DoŽh! Aftonbladet…

Nu har jag blivit sÄ dÀr Kalle Anka-arg för en skitsak igen.

Idag kan man pĂ„ Aftonbladets webb se rubriken “Homer Simpson – made in Korea. SuccĂ©serien tecknas i Sydkorea för bottenlöner” med en lĂ€nk till tidningens webb-tv.

Man kan ju undra varför de tar upp det just nu, med tanke pĂ„ att det inte direkt Ă€r nĂ„gon hemlighet? Att Simpsons har tecknats i Korea Ă€nda sedan starten fĂ„r man ju reda pĂ„ om man kollar extramaterialet pĂ„ DVD-boxarna. Men skit samma. Jag vĂ€ljer att se “reportaget” – det om bottenlöner lockar ju att fĂ„ reda pĂ„ mer om. Simpsons sweatshops typ? Det visar sig att det Ă€r den tunnaste soppan som jag tror jag har sett pĂ„ en skĂ€rm pĂ„ lĂ€nge.

Det Àr omkring en minut lÄngt med lite bilder pÄ koreanska kvinnor framför datorer i ett rent och modernt kontorslandskap. Och sÄ en speakerröst. Den börjar med:

Politiskt korrekt och alltid pÄ de svagas sida. Det Àr sÄ vi Àr vana vid att se TV-serien Simpsons

Öh…ursĂ€kta, Ă€r det Bamse han pratar om? Politiskt korrekt Ă€r vĂ€l inte direkt det första man tĂ€nker pĂ„ nĂ€r det gĂ€ller den amerikanska satirserien. Well, det beror vĂ€l pĂ„ vad man lĂ€gger in i det smörpapperstunna begreppet politiskt korrekt.

Rösten fortsÀtter:

Men visste du att Simpsons sen starten 1989 tecknas av sydkoreaner, som bara fÄr en tredjedel i lön i jÀmförelse med en amerikan

Jaha? Vad tjÀnar en amerikansk animatör dÄ? Och vad tjÀnar en koreansk? Och hur ligger lönerna i jÀmförelse med andra löner i Korea? En lönejÀmförelse utan siffror kÀnns ju rÀtt meningslös.

Att flytta jobben till Asien och andra lÄglöneomrÄden Àr en het potatis i amerikansk politik just nu. Men lÄngt innan det blev populÀrt att exportera jobben flyttade Simpson och hans familj dit

Jag antar att med “Simpson och hans familj” menas HOMER Simpson med familj eller familjen Simpson. Inte egentligen nĂ„t att anmĂ€rka pĂ„, förutom att det luktar lite könsstereotypt.

Back to the show:

Det sydkoreanska företaget Àr ett av de ledande i sin bransch och har tecknat flera hundra avsnitt av Simpson (sic!). Arbetskraften bestÄr mestadels av unga kvinnor

Det var det hela.

För hÀr slutar speakerrösten, och det kommer upp en eftertext som sÀger Bilder: Reuters och Reportage: Esbjörn Guwallius.

Reportage? Det Àr vÀl att ta i sÄ man nÀstan skiter ner sig. NÄgra relativt innehÄllslösa meningar till inköpta bilder kvalificerar sig inte direkt som reportage. I text tar speakertexten upp knappt 100 ord, vilket Àr ungefÀr som en kort notis. Och jag ser sÀllan nÄn som kallar notiser för reportage.

Och inte blir man speciellt upprörd heller. NĂ€r det gĂ€ller lönerna sĂ„ kan man ju inte diskutera det utan siffror som sagt var. Och att det tecknas av en av de ledande animationsstudiorna kĂ€nns ju inte direkt farligt heller. Inte heller det faktum att det mest Ă€r “unga kvinnor” som jobbar dĂ€r. Det handlar ju inte direkt om flickor som tvingats till slavarbete i en kinesisk sportskofabrik.

Det var första gÄngen jag sÄg nÄgot frÄn Aftonbladet TV. Det Àr synd. För annars hade jag ju vetat bÀttre Àn att klicka pÄ skiten, och dÄ hade jag sparat en minut av mitt liv bara pÄ det. Samt ytterligare sisÄdÀr tjugo minuter pÄ att skriva ihop mina upprörda tankar.

Wed 16 Mar 2005 | Comments Off

Verklighetsfrämmande pirater.

Jag tror det Ă€r bra med en debatt om framtidens upphovsrĂ€tt i en digital vĂ€rld – och Ă€ven frĂ„gor om distributionsmetoder. För sĂ„ som tekniken ser ut idag, med bredband och fildelning, sĂ„ har den verkligen sprungit om de stora skiv- och filmbolagen som helöt enkelt inte hĂ€ngt med i teknikutvecklingen.

Men nÀr man lÀser i DN idag en intervju med nÄgra personer som sÀgs vara engagerade i PiratbyrÄn sÄ doftar det gammal blöt möglig yllekofta och nÄn slags vÀnsteridealistisk hippiepolitik lÄng vÀg. Eller vad sÀgs om:

Att upphovsmannen inte fÄr betalt Àr inte mitt problem, sÀger till exempel Ibi Botani. [...]
Ibi Botani, Sara Andersson och Palle Torsson tror alla att kultur producerad som bisyssla, av amatörer, kommer att slÄ ut den mer professionellt producerade pÄ sikt, av det enkla skÀlet att betalningsviljan för nÀstan alla kulturyttringar snabbt sjunker.

Tja, de kanske drömmer om en vÀrld av guld och honung dÀr alla lyssnar pÄ hempressade vinylsjuor frÄn tjeckiska amatörknastermusiker, eller skumma kortfilmer gjorda av personer som har spenderat alldeles för lÄng tid pÄ skolornas estetprogram.

Men vi andra dĂ„? Vi som föredrar att i alla fall nĂ„n gĂ„ng dĂ„ och dĂ„ se en film som har kostat som ett mindre lands statsbudget eller ibland vill lyssna pĂ„ musik inspelad i en riktig studio. En sĂ„n som kostar pengar. Med mixerbord för miljoner och micar för 50 papp. Ska vi tvingas att lyssna pĂ„ – och se – enbart dessa glada amatörer? Eller hur hade de tĂ€nkt att vĂ„ra behov skulle tillgodoses i deras fina lilla vĂ€rld, med fri amatörkultur?

Det luktar som en modern tappning av den svenska 70-talsproggen. Riktig Àggmök med andra ord.

Nej, jag tror knappast de hÀr smÄ bortskÀmda SoFo-stereotyperna direkt kommer att fÄ rÀtt. Det kommer alltid att finnas mÀnniskor som Àr beredda att betala för kultur producerad av proffs, precis som vi gÀrna köper exempelvis bilar och kylskÄp producerade av proffs. Visst, musiken kom till före copyrighten, det har de rÀtt i. Men professionell kultur har ocksÄ funnits ungefÀr lika lÀnge som det har funnits civilisationer som har kunnat göra mer Àn bara samla/odla/jaga mat.

Som sagt var, en debatt om upphovsrÀttens framtid och digitala distributionsmetoder Àr mer Àn önskvÀrd, men det fÄr ju finnas nÄn hejd pÄ vilka dumheter folk fÄr slÀnga ut sig. Jag tror fan jag ska bÀra min Atari-tröja i morgon i ren protest.

Wed 16 Mar 2005 | Comments Off

Ny egosajt lanserad!

Jag har idag – Ă€ntligen – blivit klar med min nya egosajt, dekman.se. Ni som har hĂ€ngt med hĂ€r ett tag vet sĂ€kert om att jag tidigare har skrivit samma sak. Men nu har den fĂ„tt en helt ny grafisk form – och en blogg! Men var icke oroliga. jag ska inte sluta med Subjektiv, den kommer fortfarande vara min huvudsakliga blogg. Dekman-bloggen kommer att vara:

helt fritt frÄn politik och kommer mer att vara inriktad pÄ Àmnen som media, design, webb, nörderi och bloggeri. Kanske inte sÄ mycket lÀngre artiklar, mest notiser och lÀnkar vidare ut i vÀrlden. Saker som jag inte riktigt tycker passar in pÄ Subjektiv. Lite mer ansprÄkslöst med andra ord.

Tue 15 Mar 2005 | Comments Off

Mygel och bortförklaringar.

Liberala Ungdomsförbundet har sammanstĂ€llt en lĂ€nksamling över artiklar som har skrivit om mygel- och bluffkulturen inom SSU. Visst Ă€r det ett sĂ€tt för LUF att plocka lĂ€ttköpta politiska poĂ€nger, men samtidigt Ă€r det anmĂ€rkningsvĂ€rt att se hur det gĂ„r till i Sveriges “största” politiska ungdomsförbund.

Senaste Ă„rens granskningar, asvlöjande och skandaler visar att det finns en del att ta itu med inom arbetarrörelsen. NĂ„got som börjar ge genomslag i opinionen. Men partisekreterare Ulvskog verkar tro att allt Ă€r frid och fröjd och skyller pĂ„ att det Ă€r “en demoniserande mediebevakning” som orsakat det senaste raset. Mediabevakning, ja visst, men demoniserandet verkar de stĂ„ för rĂ€tt bra sjĂ€lva. Hade deras företrĂ€dare* skött sig istĂ€llet för att agera som en politisk adel i en bananrepublik sĂ„ hade det liksom inte behövts nĂ„gon granskning. Men man fĂ„r inte glömma att Ulvskog Ă€r “partisekreterare och van att snacka skit”…

PS! PĂ„ tal om SSU, sĂ„ Ă€r det intressant att se att tokvĂ€nstern fĂ„tt makten i SkĂ„nedistriktet. Det finns tydligen SSU:are som tror att man kan vara radikal och sosse samtidigt. Har de liksom missat att SAP inte har varit speciellt radikala sen typ 1917? Jag börjar misstĂ€nka att trotskisterna i RĂ€ttvisepartiet Socialisterna har lyckats med sin gamla plan att infiltrera SSU… DS!

Fotnot*: Eftersom jag inte Àr kollektivist sÄ vill jag inte peka ut alla sossar som fifflare. Absolut inte. Precis som i resten av befolkningen Àr de allra flesta socialdemokratiska politiker med största sannolikhet dugliga, kunniga och fullt laglydiga. Till och med trevliga. Men bara för det sÄ kan man inte blunda för att problemen finns.

Mon 14 Mar 2005 | Comments Off

Det är allvar i ćr…

PÄ tisdag slÀpps Kents nya album Du & Jag Döden, pÄ dagen tio Är efter den fantastiska sjÀlvbetitlade debuten. Med förra plattan, den lÀttillgÀngliga Vapen & Ammunition, blev de verkligen ett av de riktigt stora svenska rockbanden. Den sÄlde sjukt mycket och lÄtarna spelades mer eller mindre sönder pÄ radio. Det var en skiva som pÄ mÄnga sÀtt blev en vattendelare bland fansen. Det fanns de som övergav dem och ansÄg att de blev ett svenneband med sin mer radioanpassade skiva. Sen fanns det de som fortsatt försvarade dem, trots att ett par hundra tusen skivköpare hade tillkommit. Jag tillhör den senare kategorin.

Jag har i princip alltid försvarat Kent som ett bra – och viktigt – rockband, enda sen jag började lyssna pĂ„ dem för snart tio Ă„r sen. Visst – Vapen & Ammunition Ă€r inte direkt min favoritplatta med dem. Men de gav i alla fall vad de hade lovat – en skiva med hitpotential. Och jag unnar dem faktiskt framgĂ„ngen. Speciellt nĂ€r man vet vilken integritet de har som band och som individer. De har alltid gĂ„tt sin egen vĂ€g, gjort vad de verkar ha velat göra. De har heller aldrig fallit för kĂ€ndisfĂ€llan och sprungit pĂ„ kĂ€ndisfester eller suttit i trivselsoffor pĂ„ TV.

Och de fortsÀtter gÄ sin egen vÀg.

MĂ„nga band som har haft en enorm framgĂ„ng slĂ„r nĂ€stan knut pĂ„ sig sjĂ€lva för att upprepa framgĂ„ngskonceptet. De vill göra samma sak igen. Detta verkar kentarna skita i. Om man ska tro förhandssnacket sĂ„ kommer Du & Jag Döden inte direkt göra dem Ă€nnu folkligare. Kanske rentav tvĂ€rtom. De riskerar att tappa en del av de nya “hitlĂ„tarna var ju bra fansen”. Det snackas bland annat om att den ska vara “sjukt deppig”. NĂ„got som passar bra in i undertecknads skivsamling. Aftonbladet som har provlyssnat pĂ„ flera av spĂ„ren namndroppar referenser som exempelvis My Bloody Valentine, Jesus And Mary Chain och The Radio Dept. I en intervju i samma tidning pratar de om gitarrmattor som ligger i lager pĂ„ varandra.

Ganska lÄngt frÄn Radio Rix och folkhemsrock, vilket onekligen lovar gott. SÄ jag ser med spÀnning fram emot tisdagen den 15 mars.

Och som en hyllning till detta band sÄ listar jag hÀr mina absoluta kent-favoriter.

10. Vinternoll2 (singel)
Det hÀr sÄ hÀr jag hade önskat att Vapen & Ammunition skulle lÄtit. Nu fick den nöja sig med att vara med pÄ singelslÀppet av FF samt som extraspÄr pÄ en specialutgÄva av V&A. Klassisk Kent-rock.

Du Àr min hjÀlte för du vÄgar vara rak
Du Àr min hjÀlte för du Àr precis sÄ svag som jag
och hjÀlp mig jag behöver dig igen igen igen

9. OWC (Isola)
En vacker lÄt, till stor del uppbyggd kring en pianoslinga frÄn Memories of Green pÄ soundtracket till filmen Blade Runner. Titeln OWC Àr Àven den en blinkning till just Blade Runner, och de annonser för Off-World Colonies som syns i filmen. En film som för övrigt refereras till flera gÄnger i bandets produktion.

Jag lyssnar efter regn
Elektricitet i luften
& det var sÄ lÀngesen
att Jag glömt bort
hur det kÀnns
att komma hem

8. Chans (B-sidor 95-00)
Chans Àr en vÀldigt vacker lÄt om förlorad kÀrlek och lÀngtan tillbaka till ett förhÄllande som har dött.

Dom smÄ smÄ orden Àr svÄra ord
Och de hÄrda orden Àr enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu Àr det för sent
Nu Àr det för sent

7. En timme en minut (Verkligen)
En av lÄtarna som fick mig att fastna för Kent. En Ättaminuters lÄt som börjar relativt lugnt men som jobbar sig fram mot ett crescendo med monotont malande gitarrer. Och nÀr man vÀl tror att det bara ska fortsÀtta mala, efter ett instrumentalparti pÄ tre minuter sÄ kommer Jocke Bergs röst tillbaka, endast ackompanjerad av trummor och bas, för att sÄ smÄningom Äterigen ÄtergÄ till instrumentalt malande i ett par minuter. Magnifikt.
Som sÄ mÄnga av Kents tidigare alster Àr det en ganska abstrakt text.

En timme en minut
Jag stÄr bakom tÀtt intill
Jag har ett kontrakt med Gud
SÄ jag gör som jag vill

6. LÀnge sen vi sÄg (B-sidor 95-00)
Det Àr nÄnting med den hÀr lÄten som nÀstan alltid ger mig en klump i halsen. Jag vet inte riktigt vad. De drivande trummorna? Den snygga basen och gitarren? Eller Jockes extremt melankoliska, nÀstan desperata, röstlÀge? VÀldigt bra Àr det i vilket fall som helst.

Vi viker oss pÄ asfalten av skratt
Ingenting kan röra oss i natt
Ibland sÄ dör jag litegrann
nÀr du halkar med din tunga pÄ en
bokstav i mitt namn

5. Vi kan vÀl vÀnta tills i morgon (Verkligen)
Liksom En timme en minut var det hÀr en av lÄtarna som fick mig att falla för Kent. Deras blanding av lugna partier och tunga malande monotona gitarrmattor var verkligen (*fniss*) nÄt som jag föll pladask förr.

Vi kan vÀl vÀnta tills imorgon
det hÀnder nÄgonting snart
Vi kan vÀl vÀnta tills imorgon
Nu kan jag inte lĂ€ngre tĂ€nka klart…

4. Beskyddaren (Hagnesta Hill)
Det som slÄr mig mest med Beskyddaren (som sÄ mÄnga gÄnger med Kent) Àr texten som har hög igenkÀnnighetsfaktor för alla oss som inte tillhörde de med bÀst sjÀlvförtroende.

Jag ville vara speciell
jagad smal & glansigt blek
men med flÀckar Àr Jag född
Jag hade nÀstan glömt
Jag ville vara spirituell
En gnistrande personlighet
men det krÀver att man har
gener & anlag
och det har inte Jag

3. Ingenting nÄgonsin (Kent)
Shoegazing enligt Kent. Det Ă€r inte annat Ă€n att jag tĂ€nker pĂ„ shoegazergiganterna My Bloody Valentine nĂ€r jag hör Ingenting NĂ„gonsin (lyssna t.e.x pĂ„ When You Sleep frĂ„n Loveless). Liknande driv, liknande malande och ett liknande utnyttjande av rösten – nĂ€stan som ett instrument. Vansinningt bra.

Dom sÀger att jag varit elak
Alltid har jag varit rak
Dom sÀger det Àr fel pÄ hjÀrtat
men ingenting har nÄgonsin
slagit sÄ hÄrda slag

2. Utan dina andetag (B-sidor 95-00)
Kritikerna brukar sĂ€ga att det hĂ€r lĂ„ter som “dansbands-kent”. Jag hĂ„ller inte med. DĂ€remot sĂ„ tycker jag att det Ă€r en av de bĂ€sta kĂ€rlekssĂ„ngerna som nĂ„gonsin har skrivits. Det Ă€r mer Ă€n en gĂ„ng jag har fĂ„tt en klump i halsen nĂ€r jag har lyssnat pĂ„ Utan dina andetag. I min vĂ€rld innebĂ€r det stor popmusik.

Jag kan inte ens gÄ
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stÄ
nÀr du inte ser pÄ
och fÀrglös som en tÄr
blir jag
utan dina andetag

1. 747 (Isola)
Ett förutsĂ€gbart val kanske. Men om man nĂ„gon gĂ„ng ska försöka sammanfatta Kent – och hur de lĂ„ter och allt de stĂ„r för – med bara en lĂ„t sĂ„ mĂ„ste det bli 747. En av de absoluta bĂ€sta poplĂ„tarna som nĂ„gonsin skrivits pĂ„ svenska. Det gĂ„r inte att komma ifrĂ„n. Det Ă€r sju minuter och 47 sekunder magi som man nĂ€stan inte vill ska ta slut.

Du Àr vÀrd att dö för
Ni kan skratta om Ni vill
HĂ„na oss Vi rör oss Ni stĂ„r still…

Det hÀr var en djupt subjektiv lista över vilka Kent-lÄtar som Àr bÀst just för dagen. FrÄga mig i morgon sÄ kanske den ser helt annorlunda ut. Eller frÄga mig om en vecka, dÄ kanske det har tillkommit ett par nya lÄtar som jag inte har hört Ànnu.

Thu 10 Mar 2005 | Comments Off

Folkhemsdiktaturen DDR.

NĂ€r Berlinmuren föll i november 1989 och DDR demokratiserades och Ă„terförenades med VĂ€st sĂ„ var det ingen vacker bild av det stalinistiska skrĂ€ckvĂ€ldet i öst som kom fram. Östtyskland prĂ€glades av en enorm angiverikultur, med Stasi som övervakare – helt i stil med nazisternas Gestapo. I DDR var förtrycket och kontrollen hĂ„rdast i hela östeuropa – vilket inte sĂ€ger lite.

Helt enkelt ingen direkt mysig plats.

I dagens DN recenserar skribenten Per Landin boken Geboren am 13 August. Der Sozialismus und Ich av Jens Bisky (ej pÄ nÀtet). Bisky Àr son till den nuvarande ordföranden för det reformerade kommunistpartiet PDS och var sjÀlv under diktaturen officer i Nationella folkarmén. Boken handlar om hans uppvÀxt och levnad i DDR. Det Àr sÀkert en intressant skildring, Àven om hans bakgrund skvallrar om att han kanske tillhörde en mer privilegierad grupp inom diktaturen.

Men det som slĂ„r mig nĂ€r jag lĂ€ser recensionen Ă€r Landins sista mening. Den lyder: “Utan Ă„thĂ€vor beskriver han DDR som den smĂ„borgerliga folkhemsdiktatur det var” (min fetning).

Nog för att Landin anses vara nĂ„got av en Tysklands-expert pĂ„ DN men jag reagerade helt klart med avsmak nĂ€r han beskriver östeuropas hĂ„rdaste kommunistdiktatur som smĂ„borgerlig och folkhemsdiktatur – vilket trots allt lĂ„ter betydligt gemytligare. Med tanke pĂ„ det sĂ„ blev jag lite nyfiken pĂ„ om Landin Ă€r en gammal bokstavsvĂ€nstrare (nej, det Ă€r ingen McCarthyism – bara nyfikenhet). Enligt Yelah sĂ„ Ă€r han minsann en gammal DDR-fantast och numera en halvtokig radikalkonservativ (nĂ„n slags halvfascist).

Huruvida det stÀmmer vet jag inte. Men plötsligt faller alla bitar pÄ plats.

Wed 9 Mar 2005 | Comments Off

En kvinnlig förebild.

Idag pĂ„ Internationella Kvinnodagen sĂ„ tĂ€nker jag inte skriva nĂ„got om feminism – partier eller nĂ€tverk. Jag vill passa pĂ„ att hylla en av mina absoluta favoritkvinnor, nĂ€mligen min 75-Ă„riga mormor.

PÄ mÄnga sÀtt Àr hon sinnebilden av en stark och jÀmstÀlld kvinna som pÄ mÄnga sÀtt faktiskt legat före sin tid, och en uppvÀxt med henne i min nÀrhet har gett mig oehört mycket.

Jag har aldrig hört henne beklaga sig över manssamhÀllet eller sett sig som ett offer. TvÀrtom. Hon har i stÀllet tagit för sig och levt ett fritt liv som sÄ mÄnga andra kvinnor i hennes generation inte gjort. Hon har aldrig brytt sig om konventioner eller strukturer.

Redan pĂ„ 60-talet sĂ„ skiljde hon sig frĂ„n min morfar och blev ensamstĂ„ende mor, vilket för sin tid var ovanligt. Hon har heller aldrig varit en typisk hemmafru – utan tvĂ€rtom en yrkesarbetande kvinna. Men hon var inte bara yrkesarbetande, hon hade Ă€ven under lĂ„nga perioder i sitt yrkesliv (inom restaurangbranschen) arbetsledande befattningar. Under i princip hela 80-talet var hon Ă€ven egen företagare och drev en liten butik som sĂ„lde konsthantverk.

Som liten knodd bodde jag hemma hos henne – och hennes nya (och nuvarande) man – pĂ„ landet i lĂ„nga perioder pĂ„ somrarna och hjĂ€lpte till i hennes affĂ€r. Kanske det roligaste sommarjobbet jag har haft.

Men förutom det sÄ har hon alltid stÀllt upp för mig, och kanske Àven skÀmt bort mig. Jag har alltid fÄtt alldeles för mycket presenter pÄ julen och pÄ födelsedagar och nÀr jag har haft det knapert har jag alltid fÄtt lÄna lite pengar av henne.

Min mormor Àr alltsÄ en person som jag vill hylla idag, och jag har lite dÄligt samvete över att jag inte ringt henne pÄ ett tag. Jag borde göra det idag.

Tue 8 Mar 2005 | Comments Off

Studentkćr motarbetar religionsfriheten?

Den senaste tiden har det varit en het diskussion pÄ Jönköpings StudentkÄr om en kristen studentförening som heter Jaspis. Debatten bottnar i att kÄrfullmÀktige (FUM) beslutade att avslÄ Jaspis ansökan om att bli en studentförening under studentkÄren. KÄren hade tidigare som krav att föreningar skulle vara religiöst och politiskt obundna, men nÀr detta avskaffades sÄ sÄg den kristna föreningen chansen att ansöka om medlemsskap. Problemet var att kÄren stÀller krav pÄ att föreningar ska vara öppna för alla studenter vid Högskolan i Jönköping.

Vilket de kom fram till att Jaspis inte var. I Jaspis egna stadgar stÄr nÀmligen:

§1:1 Jaspis Àr en kristen Bibeltroende studentrörelse. I Lausannedeklarationen och den Apostoliska trosbekÀnnelsen kan man lÀsa om den klassiskt kristna tro vi bekÀnner oss till.

§1:3 Varje enskild medlem skall vara införstÄdd i och stödja föreningens syfte, samt tro pÄ dess verksamhet. Varje enskild medlem skall vara eller ha varit student pÄ högskolan i Jönköping. Varje medlem ska ha ansökt om medlemskap och intygat att den lÀst, stödjer och Àr införstÄdd i föreningens stadgar och syfte.

NĂ€r man lĂ€ser det sĂ„ stĂ„r det klart för mig – och Ă€ven majoriteten i FUM – att föreningen faktiskt inte Ă€r öppen för alla. Att Jaspis stĂ€ller krav pĂ„ att man ska stödja föreningens syfte, som faktiskt Ă€r en ganska extrem bibeltrohet stĂ€nger ju onekligen ute en hel del.

Lausannedeklarationen, som föreningen vilar pÄ, sÀger bl.a:

Vi bekrÀftar vÄr tro pÄ bÄde Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, sÄsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det pÄstÄr och det enda ofelbara rÀttesnöret för tro och liv. Vi bekÀnner ocksÄ att Guds ord har kraft att fullborda hans frÀlsningsplan. Bibelns budskap riktar sig till hela mÀnskligheten, ty Guds uppenbarelse i Kristus och Skriften Àr oförÀnderlig. Genom Bibeln talar den helige Ande ocksÄ idag. Gud upplyser sitt folks sinnen för varje kultur för att det pÄ ett levande sÀtt med egna ögon ska uppfatta sanningen. SÄ uppenbaras för hela församlingen mer och mer av Guds mÄngfaldiga visdom.

(Mina fetningar)

Vi snackar alltsÄ hardcore kristendom. Jag antar att de som bekÀnner sig till Lausanne-deklarationen sÄlunda inte Àter griskkött och Àr för stenande av otrogna. Om nu bÄde GT och NT Àr Guds sanna ord och utan fel. Men jag tÀnker inte gÄ in i nÄgon djupare teologisk diskussion.

Jag Ă€r som sagt var överens med FUM om att det Ă€r vettigt att de stoppades, Ă€ven om företrĂ€dare för föreningen sĂ€ger till tidningen Dagen att “det finns ingen student som inte fĂ„r vara med om de vill vara med”.

SÄ det lÀr sÀkert bli fortsatt diskussion.

Men – det som slĂ„r mig i det hela Ă€r att en del kritiker till beslutet hĂ€nvisar till religionsfriheten. Till exempel sĂ„ kĂ€nner sig Jaspis styrelse diskriminerade:

Jaspis styrelse tycker att föreningen blivit diskriminerad. Man menar att detta kan vara ett tecken pÄ inskrÀnkt religionsfrihet, att en evangelikal kristen studentförening inte anses som rumsren.

http://www.dagen.se/nyheter/artikel.asp?ID=82245

Jag tycker de begÄr exakt samma fel som exempelvis RKU gör nÀr de gnÀller om att nekade bidrag Àr ett hot mot yttrandefriheten.

Precis som yttrandefriheten inte Ă€r detsamma som rĂ€tten att fĂ„ bidrag, sĂ„ kan heller inte religionsfriheten innebĂ€ra rĂ€tten för en fundamentalistisk förening att tillhöra en studentkĂ„r. Kommunisterna fĂ„r demonstrera hur mycket de vill, trycka tidningar och pamfletter, sĂ€nda nĂ€rradio och allt annat. Inte mig emot. Dock behöver de ju inte fĂ„ skattepengar till det. LikasĂ„ Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att Jaspis fĂ„r predika för – och utöva – sin tro men inte nödvĂ€ndigtvis i kĂ„rsubventionerade lokaler. Det Ă€r DET som Ă€r yttrandefrihet och religionsfrihet.

TyvĂ€rr kĂ€nns det som nĂ„got som Ă€r ganska vanligt i dagens samhĂ€lle. NĂ€r en förening eller organisation – gĂ€rna med en mer extremistisk hĂ„llning – inte fĂ„r precis vad de vill ha, helst serverat pĂ„ silverfat av samhĂ€llet sĂ„ gnĂ€ller de gĂ€rna pĂ„ inskrĂ€nkningar av allehanda medborgerliga fri- och rĂ€ttigheter. Utan att egentligen ha koll pĂ„ vad de innebĂ€r.

SjÀlv tycker jag det Àr synd att kÄrens gamla krav om att föreningar skall vara politiskt och religiöst obundna försvann. DÄ hade man sluppit diskussion.

Wed 2 Mar 2005 | Comments Off

Gult kort till folkpartiet.

Återigen har folkpartiet gjort ett utspel. Återigen handlar rubrikerna om tuffare tag och hĂ„rdare krav – dĂ„ gĂ€rna för invandrare och andra utsatta. I media möts man idag av rubriker om att partiet vill “utvisa alla kriminella invandrare“. Enligt Mauricio Rojas ska det minsann inte gĂ„ “att missbruka gĂ€stfriheten i Sverige”. Alla invandrare som döms till minst tvĂ„ Ă„rs fĂ€ngelse ska per automatik utvisas frĂ„n vĂ„rt gĂ€stfria land. Till skillnad frĂ„n idag dĂ„, dĂ„ det Ă€r domstolarna som avgör genom en avvĂ€gning av brottets grovhet och vilken anknytning den dömde har till Sverige.

Jag ryser Ät hela retoriken och sprÄkbruket som folkpartiet anvÀnder sig av:

22. BekÀmpa missbruket av gÀstfriheten
Den som inte Àr svensk medborgare och begÄr allvarliga eller upprepade brott har förbrukat
sin rÀtt att befinna sig i Sverige.

Se dÀr, dÀr plockar nog folkpartiet ett antal tusen invandringskritiska röster till i nÀsta val, precis som sprÄktestet gjorde 2002. Att utvisa alla utlÀnningar som begÄr brott Àr ju ett klassiskt krav frÄn sverigedemokraterna och Àr en tanke med troligtvis bred förankring i folklagren. Populism med andra ord. Skillnaden Àr att nÀr sverigedemokraterna kan tÀnka sig att utvisa Àven de som har blivit svenska medborgare sÄ nöjer sig folkpartiet med de som inte Àr medborgare.

NĂ€r liberaler i ett par hundra Ă„r har kĂ€mpat för avskaffande av nationsgrĂ€nser och utsuddande av nationalstater sĂ„ gör folkpartiet liberalerna precis tvĂ€rt om. De vill stĂ€nga grĂ€nser, förhindra folks “rĂ€tt att befinna sig i Sverige”. NĂ€r liberaler i ett par hundra Ă„r har kĂ€mpat för rĂ€ttsĂ€kerhet och likhet inför lagen sĂ„ gör folkpartiet liberalerna precis tvĂ€rtom. En svensk som har begĂ„tt ett brott och avtjĂ€nat sitt straff anses som en fri mĂ€nniska. Personen har sonat sitt brott och Ă€r Ă„terigen vĂ€lkommen in i det fria livet. Om det rör sig om en invandrare ska han eller hon straffas dubbelt. Först fĂ€ngelse (som trots vad alla populister sĂ€ger inte Ă€r som att vara pĂ„ ett turisthotell…) och sen ut ur landet. Du blir en persona non grata i vĂ„rt gĂ€stfria samhĂ€lle. I vissa fall för resten av livet.

Jag sĂ€ger inte att jag vill ha ett kravlöst samhĂ€lle dĂ€r det Ă€r okej för vem som helst att komma hit, begĂ„ brott om och om igen och inte riskera utvisning. Den möjligheten mĂ„ste givetvis finnas kvar – men det fungerar bra redan idag i och med domstolarnas stĂ€llningstagande i varje enskilt fall. Folkpartiets olyckliga förslag riskerar dĂ€remot att slĂ„ vĂ€ldigt hĂ„rt, genom sin automatik.

Undrar om det finns nĂ„gon konsekvensanalys gjord? TĂ€nk er situationen dĂ€r en person, vi kan kalla honom Greger, har bott lagligt i Sverige i flera Ă„r. Greger har jobb och betalar skatt som de flesta andra. Han Ă€r i grunden en anstĂ€ndig mĂ€nniska. Han har fru och tvĂ„ smĂ„ barn. Greger begĂ„r ett dumt misstag, han begĂ„r ett brott som ger honom 2 1/2 Ă„rs fĂ€ngelse. Ingen mĂ€nniska har kommit till skada rent fysiskt i brottet, men likvĂ€l ett brott. Ett problem Ă€r att han Ă€r inte svensk medborgare. Men vanlig, humanistisk, liberal anstĂ€ndighet sĂ€ger att han efter avtjĂ€nat straff har – som sagt var – sonat sitt brott. Och givetvis fĂ„r vara kvar i landet. Men i folkpartiets Sverige sĂ„ har han förverkat den rĂ€tten. Han ska ut ur landet. För ingen som har blivit dömd till mer Ă€n tvĂ„ Ă„r Ă€r vĂ€lkommen i det folkpartiska mönstersamhĂ€llet dĂ€r alla sköter sig prickfritt.

Visst Àr det absurt?

Men nu kommer vi till en relevant frĂ„ga nĂ€r det gĂ€ller folkpartistiska utspel. Som ni förstĂ„r delar jag inte folkpartiets syn i en del frĂ„gor. FrĂ„gor dĂ€r jag tycker de har övergivit sitt liberala idĂ©arv för en mer konservativt inriktad politik. Det Ă€r – i mina ögon – illa nog. Men mĂ„nga vill gĂ„ Ă€nnu lĂ€ngre. De vill inget hellre Ă€n att utpeka folkpartiet som regelrĂ€tta rasister. SĂ„ fort man hör en folkpartist sĂ„ hör man stöveltramp och ser brunskjortor framför sig. En expert pĂ„ detta Ă€r den vĂ€nsterpartistiska bloggaren Ali Esbati. Idag tar han verkligen i sĂ„ han nĂ€stan spricker:

Det gÄr frÄn klarhet till klarhet. Folkpartiet befÀster och utvecklar sin roll som den frÀmsta kraften i landet i etablerandet av en djupt rasistisk debattdagordning. Det Àr nu folkpartiets huvudfunktion i svensk politik. I partiets nya flyktingpolitiska program, som ska presenteras senare idag, Àr huvudlinjerna otvetydiga. Invandrare och utlÀnningar Àr som grupp problematiska mÀnniskor, som begÄr brott och fuskar. [...]
Nu mĂ„ste alla som kĂ€mpar mot rasism i Sverige inse att folkpartiet Ă€r en av huvudmotstĂ„ndarna, kanske den frĂ€msta. Vi som Ă€r invandrare mĂ„ste börja betrakta och behandla folkpartiet som vad det Ă€r – ett parti vars ledning genom sin retorik hotar vĂ„rt vĂ€lstĂ„nd och vĂ„ra medborgerliga rĂ€ttigheter i Sverige. GrĂ€nsen Ă€r passerad. Det krĂ€vs en demokratisk och antirasistisk samling mot folkpartiet.

Nu Ă€r det inte direkt nĂ„n mening att diskutera rasist-begreppet med Ali, vilket ni ser om ni lĂ€ser diskussionen i kommentarerna. Och det Ă€r heller inte lĂ€ge att diskutera “vĂ€lstĂ„nd” och “medborgerliga rĂ€ttigheter” med nĂ„gon som anser att vĂ€lstĂ„nd Ă€r detsamma som att höja skatten och medborgerliga rĂ€ttigheter Ă€r samma sak som att fĂ„ bidrag. Det Ă€r en kĂ€nd taktik frĂ„n ett mer extremt vĂ€nsterhĂ„ll att anklaga motstĂ„ndarna för fascism (ja, eller nyliberalism…).

SÄ jag tar inte hans haranger för allvarligt.

Men det gĂ„r inte att komma ifrĂ„n att det ger en olustig kĂ€nsla i magen, att problemet Ă€ndĂ„ finns dĂ€r. Det ger samma kĂ€nsla som nĂ€r Jan-Emanuel kom med ett förslag som liknade ett av Ny Demokratis gamla tokigheter*. MĂ€nniskor och partier som sĂ€kerligen Ă€r sympatiska i grund och botten kommer med hĂ„rresande förslag som ligger hĂ„rfint och balanserar pĂ„ grĂ€nsen till en slags frĂ€mlingsfientlighet – en populism med otĂ€ck eftersmak, i kampen om mĂ€nniskors röster.

Precis som folkpartiets sprĂ„ktest (som var en ganska harmlös idĂ© egentligen) sĂ„ Ă€r utvisningsförslaget bara en liten del i ett större, och i grunden skapligt sympatiskt, integrationsprogram. Men eftersom de Ă€r de mest kontroversiella delarna sĂ„ Ă€r det de som lyfts fram. BĂ„de av partiet och media (kanske frĂ€mst av de senare eftersom det Ă€r snaskigt att skriva om…). Men i det stora hela Ă€r det ett program som inte vill peka ut invandrare som problem. Snarare som outnyttjade resurser. Huvudproblemet Ă€r diskriminering och bristen pĂ„ integration. De vill inte kasta ut invandrare eller göra dem till trĂ€lar. De vill fĂ„ in dem pĂ„ den vanliga arbetsmarknaden.

Lite axplock ur förslagen:

Validering av utlÀndska examina Àr i dag ett vÀlkÀnt problem. Vi vill att ett enklare och mer ÀndamÄlsenligt alternativ ska kunna erbjudas genom allmÀnna tester pÄ de faktiska kunskaper som en viss person besitter. Dessa tester ska genomföras ofta och vid regelbundet Äterkommande tillfÀllen pÄ de flesta av landets högskolor och universitet. En sÄdan form av kunskapsvalidering kan ocksÄ gÀlla lÀgre utbildningsnivÄer i syfte att underlÀtta och snabba pÄ personens arbetsmarknadsintroduktion inom rÀtt yrke.[...]

All diskriminering Àr försök att kategorisera och stÀnga mÀnniskor ute. De mekanismer som ligger bakom diskrimineringen Àr i stort sett desamma oavsett om den yttre orsaken Àr kön, etnisk tillhörighet eller nÄgot annat. Den krÀnkning som varje diskriminerad mÀnniska kÀnner Àr ocksÄ densamma oavsett grunden för diskrimineringen. DÀrför Àr det en viktig principfrÄga att dagens olika diskrimineringslagar sÄ snart som möjligt samordnas till en gemensam lagstiftning. [...]

Det Àr svÄrt att bevisa diskriminering vid en rÀttegÄng men nÀr man gör det ska pÄföljderna vara mycket kÀnnbara för den som har gjort sig skyldig till diskrimineringen. DÀrför föreslÄr vi att det utdömda skadestÄndsbeloppet vid all arbetsmarknadsrelaterad diskriminering ska höjas substantiellt till minst ett Ärs förlorade arbetsinkomster.[...]

Vi vill vi att mer resurser ges Ät kvinnojourerna, sÀrskilt Ät de verksamheter som inriktar sig mot kvinnor i utsatta bostadsomrÄden.[...]

Ett nytt obligatoriskt Ă€mne ska införas i grundskolans lĂ€roplan: tolerans och livsĂ„skĂ„dningar. Ämnet ska ersĂ€tta nuvarande religionsundervisning och ges frĂ„n första Ă„rskurs. I det nya Ă€mnet ska det demokratiska och toleranta samhĂ€llets vĂ€rdegrund diskuteras samt en allsidig undervisning i olika religioner och livsĂ„skĂ„dningar ges.[...]

Trygghet i Sveriges utsatta bostadsomrÄden krÀver polisnÀrvaro och aktivt samarbete med de boende. NÀrpolis ska finnas i varje omrÄde som prÀglas av utanförskap och samarbete ska inledas med det lokala utvecklingsrÄdet i syfte att garantera omrÄdets trygghet.[...]

Det behövs en stor utbildningssatsning i mÄngfaldsfrÄgor inom domstolsvÀsendet. En mycket homogen kÄr av domare och nÀmndemÀn har i dag att hantera en befolkning som prÀglas av en övervÀldigande kulturell mÄngfald utan att ha getts möjlighet att kunskapsmÀssigt förberedas för en sÄdan uppgift.

Det Àr förslag som ligger vÀldigt lÄngt ifrÄn den i debatten sÄ omskrivna kravpolitiken. Tar man bort de delarna sÄ Àr det nÀstan sÄ man kÀnner igen folkpartiet frÄn förr. HÀr finns inte nÄgra influenser frÄn sverigedemokrater eller danska folkpartier. HÀr fÄr nog t.o.m Ali svÄrt att hitta bevis för en djup rasism.

DĂ€rför blir jag sĂ„ besviken pĂ„ att det inte Ă€r de bitarna som lyfts fram i debatten – av media men frĂ€mst av partiet sjĂ€lva. Men det vinner tyvĂ€rr inte lika mĂ„nga röster.

Men det Àr tillrÀckligt för att partiet kommer undan med ett gult kort den hÀr gÄngen, bara en varning. Men om de fortsÀtter med den hÀr typen av utspel sÄ kÀnner jag mig nödd och tvungen att ta till det röda. Utvisning.


*fotnot: i texten om Jan-Emanuel skrev jag lite syrligt “Nu vĂ€ntar jag bara med spĂ€nning pĂ„ att Folkpartiet ska anamma förslaget i sitt nĂ€sta utspel, som ett led av kampanjen “Bort med liberala vĂ€rderingar ur partiet – nu sĂ€ger vi ’sanningar’ som ingen annan vĂ„gar yttra”…”. SĂ„ det blev faktiskt en positiv överraskning att se att Rojas var djupt kritisk till förslaget (han t.o.m rasade…):

Att utan seriös grund utpeka en hel grupp mĂ€nniskor och pĂ„stĂ„ att det ”inte Ă€r direkt ovanligt att asylsökande har hiv” Ă€r upprörande, oansvarigt och oacceptabelt för en riksdagsledamot.[...]

PÄstÄendet om att det inte Àr direkt ovanligt att asylsökande har hiv Àr direkt felaktigt. Enligt Smittskyddsinstitutet uppgav 212 personer 2003 att de smittats av hiv innan de kom till Sverige. Hur mÄnga av dessa Àr asylsökande vet vi inte, men Àven om alla skulle vara det skulle det handla om bara 0,68 procent av de asylsökande, det kan knappast anses vanligt!

Wed 2 Mar 2005 | Comments Off

Göran och diktatorn…

Norkorea upphör aldrig att förvÄna. Idag möts man av den smÄtt bisarra nyheten att en nordkoreansk annons (!) i den etiopiska (!!) tidningen The Daily Mirror utpekar allas vÄr Göran Persson som en stor anhÀngare av den Àlskade ledaren Kim Jong Il:

In May 2001 a top-level delegation of the European Union visited the DPRK (Democratic People’s Republic of Korea). At that time the leader (Kim Jong Il) met the delegation and talked with them candidly. Fascinated by his personality, Goran Person, who was then the President of the European Council and Prime Minister of Sweden, extolled him, calling him a well-read, qualified leader, an open-minded and unceremonious man, a faultless leader who is well versed in everything and endowed with the best possible qualities, and the most admirable of all the leaders he had so far met

Nu har jag lĂ€rt mig att inte lite pĂ„ nĂ„got som kommer frĂ„n officiella nordkoreanska kĂ€llor (Ă€ven om jag hemskt gĂ€rna vill tro pĂ„ historien om fĂ„glarna…). Visserligen har Göran klantat sig nĂ€r det gĂ€ller diktaturer, som hans famösa Kina-uttalande:

Det Àr slÄende vad politisk stabilitet betyder för ett lands ekonomiska utveckling nÀr man ser det kinesiska exemplet.

Klumpigt – men det Ă€r en ganska bra bit ifrĂ„n att utmĂ„la vĂ€rldens just nu nĂ€st vĂ€rsta diktator som “en felfri ledare”.

Och givetvis har han heller inte pĂ„stĂ„tt det, utan det Ă€r en del av nordkoreas typiska propagandastrategi. Man tar en utlĂ€ndsk gĂ€st, stĂ€ller lite frĂ„gor och sen förvanskar och förfalskar svaret sĂ„ det passar in i sjĂ€lvbilden. NĂ„got som bl.a frilansjournalisten Agneta Gustafsson rĂ„kade ut för efter ett besök i stalinistidyllen. Hon var – enligt nordkoreansk media “fast övertygad om att Nordkoreas filmkonst kommer att utvecklas ytterligare eftersom den leds av Kim Jong Il, den store mĂ€staren”.

Men allt som stĂ„r i annonsen Ă€r faktiskt inte helt osannt. NĂ€r Göran trĂ€ffade den Ă€lskade ledaren 2001 sĂ„ sade han till bl.a SVT efterĂ„t att Kim Jong Il var “nĂ€rvarande, livlig och intresserad”, “vĂ€l pĂ„lĂ€st” och att det ”kontrasterar mot den beskrivning som givits av honom i utlĂ€ndska medier” (ungefĂ€r samma betyg som Göran brukar ge George W Bush…). Det kan sĂ€kert stĂ€mma. Vad vet jag. Men vad jag vet Ă€r dĂ€remot att man som ledare för en demokratisk stat, som Göran, faktiskt ska akta sig vĂ€ldigt noga vilka ord som anvĂ€nds om rĂ€tt otĂ€cka diktatorer i kommunistiska (eller för den delen andra) skrĂ€ckvĂ€lden.

Jag förstÄr att politiker ska vara diplomatiska men det mÄste faktiskt finnas grÀnser. För det första Àr det lÀtt hÀnt att det faktiskt ger en bild av att den dÀr Jong Il faktiskt Àr en schysst kille. För det andra fÄr man faktiskt rÀkna med att varenda positivt eller pÄ-grÀnsen-till-positivt uttalande utnyttjas och förvrÀngs av diktaturer för att passa deras intressen. DÀrför Àr det bÀst att hÄlla tungan rÀtt i mun.

Nu Ă€r ju i och för sig Göran Persson smĂ„fumliga diplomatiska uttalanden bara en piss i Ålands hav i jĂ€mförelse med det verkliga diktaturkramande som har förekommit i Partiet under tidigare ledningar, men jag skulle gĂ€rna se en stenhĂ„rd attityd mot alla diktaturer. Åk gĂ€rna dit om det finns konstruktiva syften (och dĂ„ menar jag demokratiska syften – inte sĂ€lja vapen eller annat idiotiskt) men nĂ€r mikrofonerna slĂ„s pĂ„ sĂ„ borde politikerna enbart uttala sig om förhandlingarna eller samtalens utveckling. SlĂ€ng inte in nĂ„gra vĂ€lvilliga floskler om gĂ€stfrihet eller ryggdunkningar.

Det Àr ju precis det de vill höra.

Tue 1 Mar 2005 | Comments Off
« Newer Posts