“Liberalernas Jönköping”
Publicerad: Wednesday 30 March 2005
Jag har mÃ¥nga nördiga intressen – förutom politik och kyrkogÃ¥rdar dÃ¥ vill säga. Jag har t.ex alltid varit intresserad av historia, främst vad man kan kalla den stora historian. Det vill säga kungar, slott, riddare och sÃ¥nt som alla ungar gillar. Men nu pÃ¥ äldre dagar (ehrm…) sÃ¥ har jag även blivit mer intresserad av ekonomisk historia och lokalhistoria. Inte sÃ¥ att jag hänger med skäggen i hembygdsföreningarna, men det är intressant att ha lite bättre koll pÃ¥ vad som faktiskt har hänt där man idag lever. Speciellt när man bor i en stad och bygd som har en lÃ¥ng och ganska spännande historia. Och som är okänd för de flesta.
Idag hittade jag en bok som handlar bÃ¥de om historia, industrihistoria och politik ur ett lokalt perspektiv. Den heter Liberalernas Jönköping – stad i omvandling 1825-75. Knappt 400 sidor, inbunden, för 50 spänn pÃ¥ Länsmuseet. Rena fyndet. PÃ¥ baksidestexten kan man läsa:
Boken Liberalernas Jönköping söker förklara drivkrafterna bakom stadens omvandling från en relativt oansenlig landsortsstad till en betydande industristad. [...] till skillnad från traditionella stadsmonografier görs här ett försök att placera in händelseutvecklingen i sitt rätta ideologiska sammanhang.
Inne i boken kan man även läsa:
I den svenska liberalismens barndom var Jönköping en viktig plats på kartan. Den liberala opinionen hade fotfäste även på landsbygden.
På sidan CyberCity (som drivs av Stockholms Universitets historiska instution) läser jag:
1800-talets Jönköping är känt som liberalernas och tändstickornas stad. Åren 1843-72 utkom det liberala Jönköpingsbladet, och 1845 grundades Jönköpings tändsticksfabrik. I båda projekten var J.E. Lundström en drivande kraft.
Trots att jag är liberal och boende i Jönköping sÃ¥ var detta ganska nytt för mig, men onekligen intressant. Speciellt med tanke pÃ¥ att staden – och främst den omgivande landsbygden – idag mest är känt för sina frikyrkor, sin kristna moralism och Alf Svensson. Nu kan man ju visserligen säga att frikyrkorna har sina rötter inom nÃ¥n slags liberal idétradition om yttrandefrihet och religionsfrihet och frisinnade liberaler har i sin tur rötterna inom frikyrkorna, som exempelvis missionsrörelsen. Men idag stÃ¥r mÃ¥nga frireligiösa och kristna lÃ¥ngt ifrÃ¥n liberalismens idéer (vi kan ju som exempel ta KDU där nuvarande ordföranden Erik Slottner ses som “för liberal”).
I vilket fall som helst så är det ett stycke intressant lokalhistoria som väntar på att bli läst av mig och jag får säkerligen anledning att återkomma i ämnet.
