Jag har följt fallet Calle Jonssons kamp för att bli rentvådd från anklagelsen om försök till mord i Grekland, Cypern.

Den juridiska gången i Grekisk domstol lämnar mycket i övrigt att önska. Enl. Jonssons advokat Silbersky och de samlade presskriverierna framgår tydligt att det inte har gått rätt till. Vissa tvetydigheter angående bevisföringen samt utredning har vist sig synnerligen påtagliga.

Det första är att man från Grekisk sida tydligen snabbt försöker att finna en lämplig person att döma. Skälen till detta kan man bara spekulera om eftersom det inte framgått i de samlade skriverierna vilken social status den Grekiske personen representerar.

Låt säga att det varit en vanlig Grekisk medborgare. Hade då den Grekiska rättvisan lagt ned detta arbete för att kunna få fast en misstänkt? Jag tvivlar på det.

Antag nu, att den Grekiska personen har kontakter i den undre världen och är utsatt för någon form av vendetta av något slag. Samtidigt kan personen ha inflytande på den lokala Grekiska polisen samt rättsväsendet. I dessa kretsar känner man varandra förmodligen tämligen väl.

Antag vidare, av någon anledning i detta “vendetta sammanhang” så vill man skyla över t.ex. i det här fallet ett mordförsök.

Vore det väl inte lämpligt att ta någon som har svårt att försvara sig och som inte har kännedom om de Maffia fasoner som är legio i dessa sydliga länder. Jag dömer definitivt inte Grekland som nation, men jag inser att vardagslivet i dessa länder är annorlunda än det svenska. Deras kultur är äldre samt att dessa länder har en annan syn pga. att ha varit utsatta för krig och revolutioner. Jämfört med dem, är Sverige en naiv “oskuld”.

Det här är spekulationer, det erkänner jag, men inte förty så ställer jag mig frågande om man från Svensk sida inte skall penetrera det här ämnet litet djupare. För mig verkar svenskt rättssystem vara väl nog så naivt att godta, utan eftertanke, denna Grekiska historia.

Gällande Calle Jonsson, är det en enkel sak att göra en personundersökning för att bedöma om personen är labil eller ej. Helt enkelt ta reda på vad han är för person. Skulle det nu visa sig att han är en helt vanlig svensk pojke som ville fara till en solig plats och ha roligt, ja, då borde det ge ytterligare misstankar hur den Grekiska rättvisan fungerar. Grekland har historiskt, som bekant, inte alltid kvalificerat sig till att tillhöra de demokratiska europeiska staterna och allt är inte bortsuddat ännu.

Denna historia leder osökt till frågan, då ens egna barn kanske en dag, säger att de skall fara till Cypern tillsammans med kompisar. Reflexmässigt skulle jag direkt varna för detta och på lämpligt sätt försöka få dem att tänka om, vis om de problem som Calles familj har fått utstått.

Det är även märkligt att då en svensk ungdom utsätts för ett tvivelaktigt agerande från en utländsk myndighet, då skrivs det inte några braskande rubriker. Helt ”kallt” refererar man det juridiska skeendet utan reflektion.

Jämför man detta med den person som satt fånge på Kuba anklagad för ”gud vet vad” , då åker personer från regeringen samt svenska reportrar som skyttlar fram och tillbaka. Här vet ingen vad den sk. ” fången” tidigare har haft för sig och ingen verkar intressera sig för detta heller bara man kan göra ett ”scoop” som säljer.

Vore det inte tid att diskutera vad som är på gång när det gäller Calle Jonsson? Vore dit inte tid att försvara våra egna svenska medborgare med samma intensitet som ”USA-fången” ?
Vad hindrar att svenska journalister tar upp frågan?
Är frågan inte politisk attraktiv?
Har det gått så långt att allt svenskt är ”fult” och att det är orättvist mot andra nationaliteter att försvara en svensk?
Ni som är invandrade till Sverige och har stor erfarenhet av övergrepp samt betraktar Sverige med andra ögon. Här har ni en chans att göra edra röster hörda, även om det rör sig om en svensk. Förmodligen är ni de enda i Sverige som kan känna empati. Hos Calles landsmän verkar det vara okänt.

Spelar det ingen roll bara för, att här rör sig det endast om en vanlig svensk familj som pga. förmodade begränsade ekonomiska tillgångar inte kan göra vidare väsen av sig, som kan rubba politikers och journalisters cirklar?

Jag efterlyser en seriös diskussion i detta ämne och innan rättssystemet kvarnar malt färdigt och Calle Jonsson utlämnats till en godtycklig Grekisk rättvisa.

Ni journalister, försök att för en gångs skull visa sann empati. Sätt er in i en familjs upplevda helvete, att vara maktlös, att vara slagen till slint, att över huvud taget kunna påverka en älskad familjemedlems situation.

Nästa gång kan det var ditt barn, tänk på det!

Familjefader