Gratis är gott – del 2.

Det var med munter min jag konstaterade att Copyriot hade ilsknat till över mitt inlägg ”Gratis är gott?”. Ännu mer glädjande blev det när jag såg så många saker i texten som jag ser som rena tossigheter och med glädje bemöter.

Jag tar upp några stycken här och kommentarar min syn på det hela.

I varje ekonomiskt system finns det vissa saker som kostar pengar (mat och bostad, för att nämna några) och andra som är gratis och ingen skulle drömma om att ta betalt för (att använda gatorna, andas luften, skicka signaler på 2,4 GHz-bandet, gå i grundskolan etc.)

Copyriot har givetvis rätt i att det finns saker som kostar pengar och saker som är gratis. Givetvis skulle ingen någonsin drömma om att ta betalt för att andas eller gå på gatan (även om gator inte är gratis så är det en av de saker som jag anser tillhör statens uppgift). Så långt är allt bra. Men sen kommer det till att ”skicka signaler på 2,4 GHz-bandet”. Skulle det vara jämförbart med att exempelvis andas? Givetvis inte. Eller gå på gator? Jag svarar Nej även på den frågan. Det är – vad jag vet – ingen rättighet att ha skitsnabb internetkoppling hemma, och det är helt klart jämförbart med exempelvis använda telefonnätet eller elnätet. Folk betalar för att utnyttja de tjänsterna så varför inte betala för snabba uppkopplingar? Alla har här olika behov, det är inte mer än rätt att de som tankar hem massa filmer betalar mer för att utnyttja tjänsten än de som bara läser Aftonbladet.se.
Gå i grundskolan håller jag däremot med om att det ska vara avgiftsfri (skillnad mellan Gratis och avgiftsfri. Gratis är den inte eftersom vi betalar den via skatten). Men att påstå att INGEN skulle drömma om att ta betalt för det är en klar överdrift.

Gemensamt är dels det oförsonliga ressentimentet, dels en föreställning om ekonomi som ett nollsummespel. När någon tar sig en rätt, måste någon annan förlora. Kopiering av information, nyttjande av offentliga kommunikationsmedel och sjukskrivning klassas därför i denna retorik som aktiviteter vilka kan utgöra ”stöld” i de fall där man inte har erforderligt tillstånd.
Men – en vinst behöver inte vara någon annans förlust

Jag är fullt medveten om att ekonomi inte är ett nollsummespel. Men visst förlorar upphovsmannen intäkter om någon kopierar hans bok, och så förlorar de betalande resenärerna om 10% smiter på bussen. Lika mycket som de verkligt sjuka förlorar på att folk fuskar med sjukförsäkringar. Ekonomi kanske inte är ett nollsummespel, men det regnar heller inte ekonomiska resurser som manna från himlen. Bara för att du inte betalar för något så betyder det inte att inte någon betalar. Samhällstjänster betalas t.ex av skatten, dvs av alla som arbetar. Precis som morötterna på ICA betalas av de som köper dem, om en morot försvinner blir det dyrare för de som betalar för dem.

Men i praktiken får betalningshetsen mot dem som man ser som snyltare allt annat än minskad statlig kontroll till följd. Någon ”liberalism” är det alltså inte frågan om, snarare sätts ett aggressivt skydd av varuformen framför andra mål och principer som yttrandefrihet eller frihandel.

Är det liberalt att låta folk ”sno” eller snylta på andras bekostnad? Givetvis inte, hade det varit så hade liberalismen varit en socialism. Det handlar inte om ett ”aggressivt skydd” av varuformen – utan snarare ett skydd av äganderätten ( liberalers devis var ursprungligen ”Frihet, Broderskap, Äganderätt”).

Jag har heller inte propagerat för UTÖKAD kontroll. Enbart för att jag är emot att staten ska tillhandahålla fri kultur och fri transport så betyder det inte att jag vill öka kontrollen. Inga beväpnade kontrollanter eller fluktande internetleverantörer med andra ord.

Och att skydden av äganderätt skulle inkräkta på vare sig yttrandefrihet eller frihandel är obegripligt. Frihandel innebär inte att man får sälja ”varor” som man inte äger. Lika lite som yttrandefrihet innebär att man har rätt att fritt publicera andras verk. Att jag är för upphovsrätt innebär ju inte att jag samtycker med stämningar mot de som samplar några sekunder Elvis, citerar ur en bok eller har en Nalle Puh-bild på sin hemsida. Lika lite vill jag förbjuda fildelning eller lite ”husbehovspirating”.

Kontroll- och betalningssystem kan, och kommer, när de väl är etablerade alltid att användas till fler sorters kontroll än ursprungligen tänkt.
SL:s och Västtrafiks biljettkontroller är det främsta sättet för polisen i Stockholm respektive Göteborg att ta fast personer utan uppehållstillstånd och skicka dem till förvar i väntan på utvisning.

Givetvis förjävligt, men bara för att kontroll- och betalningssystem kan missbrukas så ska man inte ta bort dem. Man åtgärdar felaktigheterna istället. Att ha det som argument för att kollektivtrafik ska vara gratis är som att säga att mjölk på ICA ska vara gratis för att snattare som saknar uppehållstillstånd riskerar att åka dit.

Hur upphovsrättslagar har använts i censursyfte och för att förhindra konkurrens är välkänt, liksom hur lagskyddad Digital Rights Management blir ett maktmedel som kringskär friheter på en mängd områden.

Samma sak här, man behöver inte avskaffa något för att det används i felaktiga syften. Man kommer till rätta med problemen istället. Att vara för upphovsrätt är inte samma sak som att säga att det fungerar smärtfritt. Den kan behövas förändras, precis som konkurrenslagar kan behöva det.

Betalningssystem i sig är inte gratis

Ingen som har påstått att betalningssystem är gratis. Det är inte gratis att ha kassor och kassapersonal på ICA heller.

Betal-hotspots för trådlöst internet tar i hög grad betalt för att ha ett dyrt betalningssystem, och slås följaktligen ut av gratis öppna nätverk.

De ”gratis” öppna nätverken är givetvis inte gratis. Antingen betalas de av altruistiska idealister (tveksamt) eller av staten/samhället via skatten. Återigen kommer frågan: är det statens uppgift?

Upprätthållandet av upphovsrätten kräver avlönandet av en hel kast av jurister, Stim-byråkrater, lobbyister och DRM-programmerare. En stor del av kostnaderna för upprätthållande av kontrollen skyfflas över på staten och rättsväsendet.

Ja, och? Jag anser att försvarandet av äganderätten tillsammans med ett rättsväsende faktiskt ÄR en av statens grundläggande uppgifter. Inte den enda – eftersom jag inte vill ha en ren nattväktarstat.

Produktion av fri kultur och fri programvara, där kopieringen släpps fri, underlättas naturligtvis direkt av att ”råmaterial” finns fritt tillgängligt

Är detta ett argument mot upphovsrättslagar? Det är jättebra att det finns open-source, det finns inget annat att säga. Men precis som en utvecklare har rätt att sprida sitt material fritt över världen ska han givetvis ha rätt att skydda det och trygga sin inkomst om han vill. Är du inte nöjd med Microsofts produkter eller filosofi så skiter du i dem, antingen utvecklar nåt eget eller köper nåt annat alternativt laddar hem open-sorce programvara.

Upphovsrättsmotståndarna verkar tro att bara man avskaffar upphovsrätten och släpper allt ”fritt” så får vi ett land av mjölk och honung där kreativiteten flödar och alla är nöjda. Så är det givetvis inte.

Debatten lär fortsätta.

5 reaktioner till “Gratis är gott – del 2.”

  1. Hej Daniel!
    Faktum är att Copyriot-inlägget egentligen inte handlade så mycket om ditt inlägg, utan snarare om mer oartikulerade anonyma vredesutbrott som dykt upp här och var. Efter visst övervägande slank dock en referens till Subjektiv.se med.

    Angående 2,4 GHz-bandet har du missuppfattat vad som åsyftades. Vad som stod i Copyriot var att det är gratis att SKICKA signaler, det handlade inte om någon slags rätt att ta emot trådlöst internet. Exemplet fanns med för att visa på att det även inom det elektromagnetiska spektrat finns både (ytterst smala) områden som är gratis/licensfria att använda, och (en alldeles för stor merpart) som staten har sålt eller gett bort ensamrätter till.

    ”Men precis som en utvecklare har rätt att sprida sitt material fritt över världen ska han givetvis ha rätt att skydda det”, skriver du. Jag vill inte tillskriva dig åsikter, men det låter lite som en syn på upphovsrätten som en naturrätt. I så fall en väldigt märklig syn – skulle den ”naturliga” immateriella rättigheten gälla i exakt 70 år (och är det i så fall ”stöld” om en staten bara skulle låta upphovsrätten gälla i 50 år?) Eller är den av naturen evig, fast har förkortats av praktiska skäl? Vad jag vill komma till är att intellektuell egendom varken är mer eller mindre än ett statligt stadfäst monopol (en definition som även återfinns i standard-kurslitteraturen i juridik). Jag säger inte att allt bli bra genom dess avskaffande, men att det inte kan ses som en naturlig rättighet att diktera rättigheterna till ”sina egna verk”.

    Med gratis menar Copyriot snarast att någonting inte är avgiftsbelagt, att det inte har varuform. Att ingenting är gratis i bemärkelsen fullkomligt frikopplat från resten av ekonomin, det håller jag för en truism. Dumma socialist-drömmar om en samhällssfär frikopplad från varje vinstintresse har Copyriot lustmördat förr och ämnar fortsätta med det. 🙂

  2. Hej, tack för ditt inlägg.

    Jag ser det faktiskt som en rättighet att just diktera rättigheterna till sitt eget verk, dvs jag tror på möjligheten att äga intellektuell egendom vilket du säkert har förstått vid det här laget 😉

    Men den är absolut inte en naturrätt och kanske heller inte perfekt som den är idag. Jag ser t.ex inte gränsen om 70 år efter upphovsmannens död som någon absolut rättighet, utan snarare något som bör vara öppet för diskussion.

    Och det finns avarter inom upphovsrättslagstiftningen som även jag kräks på, som det faktum att en amerikansk domstol mer eller mindre har förbjudit samplingar – även om de är omgjorda till oigenkännlighet.

    Jag delar inte upphovsrättsmotståndarnas eller piraternas politiska agenda, men däremot tror jag att de faktiskt kan göra nytta genom att sätta igång en debatt om något som annars inte har debatterats på länge. Förändringar och debatt är ofta av godo.

  3. Angående naturrätt så är de som är mest hardcore, typ anarko-kapitalister, ofta mot patent och ip. Fast det beror också på hur man definierar naturrätt. En annan sorts naturrätt kan å andra sidan försvara patent och ip, men den sorten är inte särskilt vanlig. Explicit sett.

  4. Daniel skrev: Jag delar inte upphovsrättsmotståndarnas eller piraternas politiska agenda, men däremot tror jag att de faktiskt kan göra nytta genom att sätta igång en debatt om något som annars inte har debatterats på länge.

    Jo, har förstått det. Din position får nog kallas för sant dialektisk! 🙂

    Dennis: skrev En annan sorts naturrätt kan å andra sidan försvara patent och ip, men den sorten är inte särskilt vanlig.

    Ayn Rand och objektivist-kyrkan företräder väl ett sådant synsätt?

  5. Copyriot:

    Nej, jag skulle sortera in dem under den första kategorin. Fast de är inte hardcore och blandar in andra, kontrakts- och konsekvensetiska, argument som gör att de inte riktigt håller sig naturrätten (även om en del av dem hävdar att de gör det).

    Den andra kategorin naturrättare ser inte rättigheter, oavsett slag, som givna. Rättigheter blir mer av en konvention, något som växt fram. Mer eller mindre det som Hayek kallade för en spontan ordning.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.