Jag hittade en artikel i DN som handlar om Maria Elementarskola i Stockholm som vill pÄ ett ganska bryskt sÀtt lÀgga sig i vad skolans elever fÄr ha pÄ sig. I ett brev frÄn rektorn gÄr det att lÀsa att skolan inte ska vara
en arena för elever som vill utmÀrka sig genom att visa upp de senaste mÀrkesklÀderna, de hÀftigaste och största örhÀngena, de kortaste kjolarna eller andra för tillfÀllet moderiktiga klÀder eller andra utsmyckningar, t.ex. som piercing. Skolan Àr en plats för studier och lÀrande, dÀr var och en blir sedd och fÄr erkÀnsla för sitt sÀtt att vara och upptrÀda samt för sina prestationer. I skolan Àr det arbete och vardag som gÀller och en alltför stark fokusering vid modetrender medför störningar i verksamheten.
HĂ€rligt med lite gammal hederlig “moral” dĂ€r eleverna inte – gudförbjude – fĂ„r tĂ€nka fritt och ha pĂ„ sig vad de vill. Vidare kan man lĂ€sa:
För skolan att ange exakta mĂ„tt, nyanser, storlek pĂ„ örhĂ€ngen, antal ringar, flĂ€tor och pĂ€rlor m.m. som kan accepteras eller inte, Ă€r en omöjlighet. Nya moderiktningar uppstĂ„r hela tiden och skulle krĂ€va nya stĂ€llningstaganden. Dessutom skulle en sĂ„dan Âstilkatalog motverka syftet. Meningen med skolans fostran pĂ„ detta omrĂ„de Ă€r inte att ge eleverna en Âstilkatalog utan att ge dem en kĂ€nsla för vad som Ă€r rĂ€tt och fel sĂ„vĂ€l etiskt som estetiskt, att lĂ€ra dem förstĂ„ vĂ€rdet av rĂ€tt upptrĂ€dande och rĂ€tt klĂ€dsel pĂ„ rĂ€tt plats och styrkan i att kunna Âtala med bönder pĂ„ bönders vis och med lĂ€rde mĂ€n pĂ„ latinÂ.
Varför fÄr jag plötsligt bilder i huvudet frÄn en svunnen tid med godsherrar i hög hatt och bugande drÀngar med mössan i hand? Nog för att skolan har funnits sen 1885 men de borde vÀl ha sett att vÀrlden har förÀndrats sen dess?
Inte nog med att de nya reglerna bryter mot skollagens vĂ€rdegrund som sĂ€ger att lĂ€rare och elever ska “frĂ€mja aktning för varje mĂ€nniskas egenvĂ€rde” den bryter ocksĂ„ mot deras egna profil som betonar “vikten av respekt för andra mĂ€nniskors liv, egendom och Ă„sikter oberoende av ras, nationalitet, religion och social stĂ€llning” liksom den bryter mot skolans strĂ€van att undvika “generaliserande bestĂ€mmelser och en likriktning, som sĂ€tter standardmĂ„tt pĂ„ individerna”. LikasĂ„ har man som motto att möta “medmĂ€nniskor med “vĂ€nlighet, artighet och generositet”.
Nu ser ju i och för sig skolan s.k. “estetiskt tĂ€nkande” som en del av deras “fostrande verksamhet” men med tanke pĂ„ hur deras hemsida ser ut sĂ„ bör de nog ligga lĂ„gt med att försöka lĂ€ra ut sin syn pĂ„ “estetik” och “stil” till sina elever…
Skolan “en arena för elever som vill utmĂ€rka sig”? KlĂ€der handlar vĂ€l mycket om identitet. Och rimligt sker rĂ€tt mycket sökande efter sin sĂ„dan i den Ă„ldern (upp till Ă„k. 9).
Föresten, vem har stake nog att bestĂ€mma vad som Ă€r “rĂ€tt” och “fel” nĂ€r det gĂ€ller estetik.
Precis! ingen har egentligen rĂ€tt att bestĂ€mma vad som Ă€r “rĂ€tt” eller “fel” nĂ€r det gĂ€ller estetik, mer Ă€n den enskilda individen sjĂ€lv. Ăven om jag tycker att exempelvis deras hemsida var hiskelig sĂ„ vill jag inte förbjuda det jag tycker Ă€r dĂ„lig form…(det skulle bli ett för stort arbete helt enkelt
)
Ă andra sidan Ă€r det inte rimligt att lĂ€rarna ska behöva lĂ€gga en majoritet av undervisningstiden Ă„t att försöka “sköta” klassen. Ett uttryck för identitessökande brukar vara att ifrĂ„gasĂ€tta auktoriteter och synas pĂ„ andra sĂ€tt.
Flera av mina vÀnner jobbar som lÀrare och berÀttar att detta Àr ett stort problem och detta kan, tror jag, vara ett sÀtt att komma Ät en liten del av problemet. Kanske inget bra sÀtt, men ÀndÄ.
Dessutom hĂ„ller jag med delar av det rektorn sĂ€ger nĂ€r hon pratar om att förĂ€ldrarna och barnen kan ta stĂ€llning till om de vill gĂ„ i den skolan. Jag skulle nog inte vilja det, men jag gick pĂ„ en ganska bra skola sĂ„ jag vet nog inte hur jobbigt det kan vara i en “stökig” klass.
Men som federalist anser jag nog att skolan bör ta en diskusion med förÀldrarna och eleverna, och att de gemensamt kommer fram till gemensamma regler för uppförande (och klÀdsel) pÄ skoltid. SÄ enkelt borde det vara.
Nu tycker jag det Ă€r viktigt för tonĂ„ringar att ha rĂ€tten att söka sin identitet, inte stöka i klassrummen givetvis. Men vad stök har med ett indiviuellt val av klĂ€der förstĂ„r jag icke. givetvis ska ungjĂ€vlarna fĂ„ ha modeklĂ€der eller piercing om de vill… (om förĂ€ldrarna tillĂ„ter vill sĂ€ga). Jag tror inte dina vĂ€nners problem med eleverna bestĂ„r i att hur de klĂ€r sig…
“om förĂ€ldrarna vill” skrev du Daniel. Problemet Ă€r vĂ€l just det att mĂ„nga förĂ€ldrar skiter i vad deras barn gör pĂ„ dagarna. Ăr det dĂ„ skolan som ska uppfostra barnet till “samhĂ€llsmedborgare”? DĂ„ mĂ„ste skolan ha rĂ€tt att ta förĂ€ldrarnas roll nĂ€r det gĂ€ller exempelvis regelsĂ€ttandet. Ă andra sidan tycker jag inte heller att det Ă€r vidare bra att skolan ska ta ansvar för barnuppfostran nĂ€r det Ă€r sĂ„ uppenbart vem som ska ha huvudansvaret.
Kanske ligger det nÄgot i det som Gudmundson skriver om pÄ sin blog- det Àr för lite TV-gudstjÀnster!
http://gudmundson.blogspot.com/2004/09/halvera-riksdagen.html
Skolans uppgifter Ă€r mĂ„nga. Men att bestĂ€mma hur barn gĂ„r klĂ€dda, vad de har för frisyrer eller om de har piercing Ă€r inte en av dem…
Haha…mer TV-gudstjĂ€nster…ni har fortfarande en del tokar i Centern…synd…de Ă€r ju annars mitt andraval
Att eventuella förekomster av piercing och mode klÀder har vÀl inget med att göra om de inte tillgodogör sig undervisningen eller inte? Etik och moral tyckte jag rektorna pratade om. Vad det har med piercing och modeklÀder förstÄr jag Àn mindre. Det Àr yttre attribut. Det Àr vÀl insidan, hur de uppför sig och agerar som ska rÀknas.
Annica
Att lĂ€rarna skulle lĂ€gga en majoritet av undervisningstiden pĂ„ att “sköta” klassen Ă€r en överdrift. Dessutom, eftersom att hitta sin identitet Ă€r en del av en ungdoms liv sĂ„ tycker jag att det rimligen ska ingĂ„ i skolans uppgift, och dĂ€rmed lĂ€rarnas, att till och med frĂ€mja den utvecklingen.
Ăven om det skulle ta ett par minuter frĂ„n att lĂ€sa, skriva och rĂ€kna sĂ„ skulle en klassrumsdiskussion om vad de olika modeuttrycken betyder för de enskilda eleverna kunna ge dem en möjlighet att se individualitetssökandet inte som nĂ„got som de vuxna avrĂ„der frĂ„n utan tvĂ€rt om som nĂ„got bra. Sverige Ă€r ju sĂ„ mycket för mĂ„ngfalden och dĂ„ ska vi ocksĂ„ hedra den inom den svenska kulturen.
Skoluniformer eller regler för klĂ€der har dessutom, som flera redan pĂ„pekat, inget med elevernas uppförande i klassrummet att göra. I Japan, som har mycket strikta skoluniformer i en majoritet av skolorna, Ă€r eleverna minst lika stökiga som i svenska skolor. Om inte vĂ€rre eftersom lĂ€rarna inte bryr sig en sekund i om eleverna faktiskt lĂ€r sig eller inte – att sova pĂ„ lektionerna Ă€r helt accepterat av vissa lĂ€rare.
Just eftersom sökandet efter den egna identiteten Àr en naturlig del av varje ungdoms uppvÀxt sÄ kommer barnen att hitta nya sÀtt att uppmÀrksamma den pÄ oavsett hur mÄnga regler och restriktioner man inför. I Japan gÄr det till exempel mode i hur skjolarna ska vikas, om skjortan ska hÀnga utanför eller vara instoppad i byxorna och vilka strumpor som Àr coola. De uppmÀrksammar helt enkelt de delar som inte reglerats. Och sÄ fort lÀrarna inte ser sÄ bryter de flesta eleverna restriktionerna pÄ hur skoluniformen ska se ut. Det Àr ocksÄ ett sÀtt för eleverna att skapa de inne- och utegrupper som finns i alla skolor och samhÀllen.
Det gÄr inte att förhindra modetrender, bara att flytta dem frÄn en del av kulturen till en annan.
Maria Elementar har ju faktiskt avslöjat sitt “sanna jag”…deras f.d rektor som fortfarande sitter istyrelsen för skolan tyckte i DN att skolpengen var en dĂ„lig idĂ©…det “var bĂ€ttre förr” nĂ€r föÀldrarna betalade sjĂ€lva. SĂ„lunda kan man anta att de tycker det Ă€r för mycket “proletĂ€rer” i privatskolorna nu för tiden… otĂ€cka mĂ€nniskor med piercing.
Ăr messt förvĂ„nad över att jag hittils inte hör den för mej naturliga mot-reaktionen mot detta dravel frĂ„n rektorn..
Skolans plikt och skyldighet borde ju vara att lÀra ut RESPEKT för olikheter oavsett om det gÀller religion, utseende eller oliktÀnkande, och inte uppmuntra konformistiska beteenden som jag tror Àr roten till mycket detruktivt i dagens samhÀlle (oavsett kontinent du lever pÄ).
craps The issues with respect to both relativism and the importance of sociological influences on science might be encapsulated by asking if o