Det var med munter min jag konstaterade att Copyriot hade ilsknat till över mitt inlĂ€gg “Gratis Ă€r gott?”. Ănnu mer glĂ€djande blev det nĂ€r jag sĂ„g sĂ„ mĂ„nga saker i texten som jag ser som rena tossigheter och med glĂ€dje bemöter.
Jag tar upp nÄgra stycken hÀr och kommentarar min syn pÄ det hela.
I varje ekonomiskt system finns det vissa saker som kostar pengar (mat och bostad, för att nÀmna nÄgra) och andra som Àr gratis och ingen skulle drömma om att ta betalt för (att anvÀnda gatorna, andas luften, skicka signaler pÄ 2,4 GHz-bandet, gÄ i grundskolan etc.)
Copyriot har givetvis rĂ€tt i att det finns saker som kostar pengar och saker som Ă€r gratis. Givetvis skulle ingen nĂ„gonsin drömma om att ta betalt för att andas eller gĂ„ pĂ„ gatan (Ă€ven om gator inte Ă€r gratis sĂ„ Ă€r det en av de saker som jag anser tillhör statens uppgift). SĂ„ lĂ„ngt Ă€r allt bra. Men sen kommer det till att “skicka signaler pĂ„ 2,4 GHz-bandet”. Skulle det vara jĂ€mförbart med att exempelvis andas? Givetvis inte. Eller gĂ„ pĂ„ gator? Jag svarar Nej Ă€ven pĂ„ den frĂ„gan. Det Ă€r – vad jag vet – ingen rĂ€ttighet att ha skitsnabb internetkoppling hemma, och det Ă€r helt klart jĂ€mförbart med exempelvis anvĂ€nda telefonnĂ€tet eller elnĂ€tet. Folk betalar för att utnyttja de tjĂ€nsterna sĂ„ varför inte betala för snabba uppkopplingar? Alla har hĂ€r olika behov, det Ă€r inte mer Ă€n rĂ€tt att de som tankar hem massa filmer betalar mer för att utnyttja tjĂ€nsten Ă€n de som bara lĂ€ser Aftonbladet.se.
GÄ i grundskolan hÄller jag dÀremot med om att det ska vara avgiftsfri (skillnad mellan Gratis och avgiftsfri. Gratis Àr den inte eftersom vi betalar den via skatten). Men att pÄstÄ att INGEN skulle drömma om att ta betalt för det Àr en klar överdrift.
Gemensamt Ă€r dels det oförsonliga ressentimentet, dels en förestĂ€llning om ekonomi som ett nollsummespel. NĂ€r nĂ„gon tar sig en rĂ€tt, mĂ„ste nĂ„gon annan förlora. Kopiering av information, nyttjande av offentliga kommunikationsmedel och sjukskrivning klassas dĂ€rför i denna retorik som aktiviteter vilka kan utgöra “stöld” i de fall dĂ€r man inte har erforderligt tillstĂ„nd.
Men  en vinst behöver inte vara nÄgon annans förlust
Jag Àr fullt medveten om att ekonomi inte Àr ett nollsummespel. Men visst förlorar upphovsmannen intÀkter om nÄgon kopierar hans bok, och sÄ förlorar de betalande resenÀrerna om 10% smiter pÄ bussen. Lika mycket som de verkligt sjuka förlorar pÄ att folk fuskar med sjukförsÀkringar. Ekonomi kanske inte Àr ett nollsummespel, men det regnar heller inte ekonomiska resurser som manna frÄn himlen. Bara för att du inte betalar för nÄgot sÄ betyder det inte att inte nÄgon betalar. SamhÀllstjÀnster betalas t.ex av skatten, dvs av alla som arbetar. Precis som morötterna pÄ ICA betalas av de som köper dem, om en morot försvinner blir det dyrare för de som betalar för dem.
Men i praktiken fĂ„r betalningshetsen mot dem som man ser som snyltare allt annat Ă€n minskad statlig kontroll till följd. NĂ„gon “liberalism” Ă€r det alltsĂ„ inte frĂ„gan om, snarare sĂ€tts ett aggressivt skydd av varuformen framför andra mĂ„l och principer som yttrandefrihet eller frihandel.
Ăr det liberalt att lĂ„ta folk “sno” eller snylta pĂ„ andras bekostnad? Givetvis inte, hade det varit sĂ„ hade liberalismen varit en socialism. Det handlar inte om ett “aggressivt skydd” av varuformen – utan snarare ett skydd av Ă€ganderĂ€tten ( liberalers devis var ursprungligen “Frihet, Broderskap, ĂganderĂ€tt”).
Jag har heller inte propagerat för UTĂKAD kontroll. Enbart för att jag Ă€r emot att staten ska tillhandahĂ„lla fri kultur och fri transport sĂ„ betyder det inte att jag vill öka kontrollen. Inga bevĂ€pnade kontrollanter eller fluktande internetleverantörer med andra ord.
Och att skydden av Ă€ganderĂ€tt skulle inkrĂ€kta pĂ„ vare sig yttrandefrihet eller frihandel Ă€r obegripligt. Frihandel innebĂ€r inte att man fĂ„r sĂ€lja “varor” som man inte Ă€ger. Lika lite som yttrandefrihet innebĂ€r att man har rĂ€tt att fritt publicera andras verk. Att jag Ă€r för upphovsrĂ€tt innebĂ€r ju inte att jag samtycker med stĂ€mningar mot de som samplar nĂ„gra sekunder Elvis, citerar ur en bok eller har en Nalle Puh-bild pĂ„ sin hemsida. Lika lite vill jag förbjuda fildelning eller lite “husbehovspirating”.
Kontroll- och betalningssystem kan, och kommer, nÀr de vÀl Àr etablerade alltid att anvÀndas till fler sorters kontroll Àn ursprungligen tÀnkt.
SL:s och VÀsttrafiks biljettkontroller Àr det frÀmsta sÀttet för polisen i Stockholm respektive Göteborg att ta fast personer utan uppehÄllstillstÄnd och skicka dem till förvar i vÀntan pÄ utvisning.
Givetvis förjÀvligt, men bara för att kontroll- och betalningssystem kan missbrukas sÄ ska man inte ta bort dem. Man ÄtgÀrdar felaktigheterna istÀllet. Att ha det som argument för att kollektivtrafik ska vara gratis Àr som att sÀga att mjölk pÄ ICA ska vara gratis för att snattare som saknar uppehÄllstillstÄnd riskerar att Äka dit.
Hur upphovsrÀttslagar har anvÀnts i censursyfte och för att förhindra konkurrens Àr vÀlkÀnt, liksom hur lagskyddad Digital Rights Management blir ett maktmedel som kringskÀr friheter pÄ en mÀngd omrÄden.
Samma sak hÀr, man behöver inte avskaffa nÄgot för att det anvÀnds i felaktiga syften. Man kommer till rÀtta med problemen istÀllet. Att vara för upphovsrÀtt Àr inte samma sak som att sÀga att det fungerar smÀrtfritt. Den kan behövas förÀndras, precis som konkurrenslagar kan behöva det.
Betalningssystem i sig Àr inte gratis
Ingen som har pÄstÄtt att betalningssystem Àr gratis. Det Àr inte gratis att ha kassor och kassapersonal pÄ ICA heller.
Betal-hotspots för trÄdlöst internet tar i hög grad betalt för att ha ett dyrt betalningssystem, och slÄs följaktligen ut av gratis öppna nÀtverk.
De “gratis” öppna nĂ€tverken Ă€r givetvis inte gratis. Antingen betalas de av altruistiska idealister (tveksamt) eller av staten/samhĂ€llet via skatten. Ă terigen kommer frĂ„gan: Ă€r det statens uppgift?
UpprÀtthÄllandet av upphovsrÀtten krÀver avlönandet av en hel kast av jurister, Stim-byrÄkrater, lobbyister och DRM-programmerare. En stor del av kostnaderna för upprÀtthÄllande av kontrollen skyfflas över pÄ staten och rÀttsvÀsendet.
Ja, och? Jag anser att försvarandet av Ă€ganderĂ€tten tillsammans med ett rĂ€ttsvĂ€sende faktiskt ĂR en av statens grundlĂ€ggande uppgifter. Inte den enda – eftersom jag inte vill ha en ren nattvĂ€ktarstat.
Produktion av fri kultur och fri programvara, dĂ€r kopieringen slĂ€pps fri, underlĂ€ttas naturligtvis direkt av att “rĂ„material” finns fritt tillgĂ€ngligt
Ăr detta ett argument mot upphovsrĂ€ttslagar? Det Ă€r jĂ€ttebra att det finns open-source, det finns inget annat att sĂ€ga. Men precis som en utvecklare har rĂ€tt att sprida sitt material fritt över vĂ€rlden ska han givetvis ha rĂ€tt att skydda det och trygga sin inkomst om han vill. Ăr du inte nöjd med Microsofts produkter eller filosofi sĂ„ skiter du i dem, antingen utvecklar nĂ„t eget eller köper nĂ„t annat alternativt laddar hem open-sorce programvara.
UpphovsrĂ€ttsmotstĂ„ndarna verkar tro att bara man avskaffar upphovsrĂ€tten och slĂ€pper allt “fritt” sĂ„ fĂ„r vi ett land av mjölk och honung dĂ€r kreativiteten flödar och alla Ă€r nöjda. SĂ„ Ă€r det givetvis inte.
Debatten lÀr fortsÀtta.
Hej Daniel!
Faktum Àr att Copyriot-inlÀgget egentligen inte handlade sÄ mycket om ditt inlÀgg, utan snarare om mer oartikulerade anonyma vredesutbrott som dykt upp hÀr och var. Efter visst övervÀgande slank dock en referens till Subjektiv.se med.
AngÄende 2,4 GHz-bandet har du missuppfattat vad som Äsyftades. Vad som stod i Copyriot var att det Àr gratis att SKICKA signaler, det handlade inte om nÄgon slags rÀtt att ta emot trÄdlöst internet. Exemplet fanns med för att visa pÄ att det Àven inom det elektromagnetiska spektrat finns bÄde (ytterst smala) omrÄden som Àr gratis/licensfria att anvÀnda, och (en alldeles för stor merpart) som staten har sÄlt eller gett bort ensamrÀtter till.
“Men precis som en utvecklare har rĂ€tt att sprida sitt material fritt över vĂ€rlden ska han givetvis ha rĂ€tt att skydda det”, skriver du. Jag vill inte tillskriva dig Ă„sikter, men det lĂ„ter lite som en syn pĂ„ upphovsrĂ€tten som en naturrĂ€tt. I sĂ„ fall en vĂ€ldigt mĂ€rklig syn  skulle den “naturliga” immateriella rĂ€ttigheten gĂ€lla i exakt 70 Ă„r (och Ă€r det i sĂ„ fall “stöld” om en staten bara skulle lĂ„ta upphovsrĂ€tten gĂ€lla i 50 Ă„r?) Eller Ă€r den av naturen evig, fast har förkortats av praktiska skĂ€l? Vad jag vill komma till Ă€r att intellektuell egendom varken Ă€r mer eller mindre Ă€n ett statligt stadfĂ€st monopol (en definition som Ă€ven Ă„terfinns i standard-kurslitteraturen i juridik). Jag sĂ€ger inte att allt bli bra genom dess avskaffande, men att det inte kan ses som en naturlig rĂ€ttighet att diktera rĂ€ttigheterna till “sina egna verk”.
Med gratis menar Copyriot snarast att nÄgonting inte Àr avgiftsbelagt, att det inte har varuform. Att ingenting Àr gratis i bemÀrkelsen fullkomligt frikopplat frÄn resten av ekonomin, det hÄller jag för en truism. Dumma socialist-drömmar om en samhÀllssfÀr frikopplad frÄn varje vinstintresse har Copyriot lustmördat förr och Àmnar fortsÀtta med det.
Hej, tack för ditt inlÀgg.
Jag ser det faktiskt som en rÀttighet att just diktera rÀttigheterna till sitt eget verk, dvs jag tror pÄ möjligheten att Àga intellektuell egendom vilket du sÀkert har förstÄtt vid det hÀr laget
Men den Àr absolut inte en naturrÀtt och kanske heller inte perfekt som den Àr idag. Jag ser t.ex inte grÀnsen om 70 Är efter upphovsmannens död som nÄgon absolut rÀttighet, utan snarare nÄgot som bör vara öppet för diskussion.
Och det finns avarter inom upphovsrĂ€ttslagstiftningen som Ă€ven jag krĂ€ks pĂ„, som det faktum att en amerikansk domstol mer eller mindre har förbjudit samplingar – Ă€ven om de Ă€r omgjorda till oigenkĂ€nnlighet.
Jag delar inte upphovsrÀttsmotstÄndarnas eller piraternas politiska agenda, men dÀremot tror jag att de faktiskt kan göra nytta genom att sÀtta igÄng en debatt om nÄgot som annars inte har debatterats pÄ lÀnge. FörÀndringar och debatt Àr ofta av godo.
AngÄende naturrÀtt sÄ Àr de som Àr mest hardcore, typ anarko-kapitalister, ofta mot patent och ip. Fast det beror ocksÄ pÄ hur man definierar naturrÀtt. En annan sorts naturrÀtt kan Ä andra sidan försvara patent och ip, men den sorten Àr inte sÀrskilt vanlig. Explicit sett.
Daniel skrev: Jag delar inte upphovsrÀttsmotstÄndarnas eller piraternas politiska agenda, men dÀremot tror jag att de faktiskt kan göra nytta genom att sÀtta igÄng en debatt om nÄgot som annars inte har debatterats pÄ lÀnge.
Jo, har förstÄtt det. Din position fÄr nog kallas för sant dialektisk!
Dennis: skrev En annan sorts naturrÀtt kan Ä andra sidan försvara patent och ip, men den sorten Àr inte sÀrskilt vanlig.
Ayn Rand och objektivist-kyrkan företrÀder vÀl ett sÄdant synsÀtt?
Copyriot:
Nej, jag skulle sortera in dem under den första kategorin. Fast de Àr inte hardcore och blandar in andra, kontrakts- och konsekvensetiska, argument som gör att de inte riktigt hÄller sig naturrÀtten (Àven om en del av dem hÀvdar att de gör det).
Den andra kategorin naturrÀttare ser inte rÀttigheter, oavsett slag, som givna. RÀttigheter blir mer av en konvention, nÄgot som vÀxt fram. Mer eller mindre det som Hayek kallade för en spontan ordning.