĂ„ att engagera mig i PiratbyrĂ„n.

Mon 18 Apr 2005 | Comments Off

Kulturnyheternas propaganda.

I gÄr skrev Roland Poirier Martinsson en artikel i Expressen, Kulturskymningen och public service, som visar genom ett exempel frÄn Kulturnyheterna, den 11 april, pÄ hur SVT, ni vet den fria televisionen, bedriver propaganda. Inslaget i Kulturnyheterna, som gjordes av journalisten Lisa Carlsson, handlar om amerikanska bibliotek och pÄstod följande:

Att det Àr bibliotekskris i USA
Att de tre biblioteken i staden Salinas ska lÀggas ner.
Att mer Àn 250 bibliotek har lagts ner i USA de senaste tvÄ Ären.
Att ovanstÄende Àr att vÀnta sig i ett land dÀr presidenten skryter med att inte lÀsa.

Roland Poirier Martinsson gÄr igenom de hÀr fyra punkterna en efter en för att visa att ingen av dem stÀmmer:

I USA finns det 118 000 bibliotek, vilket skulle motsvara fyratusen i Sverige. Av dessa Àr drygt sextontusen folkbibliotek, vilket innebÀr att USA per capita har nÀstan dubbelt sÄ mÄnga som Sverige [...]
Av alla dessa amerikanska bibliotek har alltsÄ enligt Lisa Carlssons intervjuobjekt drygt tvÄhundrafemti bibliotek lagts ner de senaste tvÄ Ären, en siffra som avges utan att belÀggas. Om den stÀmmer innebÀr det att ett bibliotek per hundratrettisex lagts ner varje Är[...]
Av de amerikanska folkbiblioteken har dock bara tvÄ stycken lagts ned de senaste tvÄ Ären. OmrÀknat till svenska förhÄllanden vore det som om 0,035 folkbibliotek skulle lÀggas ner[...]
StĂ€derna har sammanlagt sparat 750 miljoner kronor pĂ„ tvĂ„ Ă„r inom biblioteksverksamheten. Återigen omrĂ€knat till svenska förhĂ„llanden Ă€r det som om ett genomsnittligt folkbibliotek mĂ„ste spara in tjugutretusen kronor pĂ„ ett Ă„r.[...]
Biblioteken i Salinas, John Steinbecks hemstad, har mycket riktigt varit nedlÀggningshotade. Dock, sedan 6 april har det stÄtt klart att de inte ska stÀngas. Fortfarande ser det ut som om öppettiderna mÄste begrÀnsas, men den saken Àr inte avgjord.[...]
I femton Är har antalet hemlÄn och besök ökat pÄ folkbiblioteken i USA, med undantag för ett Är under Clintons första period. Utvecklingen har accelererat under George W Bushs tid i Vita huset. Kanske Àr det inte bara en slump? Presidenten har i och för sig knappast nÄgot med biblioteken att göra, men George W Bush tycker om att lÀsa. Han pratar vitt och brett om de böcker han lÀser och Àr rena propagandamaskinen för bok- och biblioteksvÀsendet. Presidenten Àr dessutom gift med en mycket aktiv före detta bibliotekarie. (VarifrÄn kommer Kulturnyheternas pÄstÄende att han skryter med att inte lÀsa? Fikarummet pÄ SVT? KÀlla, please.) [Troligen frÄn Michael Moore, kulturvÀnsterns husgud. Min anm.][...]
Av de fyra pÄstÄenden som Kulturnyheterna levererade Àr alltsÄ tre falska och det fjÀrde lögn.[...]
Och om allt hade varit sant? Fortfarande vore det en mycket excentrisk nyhetsvÀrdering. Tre bibliotek ska stÀngas i en stad med 130 000 invÄnare pÄ andra sidan jordklotet. LÄt oss göra en grej pÄ det!
Varför?
Antingen handlar det om propaganda eller Ă€r Lisa Carlsson helt enkelt upprörd över att USA inte gör som i Sverige – i sĂ„dana fall Ă€r det provinsiellt och pinsamt.

Nu Àr jag visserligen tveksam till om det finns en dold agenda hos SVT att bedriva den hÀr typen av propaganda, Àven om de har varit i farten förr. Men nog kan man börja fundera pÄ vad journalisterna sÀger, hur de sÀger det och speciellt varför de sÀger det. Nu kanske inte ett inlÀgg i kulturnyheterna om amerikanska bibliotek Àr det viktigaste i vÀrlden precis, men för de som sÄg det och som samtidigt matas med propagandan frÄn Michael Moore och hans gelikar sÄ spÀr det pÄ anti-amerikanismen i det hÀr landet ytterligare. Och dÄ snackar vi inte bara om en berÀttigad kritik mot amerikanska militÀra korstÄg över vÀrlden, utan en mer grumlig, smÄbrun kritik mot allt amerikanskt. En kritik som gÄr ut pÄ att amerikanare i allmÀnhet Àr korkade, feta och vapentokiga. Och över allt styr den dÀr jÀvla texasgubben som aldrig lÀser böcker.

Hade denna amerikabashing, som sÄ ofta bygger pÄ fördomar och felaktigheter, enbart kommit frÄn obskyra kulturtidskrifter sÄ hade vi inte behövt bry oss, men nÀr den alltför ofta kommer frÄn pÄstÄtt seriöst hÄll, sÄsom SVT, sÄ blir det faktiskt ett problem och vi inser att man behöver ta pÄ sig de mediekritiska glasögonen hela tiden.

Sun 17 Apr 2005 | Comments Off

“Dom dimmiga dagarna”

Varning! Detta inlÀgg innehÄller ingen politik och/eller sarkasm!

I gÄr sÄ lÄg dimman riktigt tjock över Jönköping. Mycket hÀftigt mÄste jag sÀga. Dramatiskt vÀder Àr alltid ohyggligt mycket mer intressant Àn bara blÄ himmel och sol (Àven om uteserveringarna av nÄn anledning kÀnns mer inbjudande i det sistnÀmnda). SÄ efter jobbet bestÀmmde sig Zombien och jag att Äka ut och fota lite dimmiga miljöer i Jönköping med omnejd. HÀr kommer nÄgra av bilderna jag tog:

Sat 16 Apr 2005 | Comments Off

Sexismen lever pć Expressen.

Idag kan pÄ Expressens sportsidor lÀsa en intervju med proffsboxaren Frida Wallberg. Rubriken lyder:

Frida: Jag skulle aldrig vika ut mig

Som hÀmtat ur en artikel om nÄgot stackars dokusÄpaoffer. Ingressen fortsÀtter i samma stil:

Söt, blond tjej.
Nej, Frida Wallberg Àr sÄ mycket mer Àn sÄ.
- Visst Àr det vÀl kul att se bra ut, men jag skulle aldrig stÀlla upp pÄ nÄgra utvikningsbilder.

I varken rubriken eller ingressen finns ett ord om vem hon Àr eller vad hon gör. Enbart fokusering pÄ hennes utseende och att hon inte vill vika ut sig. Det blir lite bÀttre i början pÄ den korta artikeln. Men sen fortsÀtter det:

Det kanske Àr sÄ att du kan spela pÄ ditt utseende, den lilla söta tjejen?
- Kanske lite, jag har ju hört mĂ„nga gĂ„nger ”att den dĂ€r lilla tjejen kan nog inte boxas”[...]
Har du andra fördelar av ditt utseende, fÄr du mÄnga modelljobb?
- JodÄ, nÀr jag bodde i Stockholm fotades jag en hel del och sÄnt tycker jag bara Àr kul.
- Jag har varit med i Café en gÄng för lÀnge sedan ocksÄ, men det var en snygg bild i ringen fullt pÄklÀdd. Jag skulle aldrig stÀlla upp pÄ nÄgra utvikningsbilder.

Ärligt talat sĂ„ kan jag förstĂ„ att tjejer och feminister blir förbannade pĂ„ den sexism som finns överallt. Att Expressen till sĂ„ stor del fokuserar pĂ„ tjejens utseende istĂ€llet för sportsliga meriter Ă€r inget annat Ă€n ruttet. Kan ni tĂ€nka er att samma fokusering eller samma frĂ„gor stĂ€lls till en manlig idrottare? Nej, givetvis inte (möjligen undantaget Fredrik Ljunberg), men allt som oftast nĂ€r det handlar om kvinnliga idrottare, som samtidigt rĂ„kar se bra ut (ja, eller andra kvinnor för den delen ocksĂ„) sĂ„ blir tyngdpunkten pĂ„ utseendet och irrelevanta frĂ„gor om utvik.

Fri 15 Apr 2005 | Comments Off
Older Posts »