Med bara drygt tvĂ„ mĂ„nader kvar till presidentvalet i USA sĂ„ tĂ€nkte jag försöka mig pĂ„ att reda ut nĂ„gra saker (man kan kalla det fördomar…) om det amerikanska politiska systemet.
Jag lĂ€gger upp det sĂ„ att jag skriver nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som jag i det dagliga livet har hört för att reda ut vad som Ă€r sant eller falskt – och försöka beskriva hur det verkligen ligger till. Jag Ă€r ingen expert pĂ„ amerikansk politik och det Ă€r 10 Ă„r sedan jag lĂ€ste statsvetenskap, men jag anser nog att jag har hyfsad koll. Om jag skriver uppenbara tokigheter Ă€r det bara att sĂ€ga till.
PÄstÄende:
USA har ett tvÄ-partisystem.
Svar:
BĂ„de Ja och Nej. Det Ă€r absolut inte sĂ„ att det bara finns tvĂ„ partier, vilket mĂ„nga i Europa verkar tro, men p.g.a det majoritetsvalsystem som de har sĂ„ gynnas de tvĂ„ stora, demokraterna och republikanerna, pĂ„ riksnivĂ„. Men det finns mĂ€ngder med mindre partier som dock inte har nĂ„t större inflytande (om de överhuvudtaget har nĂ„gotÂ
), dock finns det sÀkerligen de som har inflytande pÄ regional och lokal nivÄ. Mest kÀnda utav de övriga partierna borde vara The Green Party.
Ăverhuvudtaget Ă€r partisammanhĂ„llning svag pĂ„ nationell nivĂ„, dĂ€r de stora partierna fungerar mer som samordnare/grupperingar Ă€n partier sĂ„ som vi kĂ€nner dem i Sverige.
PÄstÄende:
Demokraterna Ă€r ÂvĂ€nster och republikanerna Ă€r ÂhögerÂ.
BĂ„de demokraterna och republikanerna Ă€r ÂhögerÂ.
Demokraterna Àr liberaler och republikanerna Àr konservativa.
Svar:
HÀr kommer tre pÄstÄenden pÄ samma gÄng, men de hör vÀldigt tÀtt samman. Svaret pÄ alla tre pÄstÄendena Àr i alla fall Nej, eller snarare Nja.
Det amerikanska partisystemet skiljer sig som sagt var ganska markant frĂ„n det som vi Ă€r van vid i Sverige. Det Ă€r betydligt mer decentraliserat  och inte lika ideologiskt knutet – och kopplat till enskilda personer Ă€n vad vi har. Det viktigaste i det amerikanska valsystemet Ă€r personerna som kandiderar, deras bakgrund och politiska plattform Ă€n eventuell partitillhörighet.
Att demokraterna Ă€r ett ÂvĂ€nsteralternativ medan republikanerna Ă€r ett Âhögeralternativ Àr nog snarare ett önsketĂ€nkande frĂ„n europeiskt hĂ„ll dĂ€r vi Ă€r sĂ„ vana vid att vĂ€nster och höger polemiserar mot varandra. Och att bĂ„de demokrater och republikaner skulle vara Âhöger Àr ocksĂ„ det en missuppfattning  som troligen bygger pĂ„ att det Ă€r sĂ€llan en mer vĂ€nstersinnad (lĂ€s socialdemokratisk) kandidat blir demokraternas huvudkandidat.
Partierna Ă€r betydligt mer splittrade mellan höger och vĂ€nster Ă€n sĂ„. Dock kan man sĂ€ga att kĂ€rnan av republikaner stĂ„r en bra bit till höger om demokraterna  men att spridningen Ă€r betydligt större inom demokraterna. Inom republikanerna spelar alla pĂ„ vad vi skulle kalla den Âhögra planhalvanÂ, sĂ„ Ă€r det absolut inte inom demokraterna.
Kandidater som Al Sharpton och Dennis Kuchinich ligger ganska lĂ„ngt till vĂ€nster och skulle i Sverige hamna nĂ„nstans inom Âmitten av Socialdemokraterna. John Kerry ligger dĂ€remot en bit Ă„t höger  ungefĂ€r som en svensk mittenpolitiker, centerpartist eller folkpartist. Ytterligare till höger ligger John Edwards och Joe Lieberman (som var Al Gores VP-kandidat). Lieberman brukar skĂ€mtsamt betecknas som Âmer republikan Ă€n republikanerna sjĂ€lvaÂ.
Detta till trots sĂ„ brukar  i den amerikanska debatten  demokraternas kandidat sĂ€gas vara ÂvĂ€nsteralternativetÂ, och de som stĂ„r till vĂ€nster pĂ„ skalan röstar oftast pĂ„ den demokratiska kandidaten.
Lika rörigt Àr det nÀr det gÀller huruvida demokrater Àr liberala och republikaner Àr konservativa. Man kan inte sÀtta likhetstecken mellan demokrater och liberaler, det finns bÄde moderata* och konservativa demokrater  men majoriteten kan kallas liberaler. Likdant Àr det med republikanerna, man kan inte sÀtta likhetstecken mellan dem och konservativa, dÄ det finns liberala och moderata* inom partiet  men majoriteten Àr nog att betrakta som konservativa.
För att röra till det ytterligare sĂ„ behöver inte en Âliberal i amerikansk terminologi betraktas som Âliberal enligt europeisk idĂ©tradition. I USA Ă€r det snarare en samlingsbetĂ€ckning för alla som stĂ„r mellan konservativa och kommunister, nĂ€stan som ett skĂ€llsord för alla som enligt de konservativa Ă€r ÂvĂ€nster  Àven om mĂ„nga gĂ€rna med stolthet ser sig som liberaler. Liberal i den amerikanska politiken Ă€r alltsĂ„ betydligt bredare Ă€n vad det Ă€r i exempelvis Sverige. MĂ„nga sĂ€tter Ă€ven gĂ€rna likhetstecken mellan liberal och progressiv (vilket vi Europa ofta kallar Socialdemokratiska partier). SĂ„lunda sĂ„ ses den socialdemokratiska regeringen i Sverige som Âliberal av en del amerikaner  nĂ„got som vi liberaler i Sverige knappast skulle skriva under pĂ„. NĂ€r Michael Moore skriver i ÂVem snodde mitt land? om det Âliberala paradiset sĂ„ Ă€r det snarare en socialdemokratisk vĂ€lfĂ€rdsstat av europeiskt snitt som han efterlyser. I USA finns det Ă€ven mĂ€nniskor som Ă€r uttalat anti-kapitalistiska och protektionistiska (som exempelvis ovan nĂ€mnde Michael Moore) som benĂ€mns som liberaler, samtidigt som det finns Âriktiga liberaler (eller socialliberaler) som ocksĂ„ kallas det.
Rörigt vÀrre med andra ord.
PÄstÄende:
I USA kan en kandidat fÄ flest röster totalt i antal men ÀndÄ förlora presidentvalet
Svar:
Ja. Eftersom USAs presidentvalssystem bygger pÄ indirekta majoritetsval sÄ Àr detta möjligt. Varje delstat har ett antal elektorer (beroende pÄ storlek) som Àr de som formellt vÀljer president. Den som vinner i en delstat fÄr alla dess elektorer (undantag finns dock; i exempelvis Maine och Nebraska fÄr kandidaterna elektorer efter det procentuella utfallet beroende pÄ olika lagar pÄ delstatsnivÄ). Det kvittar alltsÄ om du har 51% eller 100% i en delstat (förutom undantagsstaterna)  du fÄr inte fler elektorer för det. Jag kan visa pÄ ett litet fingerat exempel. SÀg att USA bara har 5 delstater. Delstat 1 har 10 som röstar och 1 elektor, delstat 2 har 20 som röstar och 2 elektorer, delstat 3 har 30 och 3, delstat 4 har 40 och 4 och till sist delstat 5 som har 50 som röstar och 5 elektorer.
Kandidat 1 fĂ„r ALLA röster i delstat 1, 2 och 3. Detta innebĂ€r totalt i de tre delstaterna 60 röster och 6 elektorer. Kandidat 2 fĂ„r 21 röster i delstat 4 och 26 i delstat 5. SĂ„lunda totalt 46 röster och 9 elektorer. I slutĂ€ndan har alltsĂ„ kandidat 1 fĂ„tt 103 röster och kandidat 2 har fĂ„tt 46 röster  alltsĂ„ mindre Ă€n hĂ€lften. ĂndĂ„ vinner kandidat 2 valet p.g.a fler elektorer.
Nu Àr visserligen detta exempel oehört förenklat och tillspetsat, men visar ÀndÄ pÄ de problem som finns med det amerikanska systemet med majoritets- och indirekt val.
Faktum Àr att i valet 2000 sÄ fick Al Gore mer Àn en halv miljon fler röster Àn George W. Bush  som tog hem segern i slutÀndan p.g.a fler elektorer.
—
Fotnot: *ordet “moderata” hĂ€r Ă€r inte att förvĂ€xla med svenska partibetĂ€ckningen “moderat”. Det Ă€r en översĂ€ttning frĂ„n engelskans moderate. I svenskan har pga Moderata Samlingspartiet ordet “moderat” mer och mer kommit att stĂ„ för “konservativ”. HĂ€r anvĂ€nder jag det i betydelsen MĂ„ttfull, sansad, “middle of the road”. I amerikanska politiken Ă€r det frĂ€mst en term för pragmatiska, kompromissvilliga politiker som inte bekĂ€nner sig till en viss ideologi.

“Nu Ă€r visserligen detta exempel oehört förenklat och tillspetsat, men visar Ă€ndĂ„ pĂ„ de problem som finns med det amerikanska systemet med majoritets- och indirekt val.”
Fast det Àr vÀl ÀndÄ bara ett problem om man antar att USA Àr en demokrati?
Jo, man jag antar att USA ĂR en demokrati… och dĂ„ Ă€r det ju ett problem… mĂ€rkligt, de borde ju vara medvetna om det sjĂ€lva.
Men USA Àr ingen demokrati, utan en konstitutionell republik. De styrande vÀljs, men konstitutionen sÀtter grÀnserna.
Om Constitution Party fĂ„r bestĂ€mma ja…
Om man resonerar sĂ„ sĂ„ finns det ju inga (eller fĂ„) demokratier, t.ex sĂ„ Ă€r ju Sverige en konstitutionell monarki…
Hej. Vill bara frĂ„ga en sak. Ser du om man svarar pĂ„ inlĂ€gg direkt, Ă€ven om det handlar om Ă€ldre artiklar? Kan man sjĂ€lv pĂ„ nĂ„got enkelt sĂ€tt se om du svarat pĂ„ nĂ„got inlĂ€gg(pĂ„ de nya Ă€r det ju ganska lĂ€tt, bara kolla vart man skrev…)
Jupp, jag har en RSS-lÀsare dÀr jag ser alla kommentarer i. Om man har koll pÄ hur RSS Feeds fungerar sÄ Àr det inga problem att stÀlla in det sjÀlv.
SÄ jag har sett dina gamla inlÀgg men inte svarat pÄ dem Àn
adressen till kommentarernas RSS-flöde Àr http://word.subjektiv.se/wp-commentsrss2.php
Tack för ett bra och intressant inlÀgg! Kul nÀr nÄgon lÀgger ner lite energi pÄ sin blogg och jag lÀrde mig ett par nya saker (vÀnster vs. höger t.ex). Det Àr alltid en trevlig bonus.
ok
Usch, fattade vÀldigt lite av det dÀr. Men tack ÀndÄ.
Intressant text. Men USA ser sig som en demokrati eller i alla fall bÀttre pÄ att hantera demokratiska frÄgor Àn nÄgon annan
. Det verkar hur som haver vara ett mycket krÄngligt system och det kan knappast gynna gemene man i USA, det vill sÀga dem som röstar.
Annica
Jupp, jag hĂ„ller med – systemet Ă€r krĂ„ngligt. Nu hĂ€nder det ju inte sĂ„ ofta att förloraren i presidentvalet fĂ„r flest röster – Ă€ven om det hĂ€nde 00.
Nu vill ju inte Dennis kalla USA demokrati, men de ser sig nog sjĂ€lva som det och försöker sprida sin syn till resten av vĂ€rlden…synd dĂ„ att deras syn pĂ„ demokrati innebĂ€r att den som fĂ„r flest röster förlorar…
Det Àr ju liksom inte mitt pÄhitt att USA inte Àr en demokrati utan en republik. Republik ska hÀr inte förstÄs som en motsats till monarki utan den betydelse som anvÀnds Àr den ursprungliga som anvÀndes i Grekland. Eftersom elektoratssystemet som anvÀnds Àn idag omnÀmns i konstitutionen sÄ kanske det Àr idé att följa tanken tillbaka dit och undersöka tankarna bakom. Om konstitutionen och maktdelningen var ett led i att införa republik istÀllet för demokrati och dessa fortfarande anvÀnds sÄ ser jag ingen anledning till att ÀndÄ kalla det en demokrati, sÀrskilt inte nÀr demokratins grundregler inte efterföljs.
Ok. Jag förstĂ„r ditt resonemang, men Ă€ndĂ„ inte. Jag ser ingen motsats mellan Republik och Demokrati. Vilket jag heller inte tror att amerikanarna sjĂ€lva gör. Jag tror de flesta amerikaner sjĂ€lva skulle se sig som en demokrati, liksom deras stĂ€ndiga budskap “the greatest democracy in the world” osv.
Fast det behöver ju inte betyda att vi ser det som en demokrati…Ă€ven DFRK (nordkorea) ser sig ju som demokrati…
En republik och en demokrati har vissa likheter, som till exempel allas lika vÀrde. Eftersom det Àr just det som brukar poÀngteras i demokratin sÄ kan en ytlig betraktelse ge att det inte Àr nÄgon skillnad.
Republiken bygger, liksom demokratin, pÄ medborgaranda. Men samtidigt poÀngterar republiken att medborgarna Àr heterogena, att det bildas fraktioner nÀst intill automatiskt och för att inte makten ska tillÄtas korrumpera lÀgger man in en författning som i stora drag stipulerar vad som fÄr och vad som inte fÄr göras.
Man kanske kan invÀnda att Àven demokratier har sÄdana författningar idag. Men dÄ skulle jag sÀga att det snarare Àr demokratierna som nÀrmat sig republiken och att författningarna som existerar inte alltid efterföljs (vilket nog ocksÄ gÀller USA). Den svenska grundlagen till exempel struntas det i rÀtt friskt.
hej… Jag hatar politik..
ANARKI!!!
NĂ€men sĂ„ gulligt…
mycket bra skrivet du har hjÀlpt mig mycket inför mitt prov jag skulle jÀmföra svensk och amerikansk politik tack och kram
vilken bra artikel! Jag som fattat noll om USAs politik, förstÄr nu mycket mer.=) den ocksÄ har hjÀlp mig till en skoluppgift om USAs politik.
LĂNGE LEVE HĂGER POLITIK
OMFG!!!!!!
Tack, för förenklingen. Borde finnas fler översÀttningar av sÄnna hÀr krÄngliga saker för oss dummies :p
MKTMKTMLKTMKTMKTMKT bra text;D haha